- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1383-1384

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scudéry l. Scudéri [skyderi]. 1. Georges de S 2. Madeleine de S - Scudo - Scudo [skydå], Paul - Sculling [ska'lin], eng., enmansrodd. Se Roddidrott, sp. 574 - Sculps. - Sculpsit - Sculptor regius - Scunthorpe - Scurcola - Scurra - Scutagium [skut-], mlat. Se Länsväsen, sp. 204 - Scutcher - Scutellaria - Scutellarioideæ [skut-], bot. Se Labiatæ och Scutellaria - Scutellum,[skut-], bot. Se Groning, sp. 349, och Diastas - Scutifer - Scutigera, zool. Se Schizotarsia - Scutum - Scylacium [Jy-], romersk stad. Se Squillace - Scylla - Scyllæum [Jyk-]. Se Scilla - Scyllarus arctus [Jyl-], zool. Se Björnkräfta - Scyllium [Jyl-], zool. Se Doggfisksläktet - Scymnol - Scymnus borealis [Jym-], zool. Se Håkäringen - Scyphistoma [Jyfi'ståma], zool. Se CÏlenterata, sp. 489 - Scyphomedusæ [Jyfå-], Skifmaneter, zool. Se CÏlenterata, sp. 483, 487 - Scythia [Jy-], lat., Skytien. Se Skyter - Scythrops

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1383

Scudo-Scythrops

1384

porträtterade, såsom Condé (Cyrus), hertiginnan af
Longueville (Mandane), drottning Kristina af Sverige
(Cleobuline) och författarinnan själf (Sapho). 1671
prisbelöntes hon af Franska akad. för Discours
sur la gloire. Hennes sista arbeten utgjordes
hufvudsakligen af en serie moraliska Conversations
(10 bd, 1680-92), mindre kända, men icke de minst
värdefulla af hennes skrifter. Hon skref också god
vers. - Litt.: Bosquillon, "Eloge de mille de Scudéry"
(1701), Sainte-Beuve, "Lundis" (bd 4), Eathery och
Boutron, "M:lle de S., sa vie et sa correspondance"
(1872), L. G. Pellissier, "Lettres de mille de
S. å P. D. Huet" (1902), och E. Wrangel, "Drottning
Christina och Le grand Cyrus" (1898). 1-2. J.M.

Scudo [sködå], ett förr i Italien gängse silfvermynt,
urspr, med en sköld (it. scudo) i prägeln, af olika
värde i de olika staterna: i Kom = 10 paoli 1. 100
bajocchi = 3,eo kr.; i Sardinien = 5 lire = 3,60 kr.;
i det lombardisk-veneziska riket = 6 lire austriache =
3,73 kr. I f. d. konungariket Bägge Sicilierna var l
scudo 1. pezza ett räknemynt, motsv. 1V5 ducato. Nu
är i Italien scudo beteckning för ett 5-lirestycke.

Scudo [skydå], Paul, fransk musikskriftställare,
f. 1806 i Venezia, d. 1864 i Blois, blef medarbetare i
"Kevue des deux mondes" m. fl. publikationer och utgaf
Critique et littérature musicale (1850-59), L1 art
anden et möderne (1854), L’année musicale (1860-62)
m. m. En del af hans uppsatser är öfv. till svenska
under titeln "Musikaliska studier och kritiker"
(1853-54). A. L.*

Sculling [ska^inj, eng., enmansrodd. Se Rodd-i dr o
11, sp. 574.

Sculps., förk. för lat. sculpsit (se d. o.).

Sculpsit, förk. se. 1. sculps., lat., "har stuckit"
(graverat), "har mejslat", begagnas af koppar-stickare
och bildhuggare vid signering af deras arbeten,
efter konstnärens namn. Jfr D e l i n e a-vit.

Sculptor regius, lat., kunglig kopparstickare.

Scunthorpe [ska’nthåp], stadsliknande samhälle (urban
district) i engelska grefsk. Lincoln, distriktet
Lindsey. 10,170 inv. (1911). Stora järnverk.
J. F. N.

Scurcola [sko’rkå-], S. Marsicana, kommun i italienska
prov. Aquila, vid järnvägen Rom -Castellammare
Adriatico. 3,118 inv. (1911). Ruiner af kyrkan S:ta
Maria della Vittoria, som Karl af Anjou lät Niccolö
Pisano uppföra till minne af hans seger öfver Konradin
vid S. 1. Tagliacozzo 23 aug. 1268.

