Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwyz - Schwyzerras, husdjurssk. Se Stora bruna alpboskapen - Schwäbische Alp. Se Alp - Schwäbischer Schillerverein - Schwäbisches meer. Se Bodensjön - Schwäbisch Gmünd. Se Gmünd 1 - Schwäbisch Hall. Se Hall 2, sp. 1096 - Schübeler, Fredrik Christian - Schyberg, Sven Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"urkantonerna", gränsar i n. till Zürich,
Zürichsjön och S:t Gallen, i ö. till Glarus, i
s. till Uri och Vierwaldstättersjön, i v. till Luzern,
Zugsjön och Zug. Areal 908 kvkm. Norra delen af
S. (Ausser-S.) hör till Limmats flodområde och vattnas
af Sihl och Aa; södra delen (Inner-S.) omfattar
större delen af S.-alperna, som i n. äro skogbevuxna,
i s. kala (med Rigi, Mythen, Fronalp, Küssnachtdalen
o. a. vackra alpdalar). Hufvudflod är Muota (till
Vierwaldstättersjön). Klimatet beror delvis på
höjden: i Gersau är årsmediet 9,3°, i Einsiedeln
5,5°. Af arealen äro 187 kvkm. skogbevuxna,
527,5 kvkm. åker, äng och betesmark, 17 har
vingårdar och 193 kvkm. improduktiv mark
och sjöar. Förnämsta näringsgrenarna äro
boskapsskötsel samt hotellindustri. Säd måste
införas. Vinodlingen är inskränkt till trakterna
omkring Zürichsjön. Viktigaste industrier äro
bomulls- och sidenmanufakturerna samt Einsiedelns
tillverkning af helgonbilder, rosenkransar m. m. (se
Einsiedeln). Liflig handel och tillströmning
af turister befordras genom S:t Gotthards- och
Rigibanorna. 58,428 inv. (1910), till allra största
delen tyskar och katoliker, som lyda under stiftet
Chur. Utom klostret Einsiedeln finnas 2 munk- och 4
nunnekloster med öfver 600 inv. S. har gymnasium i
staden S. och i Einsiedeln, offentligt lärarseminarium
och enskildt lärarinneseminarium. Författningen af 11
jan. 1876 är demokratisk. Lagstiftande makten utöfvas
af ett kantonsråd, hvars medlemmar väljas för 4 år (1
led. för 600 inv.), men lagförslag och anslag för en
gång af 50,000 frcs samt årligen återkommande anslag
öfver 10,000 frcs måste underställas folkomröstning
(obligatoriskt referendum), alla statsfördrag samt
vissa dekret och förordningar af kantonsrådet
komma under omröstning, om 2,000 medborgare
fordra det (fakultativt referendum). Regeringen
utgöres af ett regeringsråd af 7 led., valda för
4 år af och bland kantonsrådets medlemmar. Dess
ordf. är landammannen. För rättskipningen finnas 6
kretsdomstolar och en för 6 år vald kantonsdomstol
af 9 led. Kantonens inkomster uppgingo för 1912 till
816,263 frcs, dess utgifter till 1,003,220 frcs.
Historia. Kantonens historiska kärna utgöres af
Muotadalen. Det var dess inbyggare, som 1240 af
kejsar Fredrik II erkändes som riksomedelbara. (Se
härom, liksom om S:s andel i Schweiziska
edsförbundets uppkomst och äldsta utveckling,
Schweiz. Historia.) 1269 förvärfvades genom köp
Steinen och Rothenthurm, under 1300-talet Arth, under
1400-talet March, Küssnacht, Wollerau, Feusisberg
och Freienberg. S:s långvariga fejder med klostret
Einsiedeln förde omsider (1434) till ett slags
protektorat öfver detta. Befolkningen i dessa områden
blef ej delaktig af de politiska rättigheter, som
tillkommo alla myndiga män i det egentliga S. och som
dessa utöfvade i sin "landesgemeinde". De betraktades
blott och bart som undersåtar. – Under religionskrigen
på 1500–1700-talen tillhörde S. det katolska
partiet. Vid Helvetiska republikens införande 1798
förlorade S. sin själfständighet; den återställdes
genom mediationsakten 1803, som emellertid gjorde
befolkningen i de fordom underlydande områdena till
likaberättigade medlemmar af "landesgemeinde".
