- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1061-1062

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schizotarsia - Schiödte [Jö-], Jörgen Kristian - Schiötz [Jöts]. 1. Oskar Emil S -- 2. Hjalmar August S - Schjelderup [Je'l-], Wilhelm Melchior - Schjelderup [Je'l-], Gerhard Rosenkrone - Schjelderup [Je'l-], Hans Karl Fredrik Kristian - Schjerfbeck [Je'r-]. 1. Svante Magnus S 2. Helena Sofia S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1061

Schiödte-Schjerfbeck

1062

par), af hvilka de bortersta kunna vara längre än
hela kroppen. Härtill kommer, att schizotarsierna i
samband med sitt mindre ljusskygga lif, i motsats till
andra myriopoder, ha väl utvecklade fasettögon. Hit
hör det i varmare länder af ett 20-tal arter
företrädda släktet Scutigera. I Nord-Afrika och
södra Europas Vinländer förekommer den 16 -24
mm. långa S. coleoptrata (se fig.), som midt i
brännande solsken med spindellika rörelser löper
omkring på marken och uppför boningshusens väggar.
G- A-z.

Schiödte [jo-], Jörgen Kristian, dansk zoolog,
f. 1815, d. 1884 som e. o. professor och intendent
vid zoologiska universitetsmuseet i Köpenhamn. Hans
arbeten falla till allra största delen inom
entomologiens område och vinna allmännare betydelse
därigenom, att han städse sökte kombinera det
morfologiska momentet med det allmänt fysiologiska,
organisationen med lefnadssättet. Bland hans
många publikationer märkas Genera og species af
Danmarks Eleutherata (l bd, 1841), De metamorphosi
tileutheratorum observationes. Bidrag til insekternes
udviklingshistorie (1862-75, i den af honom själf
sedan 1862 redigerade "Naturhistorisk tidsskrift")
och Specimen jaunce sub-terraneoe (1849) m. fl.
L-e.

Schiötz [Jöts]. 1. Oskar Emil S., norsk
fysiker, geolog, f. 3 okt. 1846 i Stavanger,
blef 1875 professor i fysik i Kristiania. Han
är led. i Kommissionen for maal og vsegt (1889),
Norske gradmaalingskommissionen (1891), ordf. i
elektricitetskommissionen (1897) och led. af
pa-tentkommissionen (sedan 1911 Styret for det
industrielie retsvern) sedan 1898. Utom Lcerebok i
fysik (1879-81; 4:e uppl. 1896) har S. författat
en mängd afh., i synnerhet om den atmosfäriska
elektriciteten, om reflexion af longitudinella vågor,
pendeliakttagelser, lufttrycket, tyngdkraften,
osmotiskt tryck, hafsströmmar o. s. v., för det
mesta offentliggjorda i Kristiania vidensk. selsk:s
skrifter. Som geolog har han särskildt befattat sig
med Undersögelser över sparagmit-kvarts-fjeldet i den
östlige deel af Hamar stift längs svenska gränsen (i
"Nyt magazin for naturyidenskaberne" 1873, 1882 och
1890). S. är led. af Geol. föreningen i Stockholm. -
2. Hjalmar August S., den föregåendes broder,
oftalmolog, f. 9 febr. 1850 i Stavanger, med. doktor
1883, directeur adjoint hos Javal vid laboratoire
d’ophthalmologie i Paris 1880-81, reservläkare
vid norska rigshospitalets kirurgiska afdelning
1881-1901, blef 1901 professor i ögonsjukdomar vid
Kristiania universitet. I förening med Javal (se
d. o.) konstruerade han den efter de båda uppfinnarna
uppkallade oftalmometern, hvarigenom den kliniska
oftalmo-metrien af hornhinnan möjliggjordes. Den
sinnrika konstruktionen af detta instrument var af den
allra största betydelse för utvecklingen af läran om
astigmatismen (se d. o.) och för dennas undersökning
i praktiken, i det den gjorde den oftal-mometriska
undersökningen till hvarje ögonläkares egendom. Det är
äfven S., som konstruerat det enda hittills bekanta,
praktiskt användbara instrumentet för klinisk
bestämning af det intraoku-lära trycket. Dylika
instrument, tonometrar, funnos väl före hans, men
intet af dem kan tafla med detta. Äfven läran om
ögats muskelförhål-

landen och andra delar af
oftalmologien har han bearbetat.
1. K. V. H. 2. G-d.

