- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1213-1214

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schulze [Jo'ltse]. 1. Friedrich Gottlob 2. Gerhart von S.-Gävernitz - Schulze, Hans Henrik Schreiber - Schulze [Jo'ltse], Franz Eilhard - Schulze [Jo'ltse], Wilhelm - Schulze-Delitzsch [Jo'ltse-], Franz Hermann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(S.-Gävernitz), tysk nationalekonom,
f. 1795 i Gävernitz vid Meissen, d. 1860 i Jena,
blef 1821 professor i Jena och grundlade där 1826 ett
landtbruksinstitut, som blef af stor betydelse för
tyska landtbrukets utveckling. 1832 kallades han till
Greifswald, i hvars närhet, i Eldena, han 1834 lade
grunden till ett liknande institut, men 1839 återvände
han till Jena som professor i statsekonomi. S. hade
förtjänsten af att ge landtbruksvetenskapen en
nationalekonomisk grund. Han utgaf åtskilliga skrifter
(Das wesen und studium der kameralwissenschaft 1826,
Nationalökonomie oder volkswirtschaftslehre 1856).

2. Gerhart von S.-Gävernitz, den föregåendes sonson,
son till den 1888 adlade statsrättsläraren Hermann
von S.-Gävernitz
(f. 1824, d. som professor i
Heidelberg 1888), tysk nationalekonom, f. 25 juli 1864
i Breslau, inträdde tidigt nog på ämbetsmannabanan,
men öfvergick till rent vetenskaplig verksamhet
och vardt 1893 professor i nationalekonomi vid
universitetet i Freiburg im Breisgau. Sedan 1912
är S. medlem af tyska riksdagen och tillhör som
sådan "freisinnige vereinigung". Närmast lärjunge
af Lujo Brentano (se d. o.), har S. särskildt
tilldragit sig uppmärksamhet för ingående studier af
industriella och sociala förhållanden i Storbritannien
och Ryssland. Under senare år har han egnat sig
företrädesvis åt studium af bankväsendet. Bland
S:s skrifter märkas
Zum sozialen frieden (2 bd, 1890),
Der grossbetrieb (1892; öfv. till flera språk),
Thomas Carlyle (1893; 2:a uppl. 1897),
Volkswirtschaftliche studien aus Russland (1899)
samt det i flera afseenden mästerliga
Britischer imperialismus und englischer freihandel (1906; ny uppl. 1914),
Marx oder Kant? (1908; 2:a uppl. 1909),
England und Deutschland (1909; 4:e uppl. 1914),
Die deutsche kreditbank (1913) och
Freie meere! (1915).

1. (H. J. Dft.) 2. E. H. T.

Schulze, Hans Henrik Schreiber, norsk författare,
f. 1823 i Solör, d. 1873 i Kristiania, juris
kandidat 1846, stiftade 1849 i Kristiania Den
literære forening, hvars medelpunkt han var,
tills han 1850 blef fullmäktig hos sorenskriveren
i Lofoten. Sedan 1856 var han sakförare, redaktör
och affärsman i Aasnes, Hedemarkens amt, och
representerade 1868–73 amtet i stortinget,
där han slöt sig till Joh. Sverdrups vänster,
"sakförerpartiet". Som vitter författare är S.
jämte P. C. Asbjörnsen och Bernh. Herre förelöpare
till den senare realismen. Skrifter:
Fra Lofoten og Solör (1865; "Skizzer från Norge. I. Från Lofoten och Solör", s. å.),
Skitser og fortællinger (1866) och
Smaastykker (1870),
af hvilka de mest betydande äro samlade i
Udvalgte skrifter (postumt, med portr. o. biogr., 1882–83).
S. försökte sig också, men utan större framgång, som dramatiker.

K. V. H.

Schulze [ʃo’ltse], Franz Eilhard, tysk zoolog,
f. 1840 i Eldena, blef professor 1865 i Rostock,
1873 i Graz och 1884 i Berlin. S. är framstående
akademisk lärare och bekant särskildt genom sina
utmärkta många undersökningar öfver svampdjuren.
Bland hans öfriga arbeten må här framhållas
Ueber den bau und die entwicklung von Cordylophora lacustris (1871),
Über Trichoplax adhærens (1891),
Hexactinellida (2 bd, 1887, i

"Challenger report", XXI, ytterligare 2 bd 1904),
hans hufvudarbete, samt flera arbeten öfver lungornas
byggnad. S. är led. af Vet. soc. i Uppsala (1898),
Fysiogr. sällsk. i Lund (1900) och Vet. akad. (1909).
S. är initiativtagare och hufvudredaktör för det
stora litterära företaget "Das tierreich", en
samling monografier öfver de skilda djurgrupperna
(d. I, 1896, oafslutadt).

L–e.

Schulze [ʃo’ltse], Wilhelm, tysk språkvetenskapsman,
f. 1863 i Burgsteinfurt, filos. doktor i Greifswald
(hans doktorsafhandling,
Quæstionum Homericarum specimen, 1887,
ingår i det nedannämnda arbetet "Quæstiones epicæ"),
professor i indoeuropeisk
språkvetenskap efter hvartannat i Marburg, Göttingen
och Berlin, där han (1901) efterträdde J. Schmidt.
Han är medutgifvare (sedan 1905) af "Zeitschrift für
vergleichende sprachforschung". Bland hans mest
betydande skrifter må nämnas
De reconditioribus quibusdam nominum in -YE exeuntium formis
(i "Commentationes philologæ in honorem sodalitii philologorum Gryphiswaldensis", 1887),
Quæstiones epicæ (1892),
Orthographica (1894),
Zur geschichte lateinischer eigennamen (1904,
i "Abhandlungen der Königl. gesellschaft der wissenschaften zu Göttingen. Philologisch-historische klasse. Neue folge", bd V, 2);
många uppsatser i "Zeitschrift f. vergleichende sprachforschung" samt i
"Sitzungsberichte der königl. preuss. Akademie der wissenschaften", såsom
Lit. kláusiu und das indogermanische futurum (1904),
Etymologisches (1910),
Der tod des Kambyses (1912).

K. F. J.

Schulze-Delitzsch [ʃo’ltse-], Franz Hermann,
tysk socialpolitiker, grundläggare af den tyska
kooperationen, f. 29 aug. 1808 i Delitzsch, d. 29
april 1883 i Potsdam, egnade sig åt den juridiska
illustration placeholder

ämbetsmannabanan, blef assessor vid kammarrätten i
Berlin och 1841 patrimonialdomare i Delitzsch samt
förvärfvade sig i detta ämbete ingående kännedom om
de breda lagrens, särskildt handtverksklassens,
ekonomisk-sociala ställning. När han 1848 fick
säte i preussiska nationalförsamlingen, slöt han
sig till centerns vänstra flygel och blef utsedd
till ordf. i det utskott, som hade att undersöka de
lägre klassernas tryckta belägenhet. Han hade redan
då kommit till den uppfattningen, att de smärre
handtverksföretagen kunde hålla sig uppe endast
därigenom, att de skaffade sig nödvändigt kapital på
den ömsesidiga själfhjälpens och sammanslutningens
väg. Som medlem af den snart upplösta andra
kammaren af 1849 var han en af de representanter,
som anklagats för skattevägran, men blef efter ett
glänsande försvar frikänd. Han tjänstgjorde 1850–51
som domare i Wreschen (Posen), men nedlade, efter en
konflikt med vederbörande högre myndigheter, detta
ämbete och drog sig tillbaka till Delitzsch. Där
egnade han sig hufvudsakligen åt arbetet för sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:33:32 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free