- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1089-1090

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schlesiska krigen - Schlesiska Neisse. Se Neisse 1 - Schlesiska skolan - Schlesisk klöfver, bot. Se Klöfver - Schleswig - Schleswig-Holstein

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1089

Schlesiska Neisse-Schleswig-Holstein

1090

detta företag (hvari också franska och sachsiska
trupper deltagit) återvände han på våren 1742 för
att möta en ny österrikisk här, som under Maria
Teresias svåger Karl Alexander af Lothringen skickats
emot honom. Den seger, som han vann öfver denna,
vid Chotusitz i Böhmen (17 maj), begagnade han för
att ännu en gång inleda underhandlingar; det sista
fälttåget hade ytterligare skärpt hans misstro mot
Frankrike, dess militära prestationsförmåga (under
den nye öfverbefälhaf-varen Broglie, se d. o. 1)
såväl som dess förbunds-trohet. Resultatet blef
en preussisk-österrikisk separatfred, preliminärt
af slutad i Breslau (11 juni 1742) och bekräftad
i Berlin (28 juli s. å.). Preussen erhöll större
delen af Schlesien (se d. o. Historia) jämte det
bömiska grefskapet Glatz. - Andra schlesiska kriget
(1744-45). De framgångar, som Maria Teresia vann
i den fortsatta kampen med Frankrike och Bajern
(hvars kurfurste 1742 valts till tysk kejsare under
namn af Karl VII, se d. o.), och i synnerhet de
nya förbindelser, som hon under loppet af 1743 knöt
bl. a. med England, Holland och Sachsen (fördraget
i Worms), kände Fredrik II som ett mot den nya
preussiska besittningen riktadt hot. Det fredsbrott
han med anledning häraf planerade föregicks denna
gång af omsorgsfulla diplomatiska förberedelser. I
förbund med Frankrike (5 juni) och Bajern bröt han i
aug. 1744 in i Böhmen med 80,000 man som "den tyske
kejsarens och den tyska frihetens beskyddare". Prag
föll i sept., men Karl Alexander af Lothringen ilade
till från Elsass, och en sachsisk här hotade Fredrik
i ryggen. Karl Alexander undvek öppen strid, men
beredde dock den preussiska hären sådana svårigheter,
att den i dec. med stora förluster måste utrymma
Böhmen. Kort efteråt dog Karl VII, hans son slöt
fred, och Maria Teresia och hennes bundsförvanter
beredde sig att ej blott återvinna Schlesien, utan
också åt Sachsen eröfra delar af Brandenburg. En
planerad österrikisk-sachsisk inryckning i Schlesien
af var j de dock Fredrik genom den lysande segern
vid Hohenfriedberg (4 juni 1745), hvarefter han själf
följde efter den retirerande fienden till Böhmen. Då
han på hösten åter drog sig tillbaka, öfverraskades
han af öfverlägsna fientliga stridskrafter, men
banade sig genom den blodiga segern vid Soor (30
sept.) väg till Schlesien. Nu ämnade Maria Teresia
genom Lausitz rikta ett angrepp mot hjärtat af
Preussen. Fredrik skyndade då till från Schlesien,
slog en sachsisk kår vid Katholisch-Hennersdorf (23
nov.) och tvang därigenom Karl Alexander tillbaka
till Böhmen. Prins Leopold af Anhalt-Dessau vann en
afgörande seger . öfver sachsarna vid Kesselsdorf (15
dec.), och Fredrik intågade i Dresden. Där slöts (25
dec. 1745) freden. Schlesiens afträdelse till Preussen
bekräftades, Fredrik erkände Maria Teresias make
Frans I som kejsare, och Sachsen fick betala en dryg
krigsskadeersättning. - Tredje schlesiska kriget. Se
Sjuåriga kriget. Litt.: Griinhagen, "Ge-schichte
des ersten schlesischen krieges" (2 bd, . 1881),
"Die kriege Friedrichs des Grossen. Heraus-gegeben
vom Grossen generalstab" l-2 (6 bd, 1890-96),
"österreichische erbfolgekrieg. Heraus-gegeben
vom k. k. Kriegsarchiv", 2, 3, 7 (1896, 1903).
N.H-tz.

