- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1155-1156

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scholten [s-chå'l-], Jan Hindrik - Scholtz [Jålts], Hermann - Scholtz [Jålts], Bernhard - Schomb. - Schomberg [Jå'm-; fr. uttal Jåbä'rg], eg. Schönberg, Friedrich Hermann von - Schomburgk [Jå'mbork], sir Robert Hermann - Schomburgks gräns. Se Guyana, sp. 719 - Schomlau - Schonberg [skån-], Johan Torsten - Schoner (Schöner), Johannes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1155

Scholtz-Sehoner

1156

doopsformule (1869) m. fl. Kort minnesteckning af
A. Kuenen (1885).

Scholtz [J alts], Herm a n n, tysk pianist, f. 1845
i Breslau, studerade där för Brosig, för Plaidy och
Kiedel i Leipzig samt för Biilow och Kheinberger vid
musikskolan i München, där han sedan var lärare
1869-75, hvarefter han flyttade till Dresden samt
utnämndes till kammarvirtuos 1880 och professor
1910. Han har skrifvit en mängd pianokompositioner,
vunnit stort erkännande som Chopinspelare och
redigerat Petersförlagets Chopinedition. En
elev till S. är svensken Y. Peterson-Berger.
E- F-t.

Scholz [Jalts], Bernhard, tysk musiker, f. 1835
i Mainz, elev i pianospel af E. Pauer, i teori af
Dehn (hvars efterlämnade lärobok i kontrapunkt han
utgaf 1859), blef 1856 lärare vid k. musikskolan i
Mtinchen, var 1859-65 hof kapellmästare i Hannover,
1871-83 orkesterdirigent i Breslau och 1883-1908
direktör för Hochska kon-servatoriet i Frankfurt
a. M., hvarefter han bosatte sig i Florens. Han
blef 1883 filos, hedersdoktor i Breslau och fick
professors titel. Han har skrifvit sånger, kammar-
och orkestermusik i Schumanns och Brahms’ anda,
ett rekviem, körverk (Das siegesfest, Das Hed
von der glocke, Sylvestergloc-ken) och 9 operor,
bl. a. Zietensche husaren (1869), Golo (1875),
Anno 1757 (1903) och Mirandolina (1907). S. har
författat en ansedd Lehre vom kontrapunkt (1904),
memoarerna Verklungene wei-sen (1911) m. m.
A. L.*

Schomb., vid växtnamn förkortning för botanisten sir
Robert H. Schomburgk (se denne). Schomberg [Jå’m-;
fr. uttal Jäbä’rg], eg. Schönberg, Friedrich
Hermann von, hertig, tysk-fransk fältherre,
f. 1615 i Heidelberg (hans fader var fältöfverste i
brandenburgsk och pfalzisk tjänst), d. 1690, gjorde
sina lärospån i holländsk krigstjänst, under prinsarna
af Oranien, tjänade en tid under Sveriges fanor och
trädde omkr. 1650 i fransk tjänst. 1661 skickades han
till Portugal emot spanjorerna, som infallit i landet,
och vann stora framgångar med den påföljd, att Spanien
1668 måste erkänna huset Braganca. Efter en kortare
verksamhet i engelsk tjänst deltog S. 1675 i fälttåget
till Katalonien samt blef s. å., ehuru protestant,
fransk hertig och marskalk af Frankrike. Efter
upphäfvandet af Nantesiska edik-tet (1685) gick han
först i portugisisk, sedan i brandenburgsk tjänst
samt blef där general-en-chef och statsråd. 1688
skickades han med bran-denburgska hjälptrupper till
Vilhelm af Oranien och följde s. å. denne på hans
färd till Storbritannien, där han naturaliserades
som engelsman och mottog engelsk hertigtitel. Han
stupade i slaget vid Boyne. Hans ätt utslocknade
1719 med sonen Meinhard, hertig af S. och Leinster. -
Till en annan i Frankrike naturaliserad tysk

släkt med samma namn hörde marskalkarna Henri de
S. (f. 1575, d. 1632) och dennes son Charles de
S. (f. 1601, d. 1656). (N. H-tz.)

