- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1387-1388

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sealsfield [si'lsfild], Charles, eg. Karl Postl - Seans - Seapoys [si'påis l. sipåi's] l. Sepoys. Se Sipahi - Seashore [si'Jåe], Karl Emil - Seattle - Seb - Seba, Albert - Sebadius. Se Sabazios - Sebæa, bot. Se Gentianaceæ - Sebaldt, Karl Fredrik - Sebaldus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

litteraturen ett initiativ i denna historisk-exotiska
riktning, dels ha träffande tecknat en hel del
typer från 1820- och 1830-talens Amerika. Väl
vidlyftiga resonemang och alltför maniererad,
kosmopolitisk stil kunna anmärkas som brister i
hans framställning. Se A. B. Faust, "Ch. S." (1897).

R–n B.

Seans [-a/n,s]> fr. séance, ’’sittning",
sammanträde; föreställning inför en sluten krets
(t. ex. spiritistisk seans).

Seapoys [sipåis l. sipaPs] 1. Sepoys. Se Sipahi.

Seashore [sisjåe], Karl Emil, svenskfödd amerikansk
psykolog, f. 28 jan. 1866 i Mörlunda, Kalmar län,
vardt bachelor 1891 vid Gustavus Adolphus college
och filos, doktor vid Yaleuniversitetet 1895,
var assistent vid dettas psykologiska laboratorium
1895–97, var 1897–1902 biträdande och är sedan 1902
ord. professor i psykologi vid statsuniversitetet i
lowa samt ledare för dess psykologiska afdelning och
sedan 1905 dekanus för Graduate college där. S. har
utarbetat ett stort antal undersökningsredskap, såsom
psykergograf, audiometer m. fl. Af hans författarskap
må nämnas Normal illusions (1897, i "Yale studies"),
Localization of sound (1900, i "lowa studies in
psychology"), Mental work (därst., 1905), Elementary
experiments in psychology (1908, S:s hufvudarbete)
och Psychology of music (1910) m. m. Han är utgifvare
af "lowa studies in psychology" och medutgifvare af
"Journal for educational psychology" samt var vice
president vid den internationella psykologiska
kongressen 1913.

Seattle [siä’tl], största staden i nordamerikanska
staten Washington, vid Northern och Great Northern
pacifikbanorna m. fl. järnvägar, ligger mellan
Elliot bay, en östlig arm af Puget sound, och sjön
Washington (130 kvkm.). Först bebyggd omkr. 1850
och uppkallad efter en indianhöfding, blef S. city
1880 och hade då 3,533 inv., 1900 80,671 och 1910,
sedan därmed införlifvats flera kringliggande
samhällen, 237,194 inv., hvaraf 60,835 i utlandet
födda hvita (8,676 i Sverige). Stadens område (1910:
216 kvkm., hvaraf 76,2 kvkm. vatten) är mycket
kuperadt. S. är storstadsmässigt bebyggdt med stora
parker (ensamt de under stadsstyrelsens vård stående
438 har) och många ståtliga byggnader, bl. a. de
till universitetet hörande, den romersk-katolska
katedralen, grefskapsdomstolen, Carnegiebiblioteket
(med flera filialer i staden) samt flera bank-
och affärspalats. S. är säte för en katolsk biskop
och har jämte många andra undervisningsanstalter
ett statsuniversitet, inrättadt 1862 (2,824
stud. 1912–13), omfattande graduate school, college
of liberal arts samt afdelningar för teknologi,
skogsvetenskap, juridik, grufvetenskap och farmaci. På
dess mark (245 har) stodo 1909 utställningsbyggnaderna
för Alaska-Yukon-Pacific-utställningen. Högskolan
har flera svenska lärare, och som staden är en af
svenskhetens härdar i unionens västra del, fick
skolan på begäran af professorer där flera af de vid
S. Franciscoutställningen 1915 utställda svenska
föremålen för att bilda grunden till ett svenskt
kultur- och industrimuseum. Staden har omfattande
industri: 1909 751 företag med omkr. 14,000 arbetare
och ett tillverkningsvärde af 50,6
mill. doll. I stor utsträckning använder den
elektrisk kraft från fall i närheten. Stadens
ypperliga och rymliga hamn vid Elliot bay och
den med Puget sound genom en kanal förenade sjön
Washington är utgångspunkt för ångbåtslinjer till
Alaska samt till Öst-Asien, Hawaii, Australien,
Mexico och Syd-Amerika m. fl. och besökes af fartyg
om 3 mill. tons dräktighet årligen; dess in- och
utförsel, 40–50 mill. doll., är näst S. Franciscos
den största på västkusten. Nästan allt guld från
Alaska och Yukondistriktet mottages i S., och nära
80 proc. af Alaskahandeln gå däröfver. Wbg.

