Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schück. 1, Martin S 2. Johan Henrik Emil S - Schücking, Christoph Bernhard Levin Anton Mathias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskildt den gustavianska tiden varit föremål för
S:s intresse. Hans första tryckta vetenskapliga
studier voro egnade åt Bellman (Bellmaniana, 1-7, i
"Samlaren", årg. 1, 3, 1880, 1882); sedermera
publicerade han "Kellgrens bref till Rosenstein"
(ibid., årg. 7, 1886-87) och "J. H. Kellgrens bref
till A. N. Clewberg" (i "Skr. utg. af Svenska
litt. sällsk. i Finland", årg. 7, 1894), "Milot
och Eloisa, ett nyfunnet drama af Bengt Lidner"
(1891, tr. i 12 ex.), "Svenska memoarer och bref"
(i förening med 0. Levertin, 1-10, 1900-06, af
hvilka S. själf utgett delarna 1, 3, 5, 7, 8 och 9),
"Excellensen grefve A. F. Skjöldebrands memoarer"
(l-5, 1903-04) och "R. F. Hochschilds memoarer"
(1-3, 1908-09). Hans mest uppmärksammade arbete inom
denna senare historiska period är dock Gustaf III
(1904), sammanfattningen af de i Köpenhamn 1903
hållna föreläsningarna, en karaktärsstudie, hvars
uppfattning af det skildrade föremålet vida skiljer
sig från den dittills allmänt gängse. 1905 publicerade
S. en annan tidsstudie, M. och m:e de Stael. – I
"Sveriges nationallitteratur 1500-1900", som efter
O. Levertins plan utgafs af S. och R. G:son Berg,
har han personligen redigerat de delar, som omfatta
reformations- och renässanslitteraturen (a. a. 1-2,
1912), samt 1700-talets prosaförfattare (a. a. 6,
1907).
I öfverensstämmelse med sin princip, att ingen
modern litteraturhistoria bör studeras blott
för sig, utan att studiet alltid måste vara mer
eller mindre komparativt, har S. ej inskränkt
sig endast till vårt eget lands litteratur,
utan äfven med ifver och framgång arbetat för
att göra den allmänna litteraturhistorien mera
bekant hos oss. För detta ändamål började han
1898 utge en bredt anlagd Världslitteraturens
historia (1-2, 1898-1906), hittills omfattande
endast antiken och den israelitiska litteraturen;
S. har dock gett en sammanfattad framställning
af den medeltida kulturperioden i Hufvuddragen af
den medeltida kulturens historia (urspr, skrifven
för "Världskulturen", 2, 1905; särtryck 1907,
hvaraf 2:a uppl. 1913). Äfven på den allmänna
litteraturhistoriens område har S. skrifvit ett
antal smärre specialafh. i tidskrifter och tidningar,
hvarjämte han utgett antologien "Världslitteraturen
i urval och öfversättning" (1-3, 1902-03).
Den litteraturhistoriska vetenskapens natur
har gjort, att S. kommit att beröra äfven dess
gränsvetenskaper. En del mindre afh. i äldre
svensk historia – Birka (1910), Sveriges förkristna
konungalängd (s. å.), bägge akad. inbjudningsskrifter,
Medeltidens svenska konungaval (i "Hist. tidskr.",
1913), Upsala öd (akad. inbjudningsskrift, 1914)
m. fl. – grupperar sig närmast kring hans verk
Svenska folkets historia. I. Forntiden och medeltiden
(1913-15; i "Gleerupska biblioteket"), och i
egenskap af medlem af Svenska akad. har han tecknat
historikern K. G. Malmströms lefnad (i "Sv. akad:s
handl. ifrån 1886", 25, 1914) och författat ett Minne
af rikshöfvitsmannen Engelbrekt Engelbrektsson (ibid.,
26, 1915; utg. i själfst. omtryck s. å.). – De
betydelsefullaste resultaten af S:s italienska resor
ha samlats i den stora monografien Rom, en vandring
genom seklerna (1-2, 1913-14; bd 1 i 2:a uppl. 1914).
S. har därjämte skrifvit en snart sagdt oräknelig
mängd smärre afh. och uppsatser, dels i form af
en lång serie rektorsprogram af lärdomshistoriskt
innehåll, dels i populärvetenskapliga samlingar
(Ur gamla papper, [1]-8, 1892-1908) och Ur en
resandes anteckningar, [1]-3, 1900-07), i svenska och
utländska vetenskapliga och litterära tidskrifter,
i studentföreningarna Verdandis och Heimdals
småskrifter, i andra populära skriftserier samt
ett stort antal tidningsartiklar; han har slutligen
utgett en mycket använd "Läsebok för folkskolans högre
klasser" (i förening med N. Lundahl, 1-2, 1900-03;
flera senare uppl.) samt sagosamlingarna "Sveriges
medeltidssagor, berättade för barn" (1893-94;
2:a uppl. 1911 -12; öfv. till fi. 1899 och till
eng. 1902) och "Medeltidssagor, berättade för ungdom"
(i "Barnbiblioteket Saga", 6, 1900; 2:a uppl. 1913).
Hans pedagogiska intressen ha äfven varit af stor
betydelse för den akademiska undervisningen inom hans
ämne, hvilken han vetat att förläna en mer praktisk
och resultatrik läggning och hvilken också nu, sedan
lång tid tillbaka, behärskas af hans fruktbringande
vetenskapliga personlighet. S. har dessutom egnat en
mycket stor del af sin tid och sitt intresse åt det
akademiska rektoratet. Åt S. egnades på hans 50-årsdag
en festskrift af vänner och lärjungar. Hans tryckta
arbeten ha förtecknats af hans dotter Ellen S. i
"Bidrag till en bibliografi öfver H. S:s intill 2
nov 1915 utgifna skrifter" (1915). – Se O. Sylwan,
"H. S." (i "Ord och bild", arg. 14, 1905). 2. A. S-w.
Schucking, Christoph Bernhard Levin Anton Mathias,
tysk författare, f. 1814 i Klemenswerth, i närheten
af Miinster, d. 1883 i Pyrmont, studerade först
juridik, men egnade sig från 1837 uteslutande åt
litteraturen. 1844 inträdde han i redaktionen af
"Augsburger allgemeine zeitung’’, och 1845 öfvertog
han redaktionen af följe-tongsafdelningen i
"Kölnische zeitung" hvilken afdelning han
skötte till 1852, då han slog sig ned på sitt
fädernegods. S. författade en mängd spännande,
karakteristiska och lättlästa romaner, af
hvilka de tidigare hade värde bl. a. genom sin
osminkade skildring af hans hembygds feodaladel,
medan däremot de senare sjönko ned till flack
förströelselitteratur. Nämnas må Ein schloss am meer
(1843), Die ritterburtigen (1845), Ein sohn des
volks (1849), Der bauernfilrst (1851), Gunther von
Schwarzburg (1857), Paul Bronck-horst (1858), Die
marketenderin von Köln (1861), Verschlungene wege
(1867), Luther in Rom (1870; "Luther i Rom", 1872)
och Aus heissen tagen (1874). Han skref också dikter
och lefnadsminnen (2 bd, 1886). öfver Annette von
Droste-Hiilshoff, som stod honom nära under hans yngre
dagar, skref han en värdefull lefnadsteckning (1861;
2:a uppl. 1871). Deras brefväxling utgafs 1893. Ett
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