Schomburgk [Jå’mbork], sir Robert Hermann,
tysk naturforskare, f. 5 juni 1804 i Freiburg
a. d. Unstrut, d. 11 mars 1865 i Schöneberg, var
till en början affärsman i Leipzig och Nord-Amerika
och flyttade 1830 till Västindien, där han gjorde
naturhistoriska resor, och utforskade 1835-39
och 1840-44 Brittiska Guyana. 1837 upptäckte
han jättenäckrosen Victoria regia. S:s noggranna
metoder och betydelsefulla resultat inom geografien,
naturhistorien och etnografien ha tillförsäkrat honom
en rangplats bland Syd-Amerikas utforskare. 1846
vistades han på Barbados och utnämndes 1848 till
brittisk konsul på Santo Domingo, där han jämte
afslutandet af ett fördelaktigt handelsfördrag
äfven medhann geografiska forskningar. 1857-64 var
S. brittisk generalkonsul i Bangkok. Hans större
arbeten äro A descrip-tion of British Guiana (1840),
Views in the interiör of Guiana (s. å.), The natural
history of the fishes of Guiana (1843), The history
of Barbados (1848) och The discovery of the empire
of Guiana by Sir W. Raleigh (1848). - S:s yngre
broder Otto S., f. 1810, d. 1857 i Syd-Australien,
utgaf S:s berättelser till geografiska sällskapet
i London under titeln Reisen in Guyana und am
Orinoko 1835-39. - En annan broder, Richard S.,
f. 1811, d. 1890 i Adelaide, Syd-Australien, var
trädgårdsmästare vid k. trädgårdarna i Sanssouci,
Potsdam, måste af politiska skäl fly ur landet 1848
och blef föreståndare för botaniska trädgården
i Adelaide 1866. Han var på preussiske konungens
bekostnad sin äldste broder följaktig på resorna i
Guyana 1840-42 och utgaf med begagnande af dennes
förarbeten Reisen in Britisch Guyana (1847).
C. Lmn.

Schomburgks gräns. Se Guyana, sp. 719.

Schomlau [jå’mlao; ung. Somlyo-Våsdrhely],
landtkommun i ungerska komitatet Veszprém. Omkr. 1,900
inv. S. är bekant för sitt hvita vin, som växer på
ett närliggande berg, Nagy Somlyö, en 450 m. hög
basaltkägla. 3. F. N.

Schönberg [skån-], Johan Torsten, konstnär, f. 21
juli 1882 i Stockholm, studerade vid konstakademien
1902-06, gjorde sig redan då bemärkt genom
förträffliga karikatyrteckningar (Modellskolan,
1904, Akademiens lärare och styresmän, 1905, båda
inköpta af akademien). Han har sedan i målning,
teckning och etsning utfört porträtt, bland dem
konstnären A. Trulson 1909, flera själf-porträtt,
idrottsfigurer (flera karikatyrsamlingar, Idrottsmän,
1907, Världsmästare, från Olympiska spelen 1908
m. fl., af utmärkt karakteristik och summarisk,
kärnfull och elegant teknik) och likaledes
förträffliga affischer, bl. a. till Nordiska
spel. S. illustrerade A. Strindbergs "Sagor" 1915 och
utgaf s. å. Svenska stormän, 12 historiska porträtt
i litografi. Bland hans målningar äro motiv från
Paris (Anspann m. fl., 1913), skärgårdsstämningar
från Stockholmstrakten o. a. S. är representerad
i Nationalmuseums etsnings- och teckningssamling.
G-g N.

Sehoner (Schöner), Johannes, tysk astronom, f. 16
jan. 1477 i Karlstadt, vid Wiirzburg, d. 16 jan. 1547
i Niirnberg, var 1526-46 pro-

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free