- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1183-1184

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schröder [skrö-], Johan Henrik - Schröder [skrö-], Erik August - Schröder [skrö-], Gustaf - Schröder [skrö-], Hans, dansk krigare. Se Lövenhjelm, sp. 318 - Schröder, Friedrich Ulrich Ludewig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Scriptores rerum Suecicarum medii cevi (I-II, 1818,
1828, tills, med E. M. Fant och E. G. Geijer samt
14 ark af III: 2), De poesi sacra latina medii
cevi in Sveda (1838), en för sin tid ganska god
framställning af de svenska medeltidshymnernas
historia, Vetenskaps-so-cieteten i Upsala (1845)
samt uppsatser i historiska samlingsverk. S. skref
äfven förträffliga minnesteckningar öfver E. M. Fant
(1818), M. Norberg (1826), N. F. Biberg (1830),
J. Hallenberg (1838; 2:a uppl. 1839), J. O. Wallin
(1846; 2:a uppl. 1856) m. fl., sammanfattade
i Tal och minnesteckningar (1839) samt i d. I
af Samlade skrifter (1856). S. var led. af
Vitt. hist. o. ant. akad. (1827) och f. ö. medlem af
flera svenska och mer än 20 utländska lärda samfund
samt kreerades 1843 till teol. doktor i Erlangen.

(C. A.)

illustration placeholder

Schröder [skrö-], Erik August, filosof, f. 1796
i Uddevalla, d. 15 jan. 1849 i Uppsala, son till
prosten i Uddevalla teol. doktorn Mattias S.,
blef filos, magister i Uppsala 1819 och utnämndes
efter en latinsk afh. om viljans frihet till
docent i teoretisk filosofi där 1820 samt blef 1829
adjunkt och 1836 professor i teoretisk filosofi. Som
filosof utmärker han sig ej genom originalitet, utan
genom omfattande beläsenhet. Tills, med Atterbom
utgaf han Plato och Goethe (1842) med anledning af
Hwassers "Om äktenskapet". Han utgaf ock Handbok i
philosophiens historia (3 bd, 1846-49; sista delen
med en uppsats af Atterbom om S.) samt Anteckningar
i philosophiens historia, I. Giordano Bruno (1848)
samt flera uppsatser i dåtidens tidskrifter.

S-e.

Schröder [skrö-], Gustaf, jägare, författare,
f. 6 juni 1824 på Edsvalla bruk, Nors socken,
Värmland, d. 2 aug. 1912, hade anställning vid
sågverk i Värmland 1847-63 och i Dalarna 1863–84,
var sedermera bosatt å sin egendom Edsfors i Värmland,
men flyttade 1887 till Stockholm för att idka litterär
verksamhet. S., som ända från tidigaste år egnat sig
åt skogs- och jaktlifvet, debuterade som författare
1867 med skildringen En björnjagt i Dalarna (i
"Sv. jägarförb:s Nya tid-skr."). Hans nästa arbete,
i bokform, Minnen från skogarne. Jagter, framträdde
först 1888 (ny uppl. 1915), men sedermera utkommo i
rask följd jakt-och fiskeskildringarna Minnen från
mitt jägarlif. Jagter och skogslif i Dalarne (1889;
2:a uppl. 1902), Jagtminnen från skog, fjell och sjö (1890),
Jagtminnen från skog och slätt (1891), Från pojk- och
gubbåren. Jagt- och fiskehistorier (1894), Från skilda
marker. Jakter af G. Schröder och hans jaktkamrater
(1897), vidare Svenska jakten. Praktisk hjelpreda
för unga jägare (1891 ;2:a uppl. 1910), de ur
kulturhistorisk synpunkt intressanta arbetena
En bruksbokhållares min- \ nen (1892 ; senaste
uppl. 1914), En timmermär-käres minnen (1893 ;
ny uppl. 1914), Gamla minnen (1894), Tjugo år i
Dalarna (1896) och Den gamle fogdcskrif-varen (1898)
m. fl. samt de präktiga, delvis af A. Malmström
illustrerade ungdomsböckerna, med motiv från de
värmländske finnarnas lif, Örjan Kajland och
hans pojkar (1893; senaste uppl. 1913), Pekka
Huskoinen (1895; 2:a uppl. 1906) och Pavo Makkran
(1896). S. skref enkelt och hjärtligt, och allt
hvad han berättat verkar äkta, upplefvadt och
trovärdigt. På Arvika kyrkogård restes 1914 af
"svenska bruksmän, anhöriga och vänner’’ en större
bautasten öfver denne "brukslifvets oförliknelige
skildrare".

H. Szs.

Schröder [skrö-], Hans, dansk krigare. Se Lövenhjelm, sp. 318.

Schröder, Friedrich Ulrich Ludewig, tysk skådespelare
och dramatisk författare, f. natten 2–3 nov. 1744 i
Schwerin, d. 3 sept. 1816 på sitt gods Rellingen i
Holstein, medf öl j de som litet barn ett resande
teatersällskap, till hvilket såväl hans moder
som hans styffader hörde (se Ackermann, K. E.),
och fick redan som treårig uppträda i roller på
scenen. Efter några års kringflackande sattes han i
skola i Königsberg, och 1759, då han fick sammanträffa
med sina föräldrar i Schweiz, började han i Solothurn
utbilda sig till dansör och skådespelare. När
styfladern dött, öfvertog S. 1771 tills. med sin
moder ledningen af teatersällskapet, hvilket sedan
1764 varit stationeradt i Hamburg. Som skådespelare
tillhörde han själf under början af sin bana det
komiska facket; men snart egnade han sig företrädesvis
åt tragedien, och genom sin Kung Lear höjde han
sig med ens till samtidens förnämste framställare
af tragiska roller. Som teaterföreståndare vann
han ett af de främsta rummen i den tyska teaterns
historia, så till vida som Hamburgteatern under hans
ledning eröfrade sitt stora anseende för utmärkt
repertoar, förträffligt samspel och strängt sedlig
hållning. Repertoaren riktade han ej allenast genom
egna arbeten, hvilka mer utmärktes genom tekniska än
genom poetiska förtjänster, utan vida mer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:33:32 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free