- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1179-1180

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schrevelius [skre-], Fredrik Gustaf Georg - Schreyer [Jra'jer], Adolf - Schrieck [s-chrik], Otto Marseus (Marcellis) van - Schrimm - Schrk. - Schroda - Schroderus. 1. Johan Bengtsson S -- 2. Ericus S - Schroeder [Jröder], L. von. Se Schröder - Schroeder van den Kolk [s-chröder fa'nn-], Jacob Lodewijk Koenraad - Schroet. - Schroeter [skröter], Jens Fredrik Wilhelm - Schroeter [Jrötr]. J. H. och J. Se Schröter - Schroff, Karl Damian, ritter von S - Schrotblatt - Schrothska kuren [Jråt-]. Se Diet, sp. 391 - Schruns [Jrons], hufvudort i Montafon [se d. o.) - Schröckh, Johann Matthias - Schröder [skrö-], Kaspar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1179

Schreyer-Schröder

1180

sättning, anmärkningar etc. (183-2)
och Juridisk chrestomathie till
begagnande vid föreläsningar (1855).
(C. G. BJ.)

Schreyer [Jra’jer], Adolf, tysk målare, f. 1828 i
Frankfurt a. M., d. 1899, studerade i Frankfurt och
München, gjorde resor i Nord-Afrika och Mindre Asien,
deltog i Krimkriget, målade lifligt och färgrikt
motiv med araber, kosacker och hästar, bataljer,
rytterianfall o. d. S. är representerad i flera
gallerier i Tyskland. G-g N.

Schrieck [s-chrik], OttoMarseus (M ar-cellis) van,
holländsk målare, f. 1619 eller 1620 i Nijmegen,
d. 1678 i Amsterdam, där han bosatt sig efter
resor i Frankrike, Italien och England. Han
målade företrädesvis träd och örter med fåglar,
kringfladdrande fjärilar, ormar, som slingra sig kring
växterna, o. d. Taflor af honom finnas i Sveriges
Nationalmuseum, i Uffizierna i Florens, i museerna i
Amsterdam och Haag, Schwerin, Dresden, London o. s. v.
O. G-g.*

Schrimm (po. Szrem), kretsstad i preussiska
reg.-omr. Posen vid järnvägen S.-Czempin. 6,993
inv. (1910). Gymnasium. Kvarnar, tegelbruk. J. F. N.

Schrk., vid växtnamn förkortning för tyske botanisten
Franz von Paula von Schrank (se denne).

Schroda [jrå-], kretsstad i preussiska reg.-omr. Posen
vid Moskawa och vid järnväg till Posen (34 km.). 7,227
inv. (1910). Sockerfabrik. J. F. N.

Schroderus. 1. Johan Bengtsson S., son till
borgmästaren Bengt Nilsson Skräddare i Nyköping,
statsman. Se Sky t te 1. - 2. Eric us S., den
föregåendes broder, skriftställare, boktryckare,
f. sannolikt på 1570-talet, d. 1647 i Nyköping,
blef 1604 skolrektor i Nyköping, förordnades 1612
att vara korrektor på konungens och kronans tryck i
Stockholm samt att öfversätta förefallande saker,
var slottssekreterare, då han 1619 tillika blef
husgerådsskrif-vare i Stockholms slott, fick 1630
privilegium på eget tryckeri och mot eftertryck
samt förordnades samtidigt att vara inspektor
(censor) öfver allt Stockholmstryck. S. författade
själf åtskilliga skrifter i allehanda ämnen, men är
märkligast som öfversättare af en mängd utländska
arbeten, genom hvilkas offentliggörande han utöf-vade
betydligt inflytande på den samtida bildningen i
Sverige. Bland dessa märkas bl. a. Joh. Magnus’
svenska historia (1620), Titi Livii historia
(1626), L. Osianders kyrkohistoria (1635), J. Arndts
Paradis-lustgård (1646, två uppl.), Chronicon Carionis
(1649). 2. (H. G.)

Schroeder [Jroder], L. von. Se Schröder.

Schroeder van den Kolk [s-chröder farnn-], Jacob
Lodewijk Koenraad, holländsk läkare, f. 1797,
d. 1862, sedan 1826 professor i anatomi och
fysiologi vid universitetet i Utrecht, inlade
utomordentlig förtjänst om sinnessjukvården och
skref bl. a. Observationes anatomices palholo-gici
et practici argumenti (1826). Till sv. ha öfversatts
"Åsigter om mala parasitica" (i "Hy-giea" 1849)
och "Om åtskilnaden mellan döda naturkrafter,
lifskrafter och själ" (1858). S. var led. af
sv. Vet. akad. (1856).

