Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scott [skå't], sir Walter - Scott [skå't], Winfield
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1365
Scott
1366
Hans honorar voro också oerhörda. 1820-25 hade
han öfver 10,000 pd st. i årlig inkomst. Dessa
pengar använde han till utvidgning och försköning
af slottet Abbotsford, som man träffande kallat "en
roman i sten" (fig. 2). Det påbörjades, som redan är
antydt, 1811, men stod färdigt först 1824, uppfördt
i gotisk stil med marmorgolf och rikt snidade trätak,
vapensköldar, rustningar och jakttroféer. Där mottog
S. som en furste med gammaldags skotsk gästfrihet
de stora skaror af främlingar, som oaf brutet från
alla världens hörn strömmade in och ut genom hans
dörrar. Där höllos dryckeslag, vid hvilka gamla
ballader afsjöngos, och årliga fester, af hvilka
de mest berömda voro Abbotsfordsjakten, fisket och
höstgillet. - 1826 inträffade katastrofen. Hans
förläggare, Constable, gjorde konkurs och drog
med sig i sitt fall hans bolagsmän, bröderna
Ballantyne. S. såg sig på en gång belastad med en
skuldsumma af 130,000 pd st. (ung. 2,340,000 kr.). Han
bar sin motgång som en man, afböjde alla de vänliga
förslag, som gjordes för att hjälpa honom, och beslöt
att göra det förtviflade försöket att allenast med sin
penna återgälda den ansenliga skulden. Utom romaner
skref han under dessa år åtskilliga historiska
arbeten, såsom The life of JVapoZe<m(9bd,1827,
"Lef-vernesbeskrifning öfver Napoleon", 1830),
History of Scotland (2 bd, 1829-30), T des of a
grand-father (fyra serier 1828-31, "Morfars sagor"
1829 -33, "Morfars berättelser" 1832-33), tillegnade
dottersonen "Hugh Little John", d. v. s. John
Hugh Lockhart). Dessutom skref han nya företal
och noter till en samlad upplaga af sina skrifter,
flera utmärkta tidskriftsartiklar samt Letters ön
demonology and witcJicraft (1830). Också lyckades han
jan. 1826-jan. 1828 afbetala nära 40,000 pd st. på
sin skuld. Men det fruktansvärda arbetet var för
mycket äfven för hans starka fysik, så mycket mera
som han började bli gammal. Oroande symtom visade
sig 1829, och i febr. 1830 fick han ett första
slaganfall. Trots vänners och läkares varningar
ville han dock ej unna sig någon hvila. Först
1831, då han efter upprepade slaganfall började
bli sinnesslö och fick den föreställningen, att
han till fullo betalt sina fordringsegare, lyssnade
han till läkarnas råd att genom en resa till södern
återvinna sin hälsa. När detta förslag blef bekant,
ställde regeringen den engelska flottans vackraste
krigsfartyg till hans förfogande, och under ett
år kryssade han ikring i Medelhafvet, besökande
Malta, Neapel m. fl. platser. Men då han kände, att
slutet närmade sig, greps han af längtan att få dö i
hemlandet och påskyndade återresan genom Tyskland,
där endast borgarna vid Rhen ett ögonblick tycktes
fängsla hans uppmärksamhet. Han begrofs i Dryburgh
abbey. Hustrun hade dött strax efter krisen 1826. Med
sonen Walter, som ärfde adelstiteln, utslocknade
ätten S. på svärdssidan 1847. Skaldens dotterdotters
dotter, Mary Monica M a x w e 11 - S., har uppträdt
som författarinna, bl. a. med ett arbete om Abbotsford
(1893, 1897); hennes man, J. C. Maxwell-S., blef genom
sitt gifte 1874 innehafvare af detta familjegods. 1846
restes öfver S. i Edinburgh ett monument, hvartill
utkastet uppgjorts af G. Kemp; själfva statyn är ett
verk af J. Steell. En kopia af Fr. Chantreys byst af
S. är sedan 1897 uppställd i Westminster abbey.
-. De förnämsta upplagorna af S:s arbeten äro
"The author’s favorite edition" (48 bd, 1829-33),
en ill. lyxupplaga i 25 bd 1882-98 och "The börder
edition" (med inledn. af A. Lang, 48 bd, 1892-94). The
miscellaneous prose works utgåfvos 1827, 1834-71 och
1841-47; Poetical works af Lockhart (i 12 bd 1833-34),
Palgrave (1866), Minto (1888) och J. L. Robertson
(1904). - Biogr.: J. G. Lockhart, "Memoirs of the
life of sir W. S." (7 bd, 1837-38; i utdrag 1880),
K. Elze, "S." (2 bd, 1864), R. Chambers, "S." (1871),
L. Stephen, "Hours in a library" (1874), C. D. Yonge,
"S." (i serien "Great writers", med bibliogr, af
J. P. Anderson, 1888), D. Douglas, "Scotfs journal"
(2 bd, 1890) och "Familiar letters" (2 bd, 1894),
G. E. B. Saintsbury, "S." (i serien "Famous scots",
1897), R. H. Hutton, "S." (i ser. "English men of
letters", 1898), L. Maigron, "Le roman historique å
1’époque roman-tique" (s. å.), och G. le Grys Norgate,
"S." (1906); se vidare Chambers, "Illustrations of the
author of Waverley" (1825; ny uppl. 1884), W. Hazlitt,
"Spirit of the age" (1825), "Cata-logue of the Scott
exhibition held ät Edinburgh in 1871" (med företal af
W. Stirling-Maxwell, 1872; innehåller bl. a. katalog
öfver S:s porträtt och bibliogr.), W. Bagehot,
"The Waverley novels" (i "Literary studies", 1879),
Grey, "A key to the Waverley novels" (1881); samt
G. Brändes, "Naturalismen i England" ("Samlede
skrifter"), och G. Ljunggren, "Några anmärkningar
om W. S. och hans romandiktning" (1881). J.M. Scott
[skå’t], W in f i e l d, nordamerikansk general,
f. 13 juni 1786 i grefsk. Dinwiddie i Virginia,
d. 29 maj 1866 i West Point, blef 1806 advokat,
men ingick 1808 i unionsarmén som artilleri-kapten,
blef 1812 öfverstelöjtnant och utmärkte sig i
hög grad under kriget med England (1812-15) i
striderna på gränsen till Canada. Han blef i mars
1814 brigadgeneral, intog 3 juli Fort Erie och hade
väsentlig andel i amerikanernas segrar vid Chippewa
(5 juli) och Lundy?s Lane (25 juli). Yid krigets
slut 1815 blef han generalmajor. 1832 förde han
befälet öfver unionstrupperna i Charle-ston under
nullifikationskonflikten (se N u 11 i f i k a-t i o
n) och bidrog därvid genom sin takt högeligen till
afvärjande af faran för inbördes krig. 1835- 37 ledde
han ett fälttåg mot seminolerna i Florida och blef
1841 unionsarméns högste befälhafvare. Sin största
militära berömmelse vann S. som befälhafvare i kriget
mot Mexico 1846-48, hvarunder han intog Yera Cruz (26
mars 1847), vann segern vid Cerro Gör do (18 april),
eröfrade Puebla (15 maj) och intågade i hufvudstaden
Mexico city (14 sept.). Whigpartiet uppsatte 1852
den populäre härföraren till presidentkandidat, men
partiets inre söndring i slaffrågan och hans egen
oförsiktighet som politisk talare gjorde nederlaget
oundvikligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
