- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1103-1104

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schloss Johannisberger [Jlåss], ett slags vin. Se Johannisberg - Schluck, ty. Se Bärnsten,sp. 854 - Schlumberger, Léon Gustave - Schlurf, von - Schlutup - Schlüsserburg. Se Nöteborg - Schlyter, Karl Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1103

Schloss Johannisberger-Schlyter

1104

Schloss Johannisberger [jlass], ett slags vin. Se
Johannisberg.

Schluck, ty. Se Bärnsten, sp. 854. Schlumberger, Leon
Gustav e, fransk historiker, arkeolog, af elsassisk
börd, f. 1844, studerade först medicin och deltog i
kriget med Tyskland 1870-71 samt egnade sig, sedan han
1872 förvärfvat doktorsvärdighet, åt bysantiner-nas
och korstågens historia och arkeologi. 1884 blef
S. led. af Institutet. Bland hans många arbeten må
nämnas Les principautés franques du Levant au moyen
äge (1877), Numismatique de VOrient latin (1878;
suppl. 1882), Sigillographie de Vempir e byzantin
(1884),, Renaud de Ghätillon, ptince d’Antioche
(1898) och Expeditions des Amulgavares 1302-1311
(1902). J-C.

Schlurf, von, signatur för J. V. K. Wahlbom. Schlutup
[jlo’top], köping vid nedre Trave, tillhörande
hansestaden Lübecks område. 2,713 inv. (1910). Se
Lübeck, sp. 22. Schliisselburg. Se N ö te bor
g. Schlyter, Karl Johan, rättslärd, lagutgif-vare,
f. 29 jan. 1795 i Karlskrona, d. 29 dec. 1888 i Lund,
tillhörde en släkt, som, urspr, tysk, invandrade till
Danmark, medan de skånska provinserna tillhörde detta
rike. Fadern var ami-ralitetskamreraren, sedermera
generalkrigskommissarien K. J. Schlyter. Sedan
S. 1807 tagit studentexamen i Lund, fortsatte
han där, under inseende af sin svåger, adjunkten
(sedermera biskopen) V. Faxe, sina studier och tog
1811 kameralexamen, 1812 examen till rättegångsverken
samt 1813 kansliexamen. 1814 förvärfvade han i
Kostock magistergrad, och 1816 kallades han af
professor J. Holmbergsson till docent i kriminalrätt
vid Lunds universitet. 1818 aflade han där juris
utri-usque kandidatexamen, blef 1820 juris licentiat
och promoverades s. å. till juris doktor, ett på
den tiden sällsynt lärdomsprof, i det S. och hans
promotionskamrat, nedannämnde H. S. Collin, voro de
ende, som från Lunds universitets grundläggning till
slutet af 1800-talet tagit juris doktorsgraden där. I
afsikt att söka sin fortkomst på ämbetsmannabanan
flyttade S. s. å. till Stockholm, där han 1820-22
tjänstgjorde i Justitiekanslers-expeditionen
och i Svea hofrätt. 1822 öppnade sig ett nytt
verksamhetsfält för honom. På J. G. Richerts
tillstyrkan erhöll nämligen S. då K. M:ts uppdrag
att jämte juris adjunkten i Uppsala H. S. Collin utge
Sveriges gamla lagar. I sammanhang med nämnda uppdrag
sökte S. 1822 och erhöll en lönlös adjunktur vid
Lunds universitet, en beställning, som han innehade
till 1835. S. å., då han erhöll professors namn,
förordnades han att i Uppsala förestå en tillämnad
ny professur i laghistoria, men flyttade redan
1838 tillbaka till Lund, kallad till innehafvare
af professuren i allmän lagfaren-het. Denna plats
utbytte han 1840 mot professu-

ren i allmän laghistoria, som han förestod till 23
nov. 1852. Från denna tid åtnjöt han till 1876,
då han erhöll afsked, ständig tjänstledighet
för utgifvande af landskapslagarna, hvilket
utgifvande han efter Collins död (1833) ensam
fortsatte och 1877 lyckligt af slutade. 1844-48
var S. led. af Lagberedningen, hvilken då närmast
hade till uppgift att åstadkomma ny civil- och
kriminallag. S., som hunnit ernå jubelkransen både
som filos. (1865) och juris doktor (1870, båda i
Lund), vann f. ö. bland vetenskapliga utmärkelser
ledamotskap i Vitt. hist. o. ant. akad. (1837),
Vet. akad. (1856) m. fl. lärda sällskap. Svenska
akad. tilldelade honom redan 1838 Karl-Johans-priset
"för förtjänster om litteraturen -^ch språket" och
kallade honom 1860 enhälligt till medlem, en kallelse,
som S. emellertid ej mottog, hufvudsakligen af det
skäl, att han, som var 66 år gammal, ansåg sig behöfva
all sin återstående tid och alla sina krafter för
afslutande, om möjligt, af det stora lagverket. Af
Vet. akad. erhöll han 1864 "Letterstedtska belöningen
för utmärkt arbete". Sedan 1869 var S. led. äfven
af Mus. akad., ett erkännande af hans framstående
talang som pianist. Då Svenska akademien 1886
firade sin sekularfest, tilldelade den S. den ena
af två med anledning af jubileet präglade, större
guldmedaljer (den andra erhöll Z. Topelius). Svenska
akad. lät 1889 slå en minnespenning och vid
sin årsfest 20 dec. s. å. hålla minnestal öfver
honom. Vet. akad. följde i båda hänseendena exemplet
31 mars 1894. - S:s litterära betydelse sammanhänger
på det närmaste med hans utgifvande af Sveriges gamla
lagar, Corpus juris sveo-gothorum antiqui (1827-77,
se Landskapslagar), hvilken samling, 13 bd, de 11
sista utgifna af S. ensam, utgör ett jättearbete,
utfördt med en noggrannhet och språkkritik, som
måste väcka beundran. Den textkritik S. införde
i svensk litteraturforskning var epokgörande och
torde icke kunna öfverträffas i korrekthet. Hvilken
lyftning studiet af det svenska språket fått
genom detta sekularverk, erkännes villigt af alla
de sakkunnigaste. Återgifvandet af lagtexterna,
de språkliga förklaringarna i glossarierna och
texttolkningarna m. m. i inledningarna komma också
alltid att behålla sitt värde. Bland S:s öfriga
skrifter förtjäna nämnas De principiis legislationis
poenalis (1816), Tentamina ad illustrandam
historiam juris scandi-nai^ici (1819), Anmärkningar
. . . angående det fordna förhållandet mellan domare
och nämnd (i tidskr. "Svea", h. l ; 2:a uppl. 1824),
Bilagor till herr J. C. Lindblads afhandling
Om dråp och mord, i anledning af den angående
detta arbete förda strid (1832), Om laghistoriens
studium och dess förhållande till rättsvetenskapens
öfriga delar (1835), Om Sveriges äldsta indelning
i landskap och landskapslagarnes upkomst (s. å.),
Juridiska afhandlingar (h. 1-2, 1836, 1879; h. l i
ny uppl. 1891), Om bibelkommissionens omarbetade
öfversättning af Nya testamentet (1878) och I
rättstaf-ningsfrågan (s. å., ett aftryck ur företalet
framför ordboken till landskapslagarna). Dessutom
författade S. åtskilliga akademiska program äfvensom
smärre uppsatser i bl. a. "Kritische zeitschrift fur
rechtswissenschaft und gesetzgebung des auslan-des"
(i Heidelberg) samt utgaf nästan alla prosten
H. Schartaus efterlämnade arbeten. -

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free