- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1009-1010

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schelling. 1. Friedrich Wilhelm Joseph von S 2. Karoline Dorothea S - Schellingianism - Schelluh. Se Schellaha - Schellwien [-vin], Robert - Scheltopusik, zool. Se Ophisaurus - Schelwig, Samuel - Schema - Schemnitz, stad. Se Selmeczbánya - Schenberg, Per - Schenck, Johann Heinrich Rudolph - Schencke, Johan Fredrik Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

J. D. Michaelis (se denne), f. 2 sept. 1763
i Göttingen, d. 7 sept. 1809 i Maulbronn, vardt
1784 gift med läkaren Böhmer, d. 1788, och 1796 med
A. W. von Schlegel, från hvilken hon skildes 1803 för
illustration placeholder

att s. å. ingå nytt äktenskap med den nära 12 år yngre
Schelling. Hon var en högt begåfvad och initiativrik
kvinna, hvars inflytande i många hänseenden gjorde sig
gällande i Tysklands vittra och vetenskapliga värld,
särskildt under den tid romantikernas hufvudkvarter
var förlagdt till Jena. Hon eggade bröderna Schlegel
till både positiv och kritisk verksamhet samt bär
väl det förnämsta ansvaret för, att det fientliga
förhållandet till Schiller vardt förbittradt
krig. Med sin starkt känsliga läggning och rika
intellektuella utrustning var hon för Schelling en
uppmuntrande och drifvande kraft, som har stor del i
hans forsknings högsommar. Flerfaldigt verksam som
medarbeterska i åtskilliga litterära företag, var
hon förnämligast en högst betydande brefskrifverska
(se Waitz, "Karoline", 1871 och 1882; ny uppl. af
Erich Schmidt, 1912). Litt.: A. Sauer, "Karoline
S." (1885), Ricarda Huch, "Blütezeit der romantik"
(3:e uppl. 1908), och Beatrice Zade, "Caroline. Ett
kvinnoöde från romantikens dagar" (1914).

1. S–e. 2. R–n B.

Schellingianism, Fr. W. J. v. Schellings (natur-)filosofi.

Schelluh. Se Schellaha.

Schellwien [-vin],
Robert, tysk filosof, f. 1821 i Danzig, d. 1900
i Quedlinburg, utvecklade en af Fichte och
Schopenhauer påverkad idealism och uppträdde
som motståndare till darwinismen. Skrifter:
Der darwinismus und seine stellung in der entwicklung der wissenschaftlichen erkenntniss (1896),
Nietzsche und seine weltanschanung (1897),
Der wille, die lebensgrundmacht (1898),
Philosophie und leben (s. å.) och
Wille und erkenntniss (1899) m. fl.

S–e.

Scheltopusik, zool. Se Ophisaurus.

Schelwig, Samuel,
tysk luthersk teolog, f. 1643 i Polnisch-Lissa
(Schlesien), d. 1715 i Danzig, där han verkade som
professor i teologi, predikant och slutligen som
rektor vid akademiska gymnasiet (Athenäum). Han
var strängt ortodox, äregirig och stridslysten
samt en förklarad fiende till pietismen (se d. o.,
sp. 840). Hans mot densamma riktade anonyma flygskrift
Itinerarium antipietisticum etc. (1695)
har den falska tryckorten Stockholm.

Schema, Skema, pl. Schemata (grek. schema,
gestalt, bild), mönster, utkast; läsordning (se d. o.)
i skolor. – Psyk., allmänföreställning, en
föreställning, som har åskådningens konkreta karaktär
och dock ej betecknar ett individuellt föremål, utan
en grupp af föremål. De schematiska föreställningarna
äro oscillerande konturbilder, som bestå af en i viss
mån växlande mångfald

enskilda, fragmentariska åskådningar, hvilka
sammanhållas af idéassociation. Flertalet ord
förbindes i det hvardagliga tänkandet ej med
begrepp, utan med sådana obestämda, schematiska
föreställningar, i hvilka egenskaperna ej äro
fixerade, utan inom vissa gränser kunna växla och
utbytas mot hvarandra. Så t. ex. föresväfvar oss vid
ordet "häst" än ett något större, än ett mindre djur
af en viss typ; dess färg är såtillvida obestämd,
att den kan vara svart, grå, hvit eller brun, men
däremot ej t. ex. blå eller grön. Växlingarna hålla
sig sålunda inom vissa "konturer". Schemata bilda
öfvergångar mellan de individuella åskådningarna
och begreppen. –
Schematisera, framställa i allmänna grunddrag. –
Schematisk, som är framställd i grunddrag. –
Schematism, behandlingssätt efter fastställdt
schema (utan hänsyn till individen); stelt och
enformigt sätt att sköta ett företag.

Schemnitz, stad. Se Selmeczbánya.

Schemoneh Esreh, hebr. Se Judisk gudstjänst, sp. 243.

Schenberg, Per, lexikograf, f. 1701 i Skänninge,
d. 1777 i Landeryd, blef 1735 rektor vid Linköpings
stads skola och 1737 lektor vid gymnasiet. Prästvigd
1735, fick han 1742 som prebende Landeryds
pastorat och förordnades 1755 till prost i Göstrings
kontrakt. 1772 promoverades han till teol. doktor,
utgaf på begäran af ärkebiskop Erik Benzelius
d. y. ett latinsk-svenskt lexikon, merendels kalladt
"svinmagen", som i Sverige länge var en förträfflig
hjälpkälla vid det latinska språkets studium. Han
författade ock historiska afhandlingar och var kännare
af nordiska antikviteter.

Schenck, Johann Heinrich Rudolph, tysk botanist,
f. 31 jan. 1860 i Siegen (Westfalen), företog 1886–87
jämte A. F. W. Schimper en botanisk resa till Brasilien,
blef professor vid tekniska högskolan i Darmstadt 1896
och har utgett förtjänstfulla morfologiska och
biologiska arbeten. Af dessa märkas
Biologie der wassergewächse (1886),
Anatomie der submersen gewächse (s. å.) och
Beiträge zur biologie und anatomie der lianen 1, 2 (1892, 1893).
Af hans öfriga skrifter äro flera af växtgeografiskt
innehåll, såsom
Darstellung der pflanzengeographie der subantarktischen inseln, insbesondere Kerguelen (1905),
Vegetation der Canarischen inseln (1907) m. fl.
Jämte G. Karsten utger S. det stora växtgeografiska
planschverket "Vegetationsbilder" (sedan 1903).

C. Lmn.

Schencke, Johan Fredrik Vilhelm, norsk orientalist,
religionshistoriker, f. 9 jan. 1869 i Kristiania,
teol. kandidat 1894, studerade sedan semitiska språk,
i synnerhet arabiska, och egyptologi samt blef 1901
universitetsstipendiat och 1915 professor i
religionshistoria. Filos. doktor blef han 1904 på afh.
Amon Re. En studie över forholdet mellem enhed og mangfoldighed under udviklingen af det ægyptiske gudsbegreb.
Bland hans arbeten i jämförande religionshistoria märkas
Ægypten– Israel–Babylonien (s. å.),
En del religionshistoriske bemerkninger ang. de kristelige sakramenter (1905),
De jödisk-aramæiske papyri fra Elefantine (1912) samt
Die Chokma (Sophia) in der judischen hypostasenspekulation. Ein beitrag zur geschichte der religiösen ideen im zeitalter des hellenismus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:01 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free