- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1295-1296

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwenckfeld [oriktiga äro formerna Schwenkfeld och Schwenckfeldt], Kaspar - Schwendener, Simon - Schwengeln, Georg von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en skrift från 1524 visar vändningen. 1525 kom
han i öppen strid med Luther om nattvardsläran. När
spiritualismen på protestantisk mark gick två
motsatta vägar: den organisationslösa mystiska
spiritualismens och den biblicistiska sekttypens,
följde S. väsentligen den förra, om ock
med stark påverkan från den senare, döparna. Som
misstänkt vederdöpare lämnade han 1529 frivilligt
Schlesien och begaf sig till samlings-orten för
alla former af religiös opposition, Strassburg.
Men när Strassburgs kyrka under Bucers Ledning
inskred mot sektväsendet, lämnade S.
1533 staden. I Ulm fann han liksom Sebastian
Franck en fristad, tills han 1540 bannlystes.
Den personligen varmt fromme och ödmjuke
mannen flyktade sedan från plats till plats
till sin död. Som alla spiritualister lät han Ordet
träda tillbaka för Anden; den yttre synliga kyrkan
upplöses, sakramenten försvinna, andedopet träder i
stället, och religiös tolerans kräfves. Genom påverkan
från döparna ville S. dock bilda små församlingar af
heliga, sammanhållna genom sträng kyrkotukt. Genom
Bucers förmedling blef Calvin bekant med S:s idéer
och upptog så mycket däraf, att kalvinismen blifvit
betecknad som en förkyrk-ligad schwenckfeldianism.
Däri ligger S:s historiska betydelse. De af
hans anhängare bildade små menigheterna lefde
däremot rätt isolerade och dogo ut under 1600-talet
utom i Schlesien. När de där 1720 skulle utrotas
genom jesuiterna, vandrade de öfver Herrnhut till
Holland, England och slutligen Amerika (1733), där
de 1782 gåfvo sig en konstitution i Pennsylvania.
Där finnas ännu kvar några församlingar med omkr.
700 medlemmar. Se E. Troeltsch, "Soziallehren"
(1912), K. Ecke, "S., Luther und der gedanke
einer apostolischen reformation" (1911),
H. W. Kriebel, "The Schwenckfelders
in Pennsylvania" (1904), J. L. French,
"Correspondence of S. and Philip of Hessen" (1908).

Hj. H–t.

Schwendener, Simon, tysk (i Schweiz född)
botanist, f. 10 febr. 1829 i Buchs, S:t Gallen,
blef 1857 docent i botanik i Zürich och 1860 i München,
professor i botanik och trädgårdsföreståndare i
Basel 1867 och i Tübingen 1877 samt var professor
i växtfysiologi i Berlin 1878–1909. S. vann ett
berömdt namn genom banbrytande upptäckter inom
växtanatomien och fysiologien. Hans viktigaste
dithörande skrifter äro: Untersuchungen über den
flechtenthallus
(1860), Die algentypen
der flechtengonidien
(1869), Das mechanische prinzip
im anatomischen bau der monokotylen
(1874) och
Mechanische theorie der blattstellungen (1878). I
de förstnämnda arbetena har han utbildat den lära,
som efter honom blifvit benämnd "den schwendenerska
lafteorien", nämligen att lafvarnas gröna celler,
gonidierna, äro alger af flera olika arter,
själfständiga i systematiskt afseende, men lefvande
i samlif (symbios) med de färglösa celltrådarna
eller hyferna, som omspinna dem, m. a. o. att en
laf är ett bolag mellan två olika växter
(se Lafvar, sp. 802). I de sistnämnda arbetena har
S. påvisat ett mekaniskt system i växtkropparna
eller att de fasta och sega baststrängarna, som
ha mycket skiljaktiga platser, äro konstruktiva
apparater med uppgift att stödja och förstärka och
därför äro just så placerade, som byggnadsmekaniken
i stammen eller bladet fordrar,, men saknas, där de
ej behöfvas. Jämte K. W. v. Nägeli författade S. Das
mikroskop (1865-67; ny uppl. 1877). S. blef led. af
Vet. soc. i Uppsala 1888, af Vet. akad. 1893
och af Fysiogr. sällsk. i Lund 1902.

C. Lmn.

Schwengeln, Georg von, fortifikationsofficer,
kartograf, sannolikt livländare (födelse- och
dödsår obekanta), d. i slutet af 1660-talet,
var i svensk militär tjänst 1623 (eller möjligen
redan 1619) –24 och användes därefter af J. De la
Gardie dels till att afrita några "lägenheter" i
Livland och Litauen, bl. a. Kokenhusens slott och
stad, dels att kunskapa vid polska riksdagen. 1626
konfirmerades S. som polsk translator med skyldighet
därjämte att "alle legenheter där i Lifflandh
skrifteligen författa". S. förfärdigade nu en
"Tabulass geochorographicass" öfver Livland
och Estland med omliggande gränser samt en karta
öfver ösel och kallas 1628 K. M:ts "bestaliter
geographicus"; 1629 fick han "commendation"
som fältkvartermästare vid armén i Livland, 1631
blef han svensk adelsman, 1634 utarbetade han en
karta öfver en del af Kurland, och 1635 blef han
generalkvartermästare vid livländska fältstaten. 1636
uppgjorde han en dessein till Dorpats förstärkande
och en karta öfver trakten mellan denna stad och
Wert-zersee. 1638 sände han till Adler Salvius en
"Special geographische taffel" öfver "Episcopat
in Lifflandh". 1642 blef han fältkvartermästare i
Estland, Livland och Ingermanland med skyldighet att
ha uppsikt öfver därvarande befästningar. S. kom
nu i delo med generalingenjören Rodenburgh (se
d. o.), som också hade inspektion öfver samma
befästningar. 1643 uppgjorde S. förslag till Nyens och
Narvas förstärkande, anordnade 1644 befästningsarbete
vid Kexholm och rekognoscerade det då ännu danska
Ösel, öfver hvilken ö han äfven uppgjorde en
"geografisk delineation", och uppgjorde desseiner
till Nyen och Pernau; 1645 ritade han en plan öfver
Arensburg. 1649 fick S. afsked. 1655 befullmäktigades
han att värfva i Finland, och 1656 blef han öfverste
för ett dragonregemente, med hvilket han sedan deltog
i kriget mot Danmark. 1659 blef han kommendant i
Korsör, hvars förstärkande han sedan ledde. Efter
krigets slut indrogs S:s dragonregemente och han själf
reste öfver till Finland och Östersjöprovinserna.

L. W:son M.

Schweninger, Ernst, tysk läkare, f. 15 juni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0678.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free