- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1317-1318

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schücking, Christoph Bernhard Levin Anton Mathias - Schücklin, Hans - Schüddekopf, Carl - Schyl - Schylander, Karl Gabriel - Schyn - Schürer, Emil - Schürmann, Anna Maria von. Se Schurman - Schütt - Schytte, Ludvig Theodor - Schytte (artistnamn Scotta; numera von Kaulbach-Scotta), Frida - Schüttenhofen - Schüttgelb

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

urval af hans romaner utgafs 1864 i 12 bd, med
tillägg af ytterligare 12 bd 1874–76. Se Pinthus, "Die
romane Levin Schückings" (1911). – Hans maka, Luise
von Gall
, f. 1815, d. 1855, gjorde sig likaledes känd
genom skönlitterärt författarskap. – Deras sonson,
Levin Ludwig S., f. 29 maj 1878, e. o. professor
i engelsk filologi i Jena, har författat bl. a.
Über die beziehungen der englischen zur italienischen komödie vor Shakespeare (1901),
Die satzverknüpfung in Beowulf (1904),
Beowulfs rückkehr (1905),
Shakespeare im literarischen urteil seiner zeit (1908)
och en diktsamling,
Lieder und balladen (1909).

R–n B.

Schücklin, Hans, tysk målare, f. omkr. 1440,
d. 1505, var föreståndare för målargillet i Ulm. Hans
förnämsta bevarade arbete är flygelbilderna till
högaltaret i Tiefenbronn (1469). Den påverkan
af Nürnbergsmålaren H. Pleydenwurff, som här konstateras,
tillskrifves medarbetarskap af S:s svåger, A. Rebmann.
Se monografi af F. Haack (1905).

G–g N.

Schüddekopf, Carl, tysk litteraturvetenskapsman,
f. 25 nov. 1861 i Halle, bosatt i Weimar, professors
n. h. o. v., har varit mycket verksam som utgifvare
och sekreterare i Gesellschaft der bibliophilen,
hvars tidskrift, "Zeitschrift für bücherfreunde",
han utger. Bland de af S. utgifna arbetena märkes
en stor del af Goethes verk i Weimarupplagan,
Brentanos och Heinses samlade arbeten,
Lichtenbergs bref och andra skrifter från midten
af 1700-talet fram till tiden efter Goethes död.

R–n B.

Schyl, tysk benämning på Donaus biflod Jiu i Rumänien.

Schylander, Karl Gabriel, skådespelare, f. 3
jan. 1751 i Stockholm, d. 19 nov. 1811, tjänstgjorde
i tullverket, men kom på balans, under det han var
tullinspektor i S:t Michel (enligt andra i Abborfors)
i Finland, och inleddes med anledning däraf i en
rättegång. Under vistelse i Stockholm i och för
rättegången uppträdde han tillfälligtvis på Stenborgs
teater och väckte därvid sådant uppseende, att han
beslöt egna sig åt skådespelarkonsten, därtill förmådd
särskildt genom Gustaf III:s öfvertalningar. 1787 tog
han sålunda anställning vid Ristells teater efter att
ha erhållit entledigande från sin tullbefattning,
med bibehållande af lönen, och 1788 anställdes
han vid Kungl. teatern. Han skref sig vid denna tid
"öfverinspektor vid gränstullarna i Finland och preses
i gränstullrätten". S. vann i synnerhet rykte för
sitt återgifvande af käringroller, som han enligt
samtida berättelser spelade "med en naturlighet i
röst, gång, skick och åtbörder, som svårligen kunde
öfverträffas". Han var ock en längre tid syssloman
vid teatern.

Schyn, en af Albula genomfluten bergsklyfta i
schweiziska kant. Graubünden. Den 1868–69 byggda
Schynvägen är berömd för sina scenerier af vild
naturskönhet.

(J. F. N.)

