Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwarzwald - Schwarzwaldkretsen - Schwarzwasser - Schwat. Se Schebat - Schwatka [Jwå'tke]. Fredrik - Schwaz - Schweback, Barthold Julius - Schwechat - Schwechten, Franz Heinrich - Schwede - Schwedengrab (ty., "svenskgraf"). Se Mülheim - Schwedenhöhe - Schwedenschanzen - Schwedenstein [-sta'jn; ty. "svenska stenen"], Schwedensteinmonumentet. Se Lützen, sp. 135, 137 - Schwedensäule (ty. "svenska pelaren"). Se Erfelden - Schwedische aufschläge - Schwedische kräuter (ty., "svenska örter"). Se Species - Schwedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bostad). För odlingens spridning till den inre
skogsbygden ha de numera upphäfda klostren, t. ex. S:t
Blasien (770 m.) och S:t Peter (720 m.), gjort
mycket. S. är rikt skogbevuxet med både löf- och
barrträd. En bestämd olikhet förefinnes emellertid
mellan dess båda sluttningar. Liksom Vogeserna
vänder S. sin brantare del mot Rhenslätten, som
har Tysklands mildaste klimat. "Från denna varma,
på människor och trafik rika bygd vandrar man bland
vinkullar, förbi romantiska borgruiner, därefter
genom täta barrskogar upp till den svagt hvälfda
kammen. Men därifrån ser man i östlig riktning en
skenbart ändlös, rå högslätt, betäckt af dystra skogar
omväxlande här och där med åkerbitar, enstaka hus
och spridda byar." I vissa trakter är S. synnerligen
naturskönt, såsom i öfre Murgdalen och i Albdalen;
storartadt vild är Höllental, där järnvägen från
Freiburg till Donaueschingen går fram n. om Feldberg
öfver en sadel af 900 m. höjd. Befolkningen,
gammalmodig i seder och tänkesätt, lefver dels
af jordbruk och skogsskötsel, dels af slöjd,
bl. a. tillverkning af ur, träsnideri, halmflätning
m. m. Tillströmningen af turister är betydlig till
luftkurorter och bad (Wildbad och Baden-Baden m. fl.).
J. F. N.
Schwarzwaldkretsen (ty. Schwarzwaldkreis),
regeringsområde i konungariket
Württemberg. Areal 4,776 kvkm. 570,820
inv. (1910), 73,3 proc. protestanter, 25,8
proc. katoliker. Hufvudort: Reutlingen.
(J. F. N.)
Schwarzwasser [ʃvarts-]. 1. Biflod fr. v. till
Weichsel i preussiska prov. Westpreussen, uppstår
af flera bäckar vid provinsens västra gräns, bildar
Vdzydzesjön och mynnar ut vid Schwetz. Längd 120
km. Flottbar. – 2. Biflod fr. h. till Zwickauer-Mulde,
Sachsen, uppstår på bömiska sidan af Fichtelberg i
Erzgebirge, genomströmmar en djup dal och faller ut
vid Aue.
Schvat. Se S c h e båt.
Schwatka [Joå^ke], F reder i k, nordamerikansk
polarfarare, f. 29 sept. 1849, d. l nov. 1892,
löjtnant, ledde 1878-80, på bekostnad af amerikanen
Cronegk-Morrison, den sista stora expeditionen för
efterforskande af Franklinexpeditionens öde. hvilket
ock nu slutgiltigt uppklarades, såvidt detta
ännu var möjligt (se Franklin, sp. 1101). Han
tillryggalade därvid i slädar och lefvande på
eskimåvis under 11 månader nära 5,300 km., ett
rekord i polarforskningens historia. 1883 företog
han en forskningsresa till Alaska, hvarunder han
från Lynnkanalen framträngde till Jukons källområde
och for utför denna flod, som då för första gången
kartlades. En senare expedition till S:t Elias-berget
1886 bragte däremot ej några större resultat. -
Se W. H. Gilder, "Schwatka’s search’" (1880).
