- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1249-1250

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwarzenberg [-tsen-], tysk adelssläkt från Franken - Schwarzloses kulspruta - Schwarzschild [-tsJilt], Karl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1249

Schwarzloses kulspruta-Schwarzschild

1250

kavalleriet från att dela den öfriga härens öde att
tillfångatagas. 1808 blef S. österrikiskt sändebud
i Petersburg, och 1809, efter slaget vid Wagram,
hvari han deltagit och efter hvilket han utnämndes
till general af kavalleriet, skickades han till
Paris för att underhandla om förmälning mellan
Napoleon och ärkehertiginnan Maria Lovisa. På
anhållan af Napoleon, hvars förtroende han i högsta
grad tillvunnit sig, fick han 1812 befälet öfver den
österrikiska hjälp-kår, som skickades mot Ryssland,
men förhöll sig i enlighet med sin regerings
förändrade politik tämligen overksam under franska
arméns återtåg. 1813, utnämnd till fältmarskalk,
sökte han i Paris bringa ett allmänt fredsslut till
stånd. När detta misslyckats och Österrike slutit
sig till Frankrikes fiender, fick han befälet
öfver de allierades af österrftare, ryssar och
preussare sammansatta hufvudarmé ("bömiska armén")
och löste med framgång sin svåra uppgift, hvilken
kräfde såväl diplomatisk smidighet och erfarenhet som
militär skicklighet. Drifven tillbaka från angreppet
på Dresden (aug. s. å.), besegrade han några dagar
senare Vandamme vid Kulm och vann i okt. (i förening
med de allierades öfriga arméer) öfver Napoleon själf
den lysande segern vid Leipzig. Därefter marscherade
S. öfver schweiziskt område in i Frankrike, där han
besatte Lan-gresplatån. I förening med Bliicher
slog han Napoleon vid La Rothiére och ryckte an
mot Paris, men vek åter undan efter dennes segrar
i trakten af Montmirail. Denna reträtt har mycket
klandrats, liksom S:s försiktiga, i 1700-talets
metoder fångna strategi öfver hufvud; den bör dock
äfven ses i samband med den österrikiska politiken,
som ej åsyftade Napoleons krossande, utan blott
ville tvinga honom till en billig fred. I febr. 1814
återupptogs offensiven. S. segrade vid Bar-sur-Aube
och Arcis-sur-Aube samt inryckte 31 mars i Paris. Han
utnämndes därefter till president i österrikiska hof
krigsrådet. Under de "hundra dagarna" kommo S. och
den armé, som han då anförde vid öfre Rhen, ej att
spela någon aktiv roll. 1838 restes till hans minne en
ärestod i närheten af Leipzig. Jfr Prokesch von Osten,
"Denkwiirdigkeiten aus dem leben des feldmar-schalls
fursten Schwarzenberg" (1822; ny uppl. 1861).

4. Felix Ludwig Johan n, furst S., den föregåendes
brorson, österrikisk statsman, f. 2 okt. 1800, d. 5
april 1852, var först militär, men ingick sedan
på den diplomatiska banan. Sina första poster i
utlandet måste han lämna af egendomliga anledningar:
Petersburg 1826 såsom inblandad i dekabristupproret,
Lissabon 1828 därför, att folket stenkastat honom,
London 1831 på grund af en kärleksaffär. 1838 blef
han minister i Parma och Turin, 1844 i Neapel. Då
oroligheter utbröto där i mars 1848, våldförde sig

befolkningen, som i honom såg en inflytelserik
förespråkare för reaktionär politik, på det
österrikiska ministerhotellet. S. lämnade då sin post,
kämpade sedan som brigadgeneral i norra Italien
och befordrades till fältmarskalklöjtnant. Sedan
hans svåger Windisch-Grätz med våld undertryckt
revolutionen i Wien, sattes S. i spetsen för den nya
österrikiska regeringen (22 nov. 1848). S. var, i har
hans närmaste för-1 trogne sagt, "en kall, järnhård,
oböjlig själ,’ en man af stål". Med lif och själ var
han en absolutismens man; "den djupaste bristen i
hans natur bestod i att han missaktade de lefvande
folkkrafterna och missförstod allt hvad som vällde
fram ur djupet" (Friedjung). Han skydde inga medel,
då det gällde att återställa den rubbade statsmaktens
auktoritet. Hänsynslöst undertrycktes det ungerska
upproret och oroligheter i andra landsändar. Men
under det en stor del af riket stod under
militärdiktatur, genomfördes en hel rad reformer,
inom statsförvaltning, rättskipning, finansväsen,
genom en socialt betydelsefull agrarlagstiftning
o. s. v. Österrike återvann inom jämförelsevis kort
tid sin forna styrka och kunde åter uppträda som den
ledande makten i Tyskland och Mellan-Europa öfver
hufvud. Preussen tvangs att uppge sin "unionspolitik"
(1850). S. kände sig därefter stark nog att 1851
suspendera den författning, som utfärdats 1849,
men aldrig trädt i kraft, därmed inledande en lång
tid af reaktion. Litt.: Berger, "Felix, furst zu
Schwarzenberg" (1853), Friedjung, "österreich von
1848 bis 1860" (I, II: 1; 2 bd, 1908, 1912).

5. Friedrich von S., den föregåendes broder, katolsk
prelat, f. 1809, d. 1885, blef 1836 furstbiskop i
Salzburg, 1842 kardinal och 1849 furstärkebiskop i
Prag. Den långa tid S. verkade i denna befattning
egnade han åt nitiskt arbete för kyrkans bästa
och det kyrkliga lifvets utveckling. Både i sin
ämbetsverksamhet och som medlem af bömiska landtdagen
och det österrikiska herrehuset försvarade han
kraftigt såväl de kleri-kala intressena som tjechernas
kraf på större nationell själfständighet. På konsiliet
1870 bekämpade han i det längsta dogmen om påfvens
ofelbarhet, men underkastade sig densamma sedermera,
l-5. N. H-tz.

Schwarzloses kulspruta [jvartslåses; se Kulspruta,
sp. 220], är antagen för svenska armén.

Schwarzschild [-tsjilt], Karl, tysk astronom,
f. 9 okt. 1873 i Frankfurt a. M., d. i maj 1916
till följd af sjukdom ådragen i krigstjänst,
studerade i Strassburg och Mimenen, blef 1896
assistent vid observatoriet i Wien-Ottakring, 1899
docent i München, 1901 professor och direktor för
observatoriet i Göttingen samt 1909 direktor för
astro-fysikaliska observatoriet vid Potsdam. S. har
varit synnerligen mångsidig i sina arbeten, som beröra
såväl den praktiska som särskildt den teoretiska

Tryckt den 22/s 16 Ord, som saknas under Sch-,
torde sökas under Ch-, Sh- eller Sj-. 24 b. 40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free