- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1255-1256

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwedt - Schwegler, Albert - Schweickhardt, Katharina Wilhelmine. Se Bilderdijk, W - Schweidnitz - Schweigaard [Jve'jgår], norsk släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kalk- och tegelbränning. Slott (1704), nu kronoegendom,
förut tillhörigt markgrefvarna af Brandenburg-S.,
hvilka härstammade från Filip Vilhelm (d. 1711), en
yngre son till Fredrik Vilhelm "den store kurfursten",
och som 1692 erhöllo S. och utdogo med Filip Vilhelms
son Henrik 1788. I mars 1631 anordnade Gustaf II Adolf
ett befäst läger vid S. samt lät där slå en bro öfver
Oder. Arbetena på de å ömse sidor om floden liggande
befästningarna leddes af ingenjör Lenæus (se
Wärnschiöldh). 27 mars bröt konungen med större delen
af armén upp från S., och den där slagna bron fördes
till Küstrin. Arbetena på verken vid S. fortsattes
emellertid äfven under april. I sept. 1636 intogs
S. af svenskarna under Herm. Wrangel. I fördraget i
S. med Mensjikov 6 okt. 1713 fick Fredrik Vilhelm I
i Preussen rätt att sekvestrera Svenska Pommern till Peene.
J. F. N. L. W:son M.

Schwegler, Albert, tysk teolog, filosof
och historieskrifvare, f. 1819 i Michelbach i
Württemberg, d. 1857 i Tubingen, där han 1848 blifvit
e. o. professor i filosofiska fakulteten. Han utgaf
bl. a. Das nachapostolische zeitalter (2 bd, 1846),
Geschichte der philosophie (1848; 16:e uppl. 1905;
"Grunddragen af filosofiens historia", 1856),
Geschichte der griechischen philosophie (1859; 3:e
uppl. 1881) och Römische geschichte (3 bd, 1853 -58,
2:a uppl. 1867-71; forts, af Clason 1873- 76). Hans
arbeten i filosofiens historia begagnades länge vid
de svenska universiteten.

(J. P.)

Schweickhardt, Katharina Wilhelmine. Se Bilderdijk, W.

Schweidnitz [ʃva’jd-], stad (stadskrets) i
preussiska reg.-omr. Breslau (Schlesien), 144
km. s. v. om Breslau och vid Kamenz–Liegnitz-banan och
S.–Breslaujärnvägen. 31,329 inv. (1910). S. ligger i
en fruktbar trakt, har gymnasium, landtmannaskola,
är säte för en landgericht och för kommandot
öfver 21:a infanteribrigaden. Det har 2 katolska
och 2 evangeliska kyrkor (bl. a. en protestantisk
fredskyrka; se Fredskyrkor). Ölbryggeri, järn- och
lergodsindustri. S. var sedan 1200-talet residensstad
i det slaviska (polska) furstendömet Schweidnitz
(2,420 kvkm.), som efter linjens utgång 1368 förenades
med Böhmen och 1741 afträddes till Preussen. Till
1867 var det starkt befäst. Från slutet af juni
till början af aug. 1633 lågo svenskar, sachsare och
brandenburgare i ett befäst läger vid S. midtemot
Wallenstein. 24 maj 1642 intogs staden af Torstenson
efter två dagars beskjutning. Under Sjuåriga kriget
(1756–63) uthärdade den icke mindre än 4 belägringar.
J. F. N. L. W:son M.

Schweigaard [Sjve’går], norsk släkt, som omkr. 1750
invandrade från Kiel, där den bar namnet Schweiger.

1. Anton Martin S., jurist och politiker, f. 11
april 1808 i Kragerö, d. l febr. 1870 i Kristiania,
blef 1828 student och tog 1831 en lysande juridisk
ämbetsexamen. S. deltog hän-fördt i det då sjudande
studentlifvet, slöt sig till Welhaven i striden mot
Wergeland, deltog i stiftandet af Studenterforbundet
och uppsättandet af veckoskriften "Vidar", där han,
själf en utmärkt latinare, angrep den lärda skolan och
ifrigt förordade realbildningen. 1833-35 studerade
S. med statsstipendium i utlandet rättsvetenskap, blef 1835
lektor i detta fack och var från 1840 professor
i lagkunskap, statsekonomi och statistik vid
Kristiania universitet. Sedan 1846 var han äfven
en af de tre administratörerna vid Norges banks
Kri-stianiakontor. 1836 vardt han en af redaktörerna
för tidningen "Den constitutionelle", och där skref
han, som var en frihandelns förespråkare, en mängd
artiklar, som belyste näringslifvets kraf, bank-,
mynt-, handels- och tullpolitik, städse med den
praktiske mannens respekt för realvärden. Samtidigt
bevarade han, påverkad af fransk-engelsk filosofi
och so-ciologi, ideell tro j frihet och på framsteg
l i modern anda. Samma grunduppfattning återfinnes
i hans vetenskapliga och politiska verksamhet. S:s
juridiska hufvudarbeten äro Kommentar över den norske
kriminallov (1844-46) och framställning af Den norske
proces (2 bd, 1849-58), båda grundläggande och af
stor praktisk brukbarhet; domstolarna frångmgo
ytterst sällan S:s uppfattning. Ett supplement
till S:s processverk bilda de fragmentariska
föreläsningarna Om konkurs-, skifte-og arvebehandling
(utg. 1871). S. representerade Kristiania i alla
storting 1842-69. Vid vänsterns allt bittrare
opposition mot regeringen ställde sig S. på
dennas sida och vardt dess kraftigaste stöd i
stortinget, ehuru han hvarken sökte eller fick någon
ledarställning i modern mening. Hans deltagande i det
parlamentariska lifvet omfattade alla större frågor
under hans lefnad; han var den centrala kraften
i dåtidens lagstiftningsverksamhet. Det var först
och främst de ekonomiska spörsmålen, som upptogo
honom. I dylika frågor var han energisk reformator,
som ofta mötte motstånd från den gamla vänsterns
ekonomiska konservatism. I grundlagsfrågor däremot
var S. konservativ; i unionsspörsmål försiktig och
återhållande, ehuru han ställde sig på fullt nationell
ståndpunkt, då han fann Norges rätt trädd för nära,
och var därför med om adressen 1860. Han stod utanför
partierna som oafhängig och afslog att inträda
i regeringen. S. var verksam som led. af en mängd
k. kommittéer och af Kristiania stadsfullmäktige från
1851. 1883 restes en staty af S. (af J. 0. Middelthun)
på den öppna platsen framför universitetets aula. Se
L. M. B. Aubert, "S:s barndom og ungdom" (1883),
E. Hertzberg, "S. i hans offentlige virk-somhed"
(s. å.) och i "Nordmsend i det 19. aarh.", I (1903),
samt F. Stäng i "Vore hövdinger" (1914).

2. Christian Homann S., den föregåendes son,
politiker, f. 14 okt. 1838 i Kristiania, d. där
24 mars 1899, vardt juris kandidat 1860 och
höiesteretsadvokat 1865, invaldes 1872 i Kristiania
stadsfullmäktige, hvilkas ordförande han var 1879
-80. 22 dec. 1880 inträdde han i den konservativa
Selmerska stridsregeringen, vardt som medlem af
denna 1883 ställd inför riksrätt och af denna
31 mars 1884 dömd till 8,000 kr. böter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:57 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0654.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free