O. N-d.
Schwaz [ʃvats], stad i Tyrolen, Österrike, vackert
belägen på Inns högra strand (535 m. ö. h.). 7,200
inv. (1910). Straffanstalt för kvinnor, en statens
tobaksfabrik. I närheten föga gifvande järn- och
koppargrufvor; den förr rika silfvermalmen är uttömd.
J. F. N.
Schweback, Barthold Julius, operasångare, f. 31
aug. 1878 i Fredrikshald, på mödernet af svensk
härkomst, studerade sång för H. Meyer och Y. Kloed,
senare i London, Berlin och
för G. Bratt i Stockholm, var 1898-1905 anställd
vid några operettsällskap och 1905-08 vid K. operan
i Stockholm, som han åter tillhör sedan 1911, efter
att under mellantiden ha användts vid Oskarsteatern
af dåv. operadirektören A. Ranft. S. blef 1905
svensk medborgare. Hans höga och kraftiga tenorröst
hänvisar honom genom sin klang till hjältepartier,
och han har äfven genom god diktion och vaket spel
satt hållning på sådana roller som Tannhäuser,
Siegmund i "Yalkyrian", Siegfried i "Ragnarök",
Radamés i "Aida", Otello, Don José i "Carmen", Raoul i
"Hugenotterna", Arnold i "Yilhelm Tell", Florestan i
"Fidelio". Canio i "Pajazzo", Gavaradossi i "Tosca",
Pedro i "Låglandet" m’, fl.
Schwechat (Gross-S. och Klein-S), köping i Nedre
Österrike, s. ö. om Wien, på ömse sidor om ån S.,
som faller ut i Donau. 8,500 inv. (1910). Stort
ölbryggeri. Järnverk. – 30 okt. 1848 blefvo de
ungerske insurgenterna där slagna af de kejserliga
trupperna under Jellačič.
(J. F. N.)
Schwechten, Franz Heinrich, tysk arkitekt, f. 1841 i
Köln, elev af Stiller och Gropius, preussiskt "baurat"
och senator vid konstakademien i Berlin, har utfört
flera bangårdar och andra järnvägsbyggnader, kyrkor
och andra monumentala byggnader, bland dem Kejsar
Vilhelmsminneskyrkan i Berlin (1895), i neder-rensk
romansk stil.
Schwede, Alter (ty., "gammal svensk"), ett särskildt
i Nord-Tyskland brukligt gemytligt ord till eller om
en person, skall enligt H. von Treitschke ha uppstått
därigenom, att "den store kurfursten" af Brandenburg
(1640–88) tog i sin tjänst gamla svenska soldater,
som, mestadels befordrade till underofficerare,
voro duktiga i att exercera rekryter och kallades
"alte schweden".
Schwedengrab (ty., "svenskgraf"). Se Mülheim.
Schwedenhöhe (ty. "svenska höjden"),
arbetarförstad s. v. om Bromberg (Posen). 8,801
inv. (1910). Etnografiskt och naturhistoriskt
museum. Tegelbränneri; karpodling.
J. F. N.
Schwedenschanzen (ty., "svenska skansar"), kallas
i Nord-Tyskland förhistoriska befästningar, som
befolkningen oriktigt tillskrifver svenskarna; på
Rügen namn på visa åsar (se Pommern, sp. 1326).
Schwedenstein [-sta’jn; ty. "svenska stenen"],
Schwedensteinmonumentet. Se Lützen, sp. 135, 137.
Schwedensäule (ty., "svenska pelaren"). Se Erfelden.
Schwedische aufschläge (ty., "svenska uppslag")
kallas inom tyska armén ärmuppslag med två knappar
bredvid hvarandra och falska knapphål (sådana som
till den mörkblå uniformen bäras af större delen
af vårt infanteri), i mots. till brandenburgische
(uppslagsklaffar, sådana som i Sverige bäras af
fotgardesregementena och grenadjärer).
Schwedische kräuter (ty., "svenska örter"). Se
Species.
Schwedt, stad i preussiska reg.-omr. Potsdam,
prov. Brandenburg, vid vänstra stranden af
Oder och Hohenzollernkanalen till Berlin. 9,482
inv. (1910). Gymnasium. Betydlig tobaksindustri;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