Förbundsfördraget 1815 återställde till en del det
gamla S:s öfvermakt. Under den allmänna reformrörelsen
i Schweiz på 1830-talet fordrade "de yttre distrikten"
ånyo full likställighet; då denna begäran afslogs,
bildade de en egen "landesgemeinde" i Einsiedeln
(1832). Sannolikt skulle en varaktig uppdelning
blifvit följden, om ej den liberalt sinnade
förbundsförsamlingen ingripit och framtvungit
eftergift för reformkrafven (1833). Äfven sedermera
har S. visat sig som en trogen anhängare af de
katolsk-konservativ-federalistiska strömningarna. Det
anslöt sig på 1840-talet till det s. k. "Sonderbund"
och motarbetade vid de stora författningsstriderna
1848 och 1872–74 de centralistiska sträfvandena. Den
gamla "landesgemeinde" ersattes 1848 med en
representativ författning (revisioner 1855, 1876
och 1898).
2. Hufvudstad i nämnda kanton, 514 m. ö. h., i en
vacker dal, omgifven af Mythen, Fronalp och Rigi samt
sluttande mot Vierwaldstättersjön vid Brunnen. 7,993
inv. (1910), Gymnasium (kollegium Mariahilf),
många ståtliga patricierhus och regeringsbyggnader
(bl. a. ett gammalt rådhus). Stora boskapsmarknader.
1. J. F. N. N. H-tz. 2. J. F. N.
Schwyzerras, husdjurssk. Se Stora bruna alpboskapen.
Schwäbische Alp. Se Alp.
Schwäbischer Schillerverein [-fera’jn], en 1835 i
Marbach stiftad förening, som 1895 utvidgades och
ombildades. I besittning af stora tillgångar, har
den raskt och målmedvetet gripit sig an med stora
uppgifter. Den söker genom skrifter och samlingar
främja kännedomen om Schiller och den kultur, som
anknyter sig till hans person, och har utvecklat sig
till ett allmänt schwabiskt litteratur-arkiv genom
förvärf af bl. a. Auerbachs, J. G. Fischers, Geroks,
Hauffs, J. Kerners, G.^Schwabs, Uhlands och Vischers
litterära kvarlåtenskap. Den utger årsredogörelser
med vetenskapliga bihang, "Marbacher Schillerbuch"
(1905 ff.) m. m.
Schwäbisches meer [mer]. Se Bodensjön.
Schwäbisch Gmiind. Se Gmiind 1.
Sehwäbisch Hall. Se Hall 2, sp. 1096.
Schiibeler, Fredrik Christian, norsk botanist,
f. 25 sept. 1815, d. 20 juni 1892 i Kristiania,
med. kandidat 1840, öfvergick 1848 till studiet af
botaniken, var 1852-53 konservator vid universitetets
botaniska museum och universitetsstipendiat samt
vardt 1864 lektor och 1866 professor i botanik och
styresman för botaniska trädgården i Kristiania. Hans
specialområden voro komparativ växtgeografi och Norges
botaniska historia. S:s viktigaste arbeten äro Die
culturpflanzen Norwegens (1862; ny omarb. uppl.,
"Die pflan-zenwelt Norwegens", 1873-75), Växtliv et
i Norge, med scerligt hensyn til plantegeographien
(1879) och Viridarium norvegicum (3 bd, 1886-89),
hans hufvudarbete. En betydelsefull sida af S:s
verksamhet var hans arbete för att höja landets
trädgårdsskötsel, bl. a. genom att acklimatisera
främmande trädgårdsväxter, skapa (1852) och anordna
trädgårdsutställningar samt utge allmänfattliga
skrifter, såsom Havebog for almuen (1856) och
Kjökkenhaven (1865; 3:e uppl. 1886; sv. öfv. 1866).
K. V. H.
Schyberg, Sven Gustaf, ämbetsman, teater-
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