Schjelderup [Je’l-], Wilhelm Melchior, norsk
lokalhistoriker, f. 14 aug. 1857 i Bergen, där
han sedan 1892 är "overretssakförer", tog 1894
initiativ till upprättandet af Bergens histori-ske
förening. Bland hans många skrifter af lo-kalhistorisk
art märkas Bergens nceringsliv i celdre og nyere tid
(hftn 1-3, 1902), Selskabet for de norske fiskeriers
fremme (1905) och Bergens börs og dens mcend 1813-1913
(1913). K. V. H.

Schjelderup [j e7!-], Gerhard Rosen-krön e, norsk
tonsättare, f. 17 nov. 1859 i Kristiansand, idkade
ett par år filologiska studier, innan han 1878
h. o. h. blef musiker och begaf sig till Paris för
att studera komposition under Franchomme, Sa värd
och Massenet; sedan 1896 har han varit bosatt i
Dresden. S. är norsk statsstipendiat, men har blott
sällan vistats i Norge; han uppträdde som dirigent
vid en symfonikonsert med egna verk i Kristiania 1911,
vid jubileumsutställningens konserter 1914 och vid en
rad dramatiska föreställningar på Nationaltheatret
1915. Han är i synnerhet orkesterkompositör. Hans
debutarbete var den lilla operan En söndagsmor
gen, som uppfördes 1893 i Munchen. Senare följde
musikdramerna Bruderovet (Prag 1900), Ojferil-den
(Dresden 1903), Foraarsnat och Julespil (Dresden 1908,
Kristiania 1915), det ännu ej uppförda sagospelet
Sampo, baletten Wunderhorn samt hans hufvudverk
Östenfor sol og vestenfor maane och Et folk i
nöd. Af uteslutande orkester-verk har han komponerat
det öfverallt mycket spelade stycket Solopgang paa
Himalaja, musik till Borngräbers "Över Attilas grav"
och till Ibsens Brand} en symfoni och en del mindre
musikstycken. För sång har han utgett åtskilliga
häften romanser, ballader och 12 norske folkeviser
bear-beidede for mandskor. S. är därjämte produktiv
musikkritisk och biografisk författare och har som
sådan skrifvit bl. a. E. Grieg o g hans vcerker
(1903; tills, med W. Niemann, äfven på ty., 1908)
samt ett större arbete om Richard Wagner (1909). Till
de flesta af sina musikdramatiska arbeten har S. själf
författat texten. K. V. H.

Schjellerup [Je’l-], Hans Karl Frederik Kristian,
dansk astronom, f. 8 febr. 1827 i Odense, d. 13
nov. 1887 i Köpenhamn, blef 1851 observatör vid
observatoriet i Köpenhamn och kallades 1875 till
professor i astronomi och direktor för nämnda
observatorium, men afböjde kallelsen. Utom en
mängd mindre afhandlingar utgaf han flera viktiga
stjärnkataloger, af hvilka de mest bekanta äro
Stjernefortegnelse inholdende 10,000 positioner
af telescopiske fixstjerner imellem - 15°
og +15° decl. (1864) samt två kataloger öfver
röda stjärnor (1866 och 1874). Hans grundliga
kunskaper i arabiska språket föranledde honom att
utge en ny bearbetning af den medeltida arabiske
astronomen Abd-el Bahman-al-Sufis st järnkatalog
(1874). Han utgaf äfven en Populär astronomi (1855).
B~d-

Schjerfbeck [je7r-]. 1. Svante Magnus S., finsk
arkitekt, f. 24 juli 1860 i Jakobstad, utexaminerades
från Polytekniska institutet i Helsingfors 1881 och
inskrefs s. å. som extra arkitekt vid öfverstyrelsen
för allmänna byggnaderna, där han

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free