Schürer, Emil, tysk luthersk teolog, f. 2 maj 1844
i Augsburg, d. 30 april 1910 i Göttingen, blef 1873
e. o. teol. professor i Leipzig, ord. professor 1878 i Giessen,
1890 i Kiel och 1895 i Göttingen. Han utgaf
Lehrbuch der neutestamentlichen zeitgeschichte (1873),
som i sin 3:e uppl. utvidgades och blef hans stora
lifsverk med

titel
Geschichte des jüdischen volkes im zeitalter Jesu Christi (3 bd, 1898–1901; 4:e uppl. 1909),
ett arbete, som anses som det mest betydande på sitt
område och är af bestående värde. Bland hans öfriga,
mindre arbeten må nämnas
Die gemeindeverfassung der juden in Rom (1879),
Die predigt Jesu Christi in ihrem verhältnisse zum Alten testamente (1882) och
Die ältesten christengemeinden im römischen reiche (1894).
Den vetenskapligt högt ansedda "Theologische
litteraturzeitung" uppsattes af S. 1876, utgafs sedan
under omkr. 30 år af S. jämte hans vän A. Harnack och
åtnjuter fortfarande högt anseende, fastän numera i
andra händer.

J. P.

Schürmann, Anna Maria von. Se Schurman.

Schütt, Stora S. (ung. Csallóköz) och Lilla
S.
(ung. Szigetköz), två mycket fruktbara och starkt
befolkade öar i Donau, i Ungern, den ena, 1,885 kvkm.,
tillhörande komitaten Pressburg, Komorn och Kaab, den
andra, 275 kvkm., tillhörande komitaten Wieselburg
och Raab. Stora S. har bildats därigenom, att Donau
nedanför Pressburg utsänder en biarm åt n. (Lilla
Donau), hvilken förenar sig med hufvudfloden 84
km. längre ned samt flyter ända till 30 km. n. om
denna. – Lilla S. bildas på samma sätt s. om Donau
genom en arm (Wieselburger Donau). Denna ö är 45
km. lång och högst 8 km. bred.

J. F. N.

Schytte, Andreas, dansk statsvetenskaplig författare,
f. 1726, d. 1777, var sedan 1761 professor vid Sorö akademi
och författade under sina sista år några välskrifna arbeten:
Staternes indvortes regering (5 bd, 1773–76) och
Staternes udvortes regering (2 bd, 1774–75) samt
Danmarks og Norges naturlige og politiske forfatning (bd 1, 1777).

E. Ebg.

Schytte, Ludvig Theodor, dansk tonsättare och
pianist, f. 1848 i Aarhus, d. 1909 i Berlin,
elev af Neupert och Liszt, blef lärare vid
bröderna Horáks pianoinstitut i Wien 1886 och vid
Sternska konservatoriet i Berlin 1907. Hans många
pianokompositioner (öfver 60 häften utg.) äro
så bra lämpade för instrumentets resurser och så
klangfriska, att virtuoser tagit upp åtskilliga af
dem på sina program. Några äro studieverk (etyder;
en tills. med M. Rosenthal utg. pianoskola), medan
flertalet är lätta karaktärsstycken; äfven märkes
en Ciss-moll-konsert. S. komponerade vidare sånger,
en dramatisk scen Hero (1898) och några operetter.

E. F–t.

Schytte (artistnamn Scotta; numera von
Kaulbach-Scotta
), Frida, dansk violinspelerska,
f. 31 mars 1871 i Köpenhamn, elev af Massart vid
konservatoriet i Paris, har sedan 1889 på konsertresor
(Stockholm 1890, 91, 97) vunnit bifall genom sitt
kvinnligt behagfulla föredrag. Hon trädde 1897
i äktenskap med tyske målaren Friedrich August
v. Kaulbach
(se d. o. 4) och är med honom bosatt i
München.

A. L.*

Schüttenhofen [-håfen], tjech. Sušice, stad i
sydvästra Böhmen, vid Wotawa. 7,300 inv. (1910). Realskola.
Kapucinkloster. Tändsticksfabrik, läderindustri.
Fiskodlingsanstalt. Grafitgrufvor. S., som omtalas
redan på 1200-talet, anlades på grund af guldvaskningen i Wotawa.

(J. F. N.)

Schüttgelb (sannolikt af ty. schütte, hög, alltså

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free