- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1305-1306

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwerin, urgammal tysk adlig ätt - Schwerte - Schwerz [Jverts], Johann Nepomuk von - Schwetz - Schwetzingen - Schwetzinger-vorstadt [-får-]. Se Mannheim, sp. 799 - Schwiebus - Schwieler [Jviler], Karl August Herman - Schwientochlowitz - Schwind [-t], Moritz von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1305

Schwerte-Schwind

1306

öfvertygad, liberal, något doktrinär åskådning,
som förskaffade honom stor popularitet. Däremot
kom han som inrikesminister (från 1859) i en viss
motsättning till sina forna meningsfränder; efter
ett misstroendevotum af deputeradekammaren 1862
begärde och erhöll han afsked. I kammaren bekämpade
han därefter (som medlem af "konstitutionella
fraktionen") Bis-marek, hvars politik han i
ett berömdt tal karakteriserade som maktens
herravälde öfver rätten. Efter 1866 öfvergick
S. till nationalliberalerna och förklarade öppet,
att han ansåg tiden ha gett hans store motståndare
rätt. Därmed uppgaf han dock ej den själfständighet,
som var det mest utpräglade draget i hans politiska
verksamhet. l-2. (N. H-tz.)

Schwerte, stad i preussiska reg.-omr. Arnsberg
(Westfalen), vid Ruhr och flera
järnvägslinjer. 13,703 inv. (1910).
Progymnasium. Järnindustri, maskintillverkning.
(J. F. N.)

Schwerz [jverts], Johann Nepomuk von, tysk
agronom, f. 1759 i Koblenz, d. där 1844,
verkade 18 år som huslärare och sedan 1801
som godsförvaltare och vidgade sina kunskaper i
landthus-hållning genom inländska resor. Han blef
1816 preussiskt regeringsråd för landtbrukets
främjande och kallades 1818 att grundlägga en
landtbruks-högskola vid Hohenheim i Württemberg,
hvilken snart vann och sedan ständigt bibehållit
högt anseende. S. författade flera arbeten om olika
trakters jordbruk samt en länge använd lärobok:
An-leitung zum praktischen ackerlau (3 bd, 1823 -28;
4:e uppl. 1857; ny bearb. 1882). H.J.Dft.

Schwetz, kretsstad i Westpreussen, reg.-omr. Marienwerder,
vid Weichsel och dess biflod Schwarzwasser. 8,042
inv. (1910). Gymnasium, landtmannaskola. Sockerfabrik,
sågverk m. m. Dårvårdsanstalt (i ett
f. d. bernhardinkloster). Staden intogs i
okt. 1655 af svenskarna under Henrik Horn, och i
april 1656 öfvergingo de under Stenbock Weichsel
vid S., som emellertid utrymdes i sept. 1657,
men i febr. 1659 återtogs af svenskarna.
(J. F. N.) L. W:son M.

Schwetzingen, stad i storhertigdömet Baden, kretsen
Mannheim, vid Rhens biflod Leimbach och
Mannheim–Karlsruhebanan m. fl. järnvägslinjer. 7,876
inv. (1910). Realprogymnasium. Tillverkning af
cigarrer, sprit, konserver; stark odling af humle,
tobak och sparris. S. har ett berömdt slott,
som byggdes af markgrefven Karl Ludvig (1649–80),
förstördes af fransmännen 1689, ombyggdes 1756 af
Karl Teodor, som ock anlade de vackra trädgårdarna
i Versaillesstil. (J. F. N.)

Schwetzinger-vorstadt [-får-]. Se Mannheim, sp. 799.

Schwiebus [ʃvībos], stad i preussiska
reg.-omr. Frankfurt (Brandenburg), vid
Frankfurt–Posen-banan. 9,332 inv. (1910). S. har en delvis
bibehållen stadsmur från medeltiden, slott och
gammaldags hus vid torget, realprogymnasium,
landtmannaskola. Betydlig klädestillverkning. S. var
medelpunkten i det fordom till furstendömet
Glogau hörande landet S., hvilket vid
furstesläktens utslocknande 1675, på grund af
en arfförbrödring af 1537, skulle tillfalla
Kurbrandenburg, men som i själfva verket först
af Fredrik II eröfrades (1742) från Österrike.
(J. F. N.)

Schwieler [jviler], Karl August Herman,
iadustriidkare, f. 11 mars 1821 i Stockholm, d. där 9
maj 1884, af en urspr, från Schweiz härstammande ätt,
studerade i Tyskland såväl teoretiskt som praktiskt
sockerraffineringen och deltog 1855 i grundläggandet
af Tanto sockerbruk, hvars disponent han snart
därefter blef efter W. A. Freundt. S. bidrog i hög
grad till utvecklingen af den svenska sockerindustrien
och skapade Tantobrukets stora anseende inom denna
näringsgren.

Schwientochlowitz, kommun
i preussiska reg.-omr. Oppeln
(Schlesien), nära Königshütte. 16,167
inv. (1910). Stenkolsgrufvor och stort järnverk.
J. F. N.

Schwind [-t], Moritz von, tysk målare, f. 21
jan. 1804 i Wien, d. 8 febr. 1871 i Munchen, studerade
filosofi vid akademien i Wien 1818-21, slog sig så
på konststudium, någon tid med L. F. Schnorr von
Carolsfeld som lärare. Han utförde en del teckningar,
bl. a. till en tysk Shakspere-upplaga (1823) och
till "Tusen och en natt" (s. å.) samt åtskilliga
sagokompostioner i akvarell. 1828 flyttade han till
Munchen för att egna sig åt monumentalt måleri. En
kartong David och Abigajil väckte Corne-lius’
uppmärksamhet, och tack vare honom fick S. 1832 i
uppdrag att måla kompositioner till Tiecks Phantasus
al fresco i drottningens bibliotek i det nybyggda
Königsbau. Efter S:s skisser (i akvarell, nu i
residenset i Munchen) utfördes af andra konstnärer
al fresco väggmålningar i slottet Hohen-schwangau
med motiv ur tyska sagor. För en sal i residenset
i Munchen komponerade S. en humoristisk barnfris,
som utfördes i freskomålning af J. Schnorr
von Carolsfeld. 1835 gjorde S. e>n resa till
Rom. 1836 började han måla Amor- och Psychesagan
i slottet Riidingsdorf, och 1839 fullbordade han
stafflimålningen Riddar

Fig. 1. Moritz v. Schwind.

Efter en handteckning af G-e-

nelli.

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:44 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0683.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free