- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1341-1342

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schönlein [-lajn], Johann Lukas - Schönlinde - Schönström, svensk adlig ätt - Schönthaler, Franz - Schönthan, Franz von - Schöpfer, tysk målarfamilj - Schöppen, ty., detsamma som schöffen (se d. o.) - Schörg, Franz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1341

Sjchönlinde-Schörg

1342

blef han en af den moderna medicinens grundläggare,
likasom han genom det sätt, på hvilket han anordnade
sin undervisning, blef en banbrytare för den
nutida kliniken. S:s litterära verksamhet var
mycket obetydlig; den inskränker sig till hans
gradualafh. Von der hirnmetamor-phose (1816),
några akademiska program samt afh. Vber kry-stalle
im darmkanal bei typhus abdominalis (1836) och Zur
patho-genie der Impetigines (1839). Det medicinska
system, som han utarbetat, offentliggjordes aldrig
af honom; en viss kännedom om detsamma vin-nes
genom hans af Giiterbock redigerade Klinische
vorträge in der Charité (1842). Andra redogörelser
för S:s läror äro intet annat än mer eller mindre
otillförlitliga föreläsningsanteckningar. R-
T-dt. SchönlFnde, kommun i norra Böhmen,
i "Bö-miska Schweiz", vid Kirnabach. 6,879
inv. (1900). Väfskola. Textilfabriker.

Schönström, svensk adlig ätt, härstammande från biskop
Jesper Svedbergs broder, Per Svedberg (f. 1644, d. som
assessor i Bergskollegium 1692), som 1683 adlades med
namnet Schönström. Ätten utdog på svärdssidan 1848.

1. Peter S., historiker, f. 1682, d.
1746, deltog i Karl XII:s ryska krig, tills han af
ryssarna 1709 tillfångatogs vid Poltava. Som fånge
i Solikamsk, där han vistades ända till
1722, använde han sin tid till att ur ryska och
tatariska källor samla bidrag till Nordens
historia. Resultatet af dessa forskningar blef en
rätt betydande skrift, En kort anledning till svenska
historiens förbättrande, hvilken med anmärkningsvärdt
skarpsinne kritiskt afhandlar svenskarnas ursprung och
första historia, därvid ofta framställande åsikter,
som först i senare tid vunnit burskap i historien.
Arbetet, som förelåg i manuskript 1741,
ut gaf s först 1816, af L. Hammarsköld. Efter
sin frigifning ur fångenskapen erhöll S.
titel och rang af öfverstelöjtnant, men 1726 tog
han afsked ur krigstjänsten. Jfr Abu-1-ghazi
B a h a-du r.

2. Peter S., den föregåendes sonson, militär,
politiker, f. 31 juli 1766, d. 21 jan. 1838
i Stockholm, blef redan 1776 löjtnant vid
Södermanlands regemente och avancerade småningom
till öfverstelöjtnant vid Jämtlands regemente och
generaladjutant af flygeln 1795. Eedan 1797 lämnade
han dock krigstjänsten med öfverstes afsked för
att egna sig åt skötseln af sina landtegendomar.
Vid sidan däraf deltog han lifligt i Riddarhusets
förhandlingar vid alla riksdagar 1800-30. Vid den
första af dessa var han en af den frisinnade
oppositionens ifrigaste medlemmar, och det
blef honom 1809 ett kärt bestyr att söka
grundlägga ett konstitutionellt statsskick, för
hvilket han som led. af hemliga utskottet
och Mannerheimska klubben kraftigt verkade.
Vid riksdagen i Örebro 1812 tillhörde han
konstitutionsutskottet. Ehuru sedermera trädande

mera i bakgrunden, räknades S. alltjämt
till Riddarhusets för frimodighet
och själfständighet mest aktade män.
2. V. M,

Schönthaler, Franz, österrikisk skulptör, f. 1821
i Neusiedl, d. 1904, växte upp i fattigdom,
kom till Wien 1840, arbetade hos bildhuggare
och snickare där, i Prag och Paris, slog sig
1849 åter ned i Wien och gjorde sig småningom
ett ansedt namn genom konstindustriella arbeten,
möbler, bronsföremål o. a. Han inredde 1851 Palais
Ko-burg und Harrach, utförde sedan dekorativa verk,
såsom altare i gotik för protestantiska kyrkan i
Kronstadt, votivaltaret i Stefanskyrkan i Wien,
ornamentala arbeten i träsnideri i museet för konst
och industri, i Arsenalen och i flera palats i Wien.
G-g N.

Schönthan, Franz von, österrikisk lustspelsförfattare,
f. 1849 i Wien, d. där 2 dec. 1913, var först
sjöofficer och sedan skådespelare, men egnade sig åt
teaterförfattarskap efter den stora framgången med
Das mädchen aus der frem-de 1879. Bland hans många,
särskildt i Tyskland, men äfven i Sverige mycket
omtyckta pjäser märkas Krieg im frieden (1880; "Krig
i fred", s. å.), Unsere frauen (1881; "Våra fruar",
s. å.), båda skrifna tillsammans med G. Moser,
Roderich Heller (1883; "Roderik Heller", s. å.),
Der raub der sabinerinnen (1885; tills, med brodern
Paul von S. - f. 1853, d. 1905 -; "Sabinskornas
bortröfvande", s. å.). Andra af hans medarbetare
voro Koppel-Ellfeld, F. von Zobeltitz, R. Presber,
R. Oester-reicher och grefve Baudissin. Litterärt utan
värde, voro S:s stycken harmlösa och komiska; deras
ersättare, de franska farserna, sällan det förra.

Schöpfer, tysk målarfamilj. 1. Abraham S., verksam i
Munchen 1533 och i hertig Vilhelm IV:s tjänst. Hans
lefnadsomständigheter äro f. ö. okända. En tafla
af honom från 1533, Mu-cius Sccevola inför konung
Försenna, troligen ett byte från Trettioåriga
kriget, finnes i Nationalmuseum. - 2. Hans S. d. ä.,
verksam i Munchen 1531-64, målade både porträtt och
historietaflor. En tafla, Paris’ dom, från 1534,
finnes i Nationalmuseum. - 3. Hans S. d. y., den
berömdaste medlemmen af familjen, verksam i Munchen
i midten af 1500-talet och d. där 1610, målade
altartaflor, men hufvudsakligen porträtt. Arbeten af
honom finnas bl. a. i slottet Schleissheim, i närheten
af Munchen. O. G-g.

Schöppen, ty., detsamma som schöffen (se d. o.).

Schörg, Franz, tysk-belgisk violinist, f. 1871 i
Munchen, d. 1915 (fallen i världskriget), elev af
Ysaye i Bruxelles, var primarie i den omkr. 1899
bildade stråkkvartett, "Bruxelleskvartetten",
som vann stort rykte för fint och klangskönt spel
och bl. a. från 1902 nästan årligen konserterade
i Sverige. S. själf skattades högt för sin
teknik, uppfattning och utmärkt rena ton.
E. F-t.

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:01:33 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0701.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free