- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1033-1034

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schievelbein [Jifelbajn], Friedrich Hermann - Schiff. 1. Moritz S 2. Hugo (Ugo) S - Schiffmans astmamedel. Se Hemliga medel - Schigar - Schigatse - Schignan. Se Sjignan - Schi-huang-ti, kinesisk kejsare. Se Kina, sp. 56 - Schiism. Se Schiiter - Schiiter (Sjiiter), muhammedansk sekt. Se Islam, sp. 918--919 - Schikaneder, Emanuel Johann - Schikani (Sjikani), folkstam. Se Bantu, sp. 877 - Schi-ki. Se Kinesiska litteraturen, sp. 94 - Schi-king, en samling af kinesisk folkpoesi. Se Kinesiska litteraturen , sp. 92, och Kong-fu-tse - Schilderbent - Schildknecht. 1. Johan Albert S -- 2. Maria S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schievelbein [jlfelbajn], Friedrich Hermann, tysk
skulptör, f. 1817 i Berlin, d. 1867, studerade
vid akademien i Berlin och blef professor där
1859. Han utförde monumentala och dekorativa
bildverk på Schlossbrücke (Athena), i slottet
och nationalgalleriet i Berlin, apostlastatyer i
Helsingörs kyrka m. m. G-g N.

Schiff. 1. Moritz S., tysk fysiolog, f. 28 jan. 1823
i Frankfurt am Main, d. 6 okt. 1896, blef 1844
med. doktor i Göttingen och anställdes ett par
år senare som föreståndare för den ornitologiska
afdelningen af zoologiska museet i Frankfurt. 1848
tillhörde han som läkare den badensiska
revolutionshären, var 1854-63 professor i jämförande
anatomi i Bern, efter det han på grund af sina
farliga åsikter af den hannoverska regeringen utvisats
från Göttingen, där han velat vinna anställning som
docent. Från Bern kallades han 1863 till professor
vid Istituto di studi superiori i Florens och
därifrån 1876 till professor i Geneve. S. var en
originell och själfständigt tänkande forskare;
genom ett outtröttligt arbete gjorde han en mängd,
delvis mycket betydande, upptäckter, hvilka likväl
på grund af hans framställningssätt och hans icke
sällan oriktiga uppgifter vid sitt framträdande ofta
möttes med ett icke alldeles oberättigadt misstroende
och först längre fram vunno förtjänt erkännande. Hit
hör upptäckten af sköldkörtelns vitala betydelse,
äfvensom af de kärlut vidgande nerverna. S:s samlade
arbeten utgåfvos i 4 bd 1894-98 af A. Herzen.

2. Hugo (Ugo) S., den föregåendes broder,
tysk-italiensk kemist, f. 1834 i Frankfurt am Main,
d. 1915 i Florens, studerade kemi hos Wöhler
i Göttingen, där han 1857 blef filos, doktor;
s. å. blef han docent i Bern, var 1863-69 och 1879-
1915 professor i kemi vid Istituto di studi superiori
(universitetet) i Florens; 1876-79 var han professor i
Turin. S. skref åtskilliga värdefulla afhandlingar om
lösning af kroppar i blandningar af alkohol och vatten
samt om lösningars specifika vikt och färg (1858-60),
vidare många afhandlingar inom den oorganiska och
den organiska kemien äfvensom monografier (däribland
Untersuchungen über metallhaltige anilinderivate
und über bildung von anilinroth
, 1864) samt en
förtjänstfull lärobok, Introduzione allo studio
della chimia
(1876; öfv. till flera språk).
1. R. T-dt. 2. S. A-s.

Schiffmans astmamedel. Se Hemliga medel.

Schigar (Shigar), bergström, som
upprinner på Karakoram och faller ut
i öfre Indus i Baltistan (Kashmir).
J. F. N.

