Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sebbelow, Christian August - Sebek - Sebekhotep, egyptisk konung. Se Egypten, sp. 1480 - Sebeknefru, egyptisk drottning. Se Egypten, sp. 1479 - Sebekterkin (Sebuktigin), furste. Se Ghanavider - Sebelien [-lin], John [eg. Johan Robert Francis) - Sebennytos. Se Samannud - Seberg, Karl Albert Teodor - Sebes Körös [Je'veJ köröJ]. Se Körös 2 - Sebil - Sebino [-nå], Lago S., it., lat. Sacu Sebinus. Se Iseosjön - Sebitane, höfding. Se Makololo - Sebnitz - Seborré - Sebra (Zebra), zool. Se Hästdjuren, sp. 173 - Sebraträ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
amt, utöfvade storartad välgörenhet och testamenterade
sin förmögenhet till en stiftelse för ogifta mödrar i
Kristiania ("S:s stiftelse"), med ett grundkapital
på 400,000 kr. Han upprättade äfven ett legat,
som bär hans namn, för behöfvande sjömän och deras
efterlefvande, m. m. K. V. H.
Sebek, egyptisk gud, framställes med krokodilhufvud,
prydt med solskifva och vädurshorn. S. är sålunda
en solgud. Han kallas stundom Isis’ son och
bekämpar då Osiris’ fiender. I denna egenskap
kan han sägas sammanfalla med Horus. Hans kult är
mycket gammal och hade sitt centrum i Fajum, hvars
hufvudstad af grekerna kallades Krokodilopolis,
"krokodilstaden" (se Arsinoe). I yngre
tid fick han äfven i Ombos en storartad kult.
K. P.*
Sebekhotep, egyptisk konung. Se Egypten, sp. 1480.
Sebeknefru, egyptisk drottning. Se Egypten,
sp. 1479.
Sebektekin (Sebuktigin), furste. Se Ghasnavider.
Sebelien, John (eg. Johan Robert
Francis), norsk kemist, f. 30 april 1858 i
Köpenhamn, polyteknisk kandidat 1881, fick 1883
universitetsguldmedalj för afh. Beiträge zur
geschichte der atomgewichte, studerade först
agrikulturkemi, sedan fysiologisk kemi (för
O. Hammarsten i Uppsala), vardt 1885 docent i
mejerikemi vid Ultuna landtbruksinstitut, 1889
lärare vid den norska högre landtbruksskolan på Aas,
vid hvilken, nu omdanad till landtbrukshögskola,
han 1914 utnämndes till professor i kemi. S:s
viktigaste vetenskapliga arbeten röra sig om
mjölks kemiska natur. Han var den förste, som
framställde laktoglobin och laktalbumin ur mjölk
samt påvisade förekomsten af en pentos däri. S. har
ock arbetat med peptisk digestion af kasein. S. har
i hög grad främjat utvecklingen af sitt ämne i
Norge, bl. a. genom afh. och läroböcker (Læren
om gjödselen, 1907, 2:a uppl. 1916, Lærebok
i uorganisk kemi, 1910, Kortfattet lærebok i
kemi, 1912, 2:a uppl. 1916). S. blef 1891 led. af
Videnskapsselskapet i Kristiania. Han tog 1905
initiativ till upprättandet af det 1909 konstituerade
"1905-fondet for landbruksforskning i Norge", hvars
afkastning används till uppmuntran af vetenskapliga
arbeten i landtbruk. K. V. H. S. A-s.
Sebenico (kroat. Sibenik), stad i Dalmatien,
vid mynningen af Kerka, som där bildar en vid bukt,
hvilken genom den trånga Sant’ Antoniokanalen står i
förbindelse med Adriatiska hafvet. 12,588 inv. (1910),
mest serbo-kroater och rom. katoliker. Romersk-katolsk
och ortodox biskop. Domkyrka i italiensk gotik
(hvars äldsta del tillkom 1430-41, fullbordad
1556), den vackraste kyrkobyggnaden i Dalmatien;
flera kloster. Vin- och oLivodling samt fiske.
(J F. N.)
Sebennytos. Se Samannud.