Schlesiska Neisse. Se N e i s s e 1.

Schlesiska skolan, den första och andra, kallas
i Tysklands litteraturhistoria två skaldeskolor,
hvilkas stiftare och förnämsta män voro födda
och egde sin verksamhet i Schlesien. Den första
schlesiska skolans hufvudman var Martin Opitz
(1597-1639; se denne). Den andra schlesiska skolan
hade sina förnämsta representanter i K r. Hofmann
von Hofmannswaldau (1617 -79), D. K. von Lohenstein
(1635-83) och H. Assmann von Abschatz (1646 -99). Se
dessa och jfr Tyska littera-turen.

Schlesisk klöfver, bot. Se K l ö f v e r.

Schleswig, da. Slesvig ("Schleisvik"). 1. Hufvudstad
i preussiska prov. Schleswig-Holstein,
säte för provinsregering, öfverpresident och
generalsuperintendent, ett landtråd och en
amtsgericht, ligger i en vacker trakt vid Schleis
västra ända samt vid Neumünster–Vamdrup- och
S.-Süderbrarup-banorna. 19,908 inv. (1910). Dess
tre sedan 1711 med hvarandra förenade stadsdelar,
Altstadt med den i Schlei liggande, af fiskare bebodda
Holmen samt Lollfuss och Friedrichsberg, bilda en
halfcirkel omkring viken, och mellan de båda sista
ligger på en ö slottet Gottorp (se d. o.). Bland
da äldre byggnaderna utmärker sig den omkr. 1100
i romansk stil uppförda, men efter branden 1440 i
gotisk stil restaurerade domkyrkan, som innehåller
Brüggemanns (se d. o.) altarskåp. S. har flera
monument öfver framstående personer, bl. a. målaren
Carstens. Af offentliga inrättningar eger staden
bl. a. ett adligt jungfrustift (S:t Johannes),
ett gymnasium samt anstalter för sinnessjuka och
döfstumma. Hvarken handel eller industri är af
egentlig betydenhet. – S., fordom kalladt Hedeby
(se d. o.), var en af Danmarks äldsta städer och
egde redan 850 en af Ansgar på Holmen uppförd
kristen kyrka. Det blef biskopssäte omkr. 948
och var från början af 1100-talet residens för de
danske ståthållarna. Dess förut blomstrande handel
med Ryssland led emellertid svårt afbräck genom de
ständiga plundringarna under medeltidens senare hälft,
och först sedan de gottorpske hertigarna 1544 valt
S. till sitt residens, höjde det sig ånyo. 1731–1848
var staden säte för den danske ståthållaren, men
blef för sin schleswig-holsteinska hållning under
kriget 1848–50, till förmån för Flensburg, beröfvad
värdigheten som hertigdömenas hufvudstad. Vid den
närmast söderut liggande, numera raserade gränsvallen
Dannevirke (se d. o.) utkämpades 23 april 1848 en
strid, som följdes af preussarnas intåg som segrare i
S. Under kriget 1864 eröfrades staden af österrikarna
6 febr. s. å. – 2. Hertigdöme. Se Slesvig.
1. (J. F. N.)

Schleswig-Holstein [hå’llstajn], provins i Preussen
(se karta till Danmark och Tyskland), bildad af de af
Danmark i Wienfreden 1864 till Preussen och Österrike
afträdda hertigdömena Slesvig, Holstein och Lauenburg,
af hvilka de båda förstnämnda genom freden i Prag
1866 och det senare genom fördraget i Gastein 1865
af Österrike öfverlätos på Preussen. Prov. begränsas
i n. af Jylland, i ö. af Östersjön, hertigdömet
och hansestaden Lübeck och storhertigdömet
Mecklenburg-Schwerin, i s. af Mecklenburg-Schwerin,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free