Seb, egyptisk gud, är en beteckning för jorden,
hvars frukter sägas vara frambragta af honom. Af
grekerna sammanställdes S. med Kronos. I de egyptiska
inskrifterna kallas han ofta gudarnas fader, i motsats
till Nut, himmelens gudinna, som är deras moder.

K. P.*

Seba, Albert, holländsk naturaliesamlare, f. 1665
i Etzel (Ostfriesland), d. 1736 i Amsterdam,
var apotekare i sistnämnda stad. Han gjorde stora
samlingar af naturalier från skilda delar af världen
(en del af dem sålde han 1717 till tsar Peter för
15,000 fl.) och beskref dem med vetenskapsmäns biträde
(jfr Artedi) i Locupletissimi rerum naturalium
thesauri descriptio (4 bd i folio, 1734–64; de två
sista banden redigerades af A. Yosmaer; nytryck Paris
1827), försedd med 450 planscher i kopparstick.

Sebadius. Se Sabazios.

Sebsea, bot. Se Gentianaceae.

Sebaldt, Karl Fredrik, ämbetsman, politiker, f. 1 april
1713 i Moskva, där fadern, svensk trumpetare,
hölls i rysk fångenskap, d. 19 okt. 1792 i Stockholm,
blef 1736 auskultant i Åbo hofrätt och sekreterare
hos den bekante partimannen S. Åkerhielm, 1740
e. o. kanslist och 1759 protokollssekreterare i
Justitierevisionsexpeditionen, 1760 assessor i
Svea hofrätt, 1762 hofrättsråd samt 1764 ämbets-
och byggnadsborgmästare i Stockholm. S. började
sin politiska bana som sekreterare i bondeståndet
vid 1746–47 års riksdag och gjorde sig därvid
bemärkt som ifrig anhängare af mösspartiet. Vid
riksdagen 1765 valdes han, ehuru för första gången
riksdagsman, till borgarståndets talman och utmärkte
sig ånyo för sin hänsynslösa partiståndpunkt. Vid
riksdagen 1771 utsågs han för andra gången till
ståndets talman. Under riksdagens lopp valdes han
till justitie-kansler, men af sade sig denna post,
ehuru han fick behålla titel och värdighet. När
ständerna efter revolutionen 21 aug. 1772 sammankommo
för att antaga den nya regeringsformen, anmälde
S. sig sjuk, troligen efter tillsägelse, hvarför
rådman Hochschild kom att underteckna den nya
grundlagen å borgarståndets vägnar. 1777 blef han
justitie-borgmästare i Stockholm. För att omöjliggöra,
att han vid den förestående riksdagen åter skulle
bli talman, upphöjde konungen honom 1778 i adligt
stånd. 1783 tog S. afsked från sin tjänst.

L. S.

Sebaldus, katolskt helgon, enligt legenden son af
en dansk konung, lär ha studerat i Paris och där
blifvit gift med en dotter till konung Dagobert III,
men redan dagen efter bröllopet skilt sig från sin
hustru och begett sig på en vallfärd till Rom samt
därefter slagit sig ned som eremit i en skog vid
Nürnberg. Hans dödsår uppges merendels till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free