Seberg, Karl Albert Teodor, tidningsman, f. 23
febr. 1849 i Lund, d. 9 okt. 1908 i Stockholm,
aflade 1868 mogenhetsexamen i Hälsingborg, genomgick
sedan Teknologiska institutet, hvarefter han som
utexaminerad civilingenjör egnade sig åt industrien,
särskildt anläggningen af trämassefabriker, och var
verksam såväl i Sverige som i England, Frankrike,
Tyskland och
Österrike. 1877-79 var han vikarierande öfverlärare
i maskinkonstruktion vid Stockholms slöjdskola. Under
sina utrikes vistelser hade han sändt "Dagens nyheter"
resebref, hvilkas sakinnehåll och stilistiska
elegans väckt uppmärksamhet. Han var tidningens
korrespondent från Paris’ världsutställning sommaren
1878 och inträdde s. å. som fast medarbetare på den
politiska afdelningen i redaktionen. Mångsidiga,
gedigna kunskaper och flytande, ironiskt färgad stil
kännetecknade hans tidningsmannaskap.
Sebes Körös.Se Körös 1.
Sebil (arab.), eg. "väg", t. ex. i det i koranen
förekommande uttrycket sebil Allah, "Guds väg",
"Guds sak", "religiöst syfte". Därur utvecklade sig
sedan betydelsen "frivillig gåfva för välgörande
ändamål". På detta sätt kom ordet att användas som
gemensam benämning på hvarjehanda inrättningar,
som gratis stå till allmänhetens disposition,
t. ex. vattenledningar, härbärgen o. s. v., och
slutligen fick det den speciella betydelsen "offentlig
brunn" i moskéer eller annorstädes. En dylik sebil
är vanligen omgifven af ett bronsgaller och ofta
rikt dekorerad på olika sätt. Det arabiska namnet
på "brunn" i allmänhet är bi’r (bir), hebr. be’er.
K. V. Z.
Sebino [-nå], Lago S., it., lat. Lacus Sebinus. Se
Iseosjön.
Sebituane, höfding. Se Makololo.
Sebnitz, stad i konungariket Sachsen, kretsen Dresden,
i Sachsiska Schweiz. 11,406 inv. (1910). Väfverier
och pappersbruk, tillverkning af konstgjorda blommor
(öfver 4,000 arb.). (J. F. N.)
Seborré (af lat. sebum, talg, och grek. rhoe,
flytning), med., infördes i terminologien i midten
af 1800-talet för att beteckna det tillstånd i
huden, som beror på en alltför riklig afsöndring ur
hudkörtlarna af flytande oljigt fett. Småningom har
namnet fått vidsträcktare betydelse, och som seborré
betecknas ofta hudförändringar, som strängt taget
ej höra dit. I allmänhet skiljer man på en
seborrhoea oleosa, där fettet är mera flytande och som
mest uppträder i ansiktet, på bröstet och ryggen,
där fettkörtlarna äro särdeles kraftigt utvecklade,
och en seborrhoea sicca, där fettet är fastare genom
riklig uppblandning med afstötta epitelceller och
som framför allt iakttages i hårbottnen. Orsaken
till seborrén anses af somliga vara den af Sabouraud
beskrifna seborrébacillen, som förekommer i riklig
mängd i fettet, som utpressas ur hudkörtlarna, men
sannolikt äro dessa blott saprofyter, och seborrén
torde riktigast uppfattas som en funktionell rubbning
hos hudkörtlarna. Den börjar vanligen vid puberteten,
då en allmän lifligare verksamhet i hudkörtlarna är
fysiologisk, och dess uppträdande torde gynnas utom
af ärftlig disposition äfven af blodfattigdom,
matsmältningsrubbningar m. m. Seborrén å sin
sida är den bas, på hvilken vissa hudutslag,
t. ex. finnar, utvecklas. Behandlingen består
framför allt i att genom tvättningar med tvål eller
såpa aflägsna fettet och uttorka huden. På senare
tid har man äfven genom röntgenbestrålning lyckats
direkt minska hudkörtlarnas afsöndrande
förmåga. L. Mbg.
Sebra (Zebra), zool. Se Hästdjuren, sp. 173.
Sebraträ (Zebraträ), bot., namn på trä af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