Schigatse (Shigatse, Digardschi, Dsigatsi), stad i
södra Tibet, vid Nyangs förening med Tsanpo l. Sangpo
(Brahmaputra), 3,600 m. ö. h., näst Lhasa Tibets
största stad, hufvudstad i prov. Tschang. Omkr. 9,000
inv. (utom munkar,
hvilka vid Hedins besök voro 3,800, men under
festdagar uppgå till 5,000). Betydande handelsstad,
sedan 1904 öppnad för indisk handel (öfver
Sikkim). I Taschi-lunpo s. v. om S. residerar den
näst Dalai-lama förnämste af de tibetanske lamaerna,
Taschi-lama (se Lamaism, sp. 929–930). S. Hedin
uppehöll sig i S. 1 1/2 månad i början af 1907
och skildrar det i "Transhimalaya", d. 1.
J. F. N.

Schignan. Se Sjignan.

Schi-huang-ti, kinesisk kejsare. Se Kina, sp. 56.

Schiism. Se Schiiter.

Schiiter (Sjiiter), muhammedansk sekt. Se Islam,
sp. 918-919. - Schiism l. Schiitism, denna sekts lära.

Schikaneder, Emanuel Johann, tysk-österrikisk
teaterförfattare, f. 1748 i Regensburg, d. 1812 i
Wien, tillhörde först en vandrande skådespelartrupp,
blef sedan själf teaterdirektör och besökte
alla Österrike-Ungerns större städer. S. var en
högst mångsidig skådespelare, dock bäst lagd för
det grofkomiska. Själf författade han rörande
sorgespel, riddar- och krigsskådespel, sagospel,
gemytliga Wienfarser och sångspelslibretter om h
vartannat (Sämtliche theatralische werke, 2 bd,
1792). Mozarts komposition till hans librett Die
zauberflöte
("Trollflöjten") räddade honom från ruin,
hvilket dock ej hindrade honom att löna Mozart med
otacksamhet. Han öppnade sedan den stora Theater
an der Wien (1801) och blef rik, men ruinerade
sig på en arenateater vid Brunn och dog i armod,
sinnesrubbad. Biogr, af Komorzynski (1901).
A. L. (E. F-t.)

Schikani (Sjikani), folkstam. Se Bantu, sp. 877.

Schi-ki. Se Kinesiska litteraturen, sp. 94.

Schi-king, en samling af kinesisk folkpoesi. Se
Kinesiska litteraturen, sp. 92, och Kong-fu-tse.

Schilderbent [s-chi’l-], nederländskt konstnärssamfund
i Rom, stiftades under förra delen af 1500-talet,
var urspr, en sluten krets, bildad i praktiskt syfte,
urartade sedermera till ett backanaliskt samfund, som
upplöstes på befallning af påfven Klemens XI år 1720.

Schildknecht. 1. Johan Albert S., musikförläggare,
f. 8 sept. 1833 i Stockholm, var 1850-59 biträde i
Abr. Hirschs musikhandel och öppnade 1859 tills, med
Nathan Elkan (d. 1879) musikhandel jämte musikförlag
i Stockholm under firma "Elkan & Schildknecht", som
S. därefter ensam innehade från 1880. Förlaget och
musikhandeln öfvergingo 1909 genom köp till firmorna
Abr. Lundquist och Abr. Hirsch; den förra behöll ensam
förlaget, då musikhandeln 1913 of ver läts till Emil
Carelius
. Bland svenska tonsättare, hvilkas alster
S. förlagt, märkas Aug. Söderman och E. Sjögren. -
2. Maria S., den föregåendes dotter, skådespelerska,
f. 31 mars 1881 i Stockholm, sedan 1911 anställd vid
Dramatiska teatern, har snabbt där förvärf vät sig
stort anseende som framställarinna af en rad mestadels
tragiska kvinnoskepnader. Bland hennes roller må
nämnas Tekla i "Fordringsegare", friherrinnan i
"Bandet", arbetarhustrun Annie Roberts i Galsworthys
"Kamp", Rebecka West i "Rosmersholm",

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free