Schroet., vid växtnamn förkortning för tyske
svampforskaren Joseph S c h r ö t e r (se d. o.).

Schroeter [skröter], Jens Fredrik Wil-

helm, norsk astronom, f. 21 maj 1857 i Kristiania,
observatör vid astronomisk-magnetiska ob-servatoriet
där sedan 1891, har författat bl. a. Astronomi
for alle (1888), Lcerebog i astronomi (1900) samt
de vetenskapligt betydelsefulla beräkningsverken
Untersuchung uber die eigenbeweg-ung von sternen in
der zone 65°-70° nördl. declination (1903), Bestimmung
der bahn des co-meten 186å 111 (1905) och (tills,
med H. Geel-muyden, se d. o.) Meridian-beobachtungen
von sternen in der zone 65°-70° nördl. declination
(I, 1909; II, 1912), sistnämnda arbete ett komplement
till C. Fearnleys och H. Geelmuydens i Astronomiska
sällskapets stora stjärnkatalogise-ringsarbete
ingående stjärnkatalog. K. V. H.

Schroeter [jröter], J. H. och J. Se Schröter.

Schroff, Karl Damian, ritter von S., österrikisk
farmakolog, f. 12 sept. 1802 i Kratzau, d. 18 juni
1887 i Graz, studerade i Prag, verkade 1830-35 som
professor i teoretisk medicin i Olmutz och därefter
i Wien, där han 1849-74 innehade lärostolen i allmän
patologi, farmakognosi och farmakologi och tillhörde
högsta sanitetsrådet till 1878. S. författade flera
berömda läroböcker i farmakologi, farmakognosi och
receptkonst jämte ett större antal afhandlingar
om kolchicum, bella-donna, aconitum, helleborus,
veratrum m. fl. intressanta gift växter. S. bedref
experimentell toxikologi och utförde därvid i stor
utsträckning försök på människor, bl. a. på studenter,
som frivilligt läto nyttja sig som försöksindivider;
några sådana försök ledde till så svåra symtom, att
det väckte allmän förargelse, och S. nödgades upphöra
med dylika experiment - utom på sig själf. S. var
äfven skapare af den stora drogsamlingen vid
Wienuniversitetets farmakologiska institution.
C. G. S.

Schrotblatt [Jråt-], ty., ett slags metallgravyr, som
förekom under 1400-talets tre sista årtionden och är
en öfvergångsform mellan träsnittet och det egentliga
kopparsticket. I Uppsala universitets gravyrsamling
finnas tre sådana "schrotblätter": Madonnan på
månskäran, Den heliga Katarina och Kristus på korset.

Schrothska kuren [Jråt-]. Se Diet, sp. 371.

Schruns [Jrons], hufvudort i Montafon (se d.o.).

Schröckh, Johann Matthias, tysk kyrkohistoriker,
f. 1733 i Wien, d. 1808, blef professor 1762
i Leipzig och 1767 i Wittenberg. Han utgaf
ett mycket omfattande kyrkohistoriskt arbete,
som tillika utmärktes genom grundlighet och
opartiskhet: Christliche kirchengeschichte (35
bd, 1768 -1803, bd 1-18 i ny uppl. af Tzschirner,
1772-1825) och dess fortsättning, Kirchengeschichte
seit der reformation (10 bd, 1804-12, slutet af
Tzschirner). Han författade ock Allge-meine biographie
(8 bd, 1767-91) m. m. Hans Historia religionis
et ecclesice christianaz (1777; 7:e uppl. 1828)
öfversattes 1791 till svenska af S. ödmann.
(Hj. H-t.)

Schröder [skrö-], Ka sp ar, skulptör (födelseåret
obekant), d. 1710 i Stockholm, var möjligen lärjunge
af N. Millich eller af B. Precht; i stilen ansluter
han sig närmast till den senare. Han arbetade 1692
för Ulriksdal (tafvelramar) och 1694 på Drottningholm,
där han var sysselsatt med Neptu-nusfontänens bassäng,
ett arbete, som ej blef full-

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 1 12:12:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free