Scurra [skärra], lat., eg. sprätt, sedan en individ,
som förvärf var sitt bröd genom lustigheter, t. ex. de
af Phaedrus (se d. o.) omnämnda snyltgäster,
som roade sin patron och hans gäster med att
härma en gris; vidare skådespelare i pantomim,
sålunda ungefär med samma teknik som i våra tider en
filmskådespelare. Dessa scurrse voro föregångare till
medeltidens hofnarrar. J- C.

Scutägium [skut-], mlat. Se L ä n s v ä s e n,
sp. 204.

Scutcher [ska^jg] 1. Scutching m a-chine, eng.,
en i bomullsspinnerier använd maskin, fällrensen,
som har till ändamål att fullständigare uppluckra
och rensa bomullen än den föregående s. k. öppnaren
och att däraf bilda en

jämnare fäll eller vadd, som sedermera skall kardas
och vidare bearbetas till garn. Se Bomullsindustri,
sp. 1059. G. A. W. Scutelläria
L. [skut-], bot., ett artrikt, till fam. Labiatce,
underfam. Scutellarioidece, hörande släkte medelstora
eller tämligen höga örter eller buskar. Bladen
äro motsatta eller upptill strödda. Blommorna
sitta i bladvecken eller i ax- eller klaselika
ställningar. Kronan är tvåläppig med hjälmlik
öfverläpp, ståndarna äro 4, delfrukterna nästan
klotrunda. I Sverige finnas 2 arter, S. galericulata,
frossört, och S. hastifolia. Den förra, som allmänt
förekommer på våt mark, har fint nagg-sågade blad
och blåa blommor ensamma i bladvecken, alla vända åt
en sida. G- L-m. Scutellarioideae
[skut-], bot. Se Labiatse och Scutelläria.

Scutellum [skut-], bot. Se G ron i n g, sp. 349,
och D i a st a s.

Scutifer, mlat. (eg. sköldbärare), väpnare,
va-pendragare. Jfr Armifer, Esquire och Riddare,
sp. 213-214.

ScutFgera, zool. Se S chi zot ar sia. Scutum
[sku-], lat., de romerske legionssoldaternas
(d. v. s. det reguljära infanteriets) stora
sköld, fyrkantig (se fig.), senare äfven oval
(se fig. i art. Legion). Scutum täckte karlen
helt och hållet, var sammansatt af träplattor och
öfverdragen med läder ; upptill och nedtill var den
järnbeslagen. - S. inclinätum, her. Se Lutad sköld. -
S. perpendiculariter s e c t u m, her. Se K l u f-ve
n sköld. J-C.

Scylacium [jy-], romersk stad. Se Squillace. Scylla
[jy’l-]. 1. Astron., en af småplaneterna - 2.
Se Skylla.

Scylläeum [Jyl-]. Se S c ill a. Scyllarus arctus
[Jy’l-], zool. Se Björnkräfta.

Scyllium [Jy’l-], zool. SeDoggfisksläktet.

Scymnol [jymnål], ett af 0. Hammarsten gifvet

namn på ett af honom i galla från haj (Scymnus

borealis) påvisadt, kväfve- och svafvelfritt
ämne,

som i bindning med syafvelsyra utgör en af hajens

gallsyror.
s- J~n-

Scymnus borealis [Jy’m-], zool. Se Haka-

ringen.

Scyphistoma [jyfi’ståma], zool. Se Coelen-t e r a t a;
sp. 489.

Scyphomedösse [jyfå-], Skifmaneter, zool. Se C oe l
en t er a t a, sp. 483, 487.

Scythia [Jy7-], lat., Skytien. Se Sky t er. Jfr I m
a u s.

Scythrops [jyr-L zool., ett fågelsläkte hörande
till fam. Cuculidce och ordn. Cuculiformis. Näbben
är synnerligen kraftig, längre än hufvudet,
öfver-näbben med nedåtböjd spets och med längsfåror
och svagt tandad å nedre kanten. Trakten omkring
ögonen fram till näbbroten är naken. Fötterna äro
kraftiga. S. novce-hollandice, j ä 11 e g ö-

Romerska infanterisköldar (från Trajanuskolon-nen).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0722.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free