Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segatini, Giovanni - Segarelli, Gerhard - Segbast - Segel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1435
Segarelli-Segel
1436
lifsskildringar, främst i lugna harmonier med
sträf-van till monumental storhet. Hans sista verk,
den ej fullt af slutade triptyken Natur, Hj, död,
bildar en värdig afslutning på en ädel konstnärlig
skapar-verksamhet. Den finns, jämte flera äldre
arbeten, i det 1908 öppnade Segantinimuseet i
Engadin. S. är representerad i många gallerier;
i Kom finnes, förutom den redan nämnda "Hemåt",
Ave Maria. Utanför Italien finnas målningar af S. i
Nya pina-
Fig. 2. Plöjning, oljemålning af ö. Segantini.
(Munchen.)
koteket i Munchen (Plöjning, se fig. 2, ett af
hans mest typiska verk), i Nationalgalleriet i
Berlin, Mesdags museum i Haag m. fl. st. En af
hans bästa målningar, På bete i Alperna, förekom
på Stockholmsutställningen 1897. Han utförde
flera själfporträtt (se fig. 1). österrikiska
kultusmini-steriet utgaf 1902 ett ståtligt praktverk,
"G. S., sein leben und sein werk", med text af
F. Ser-vaes. Se monografier af E. Zoccoli (1900), P.
Segarelli, Gerhard, hufvudman för apostla-bröderna.
Se Apostlabröder.
Segbast, bot., detsamma som hårdbast (se Bast och S
t er e om).
Segeberg, kretsstad i preussiska
reg.-omr. Schleswig, mellan Trave och
Segeberg-sjön, vid Neumiinster-Oldesloe-banan. 5,000
inv. (1910). Lärarseminarium. Staden uppstod på
1100-talet kring en borg, byggd på det närliggande
kalk-,berg, ur hvilket numera (kalksten och
salt brytas. Soolbadsanstalt. - En gren af den
gamla holstein-ska grefveätten (Schauen-burg)
var uppkallad efter S. (Holstein-S. 1273- 1308).
(J- F. N.)
Segel, sjöv., sammansyd-da, af säf, gräs, bast,
ko-kosfibrer, vadmal, silke, bomull, linne eller
hampa förfärdigade väfnader (eller hudar), hvilka,
utbredda och upphissade på master; äro afsedda att
uppfånga vindens tryck, så att farkosten därigenom
framdrifves. (Om bruk af segel i äldre tider se
Segelfartyg.) Seglen på civiliserade nationers
fartyg äro förfärdigade af segelduk (se d. o.),
på smärre båtar af tunnare väfnad. Seglen indelas
hufvudsakligast i råsegel, gaffelsegel (med
toppsegel), sp r i se g el (loggert- och latinsegel
m. fl.), stagsegel samt led se g el och benämnas
efter de rundhult eller de tåg, vid hvilka de äro
fästa eller på hvilka de löpa. Deras hörn kallas horn:
fallhorn,skothorn, halshorn
Levi (s. å.), Fred (1901), L. Villan (s. å.),
M. Martersteig (1903), M. Montandron
(s. å.), F. Servaes (1908), W. Kotzele
(s. å.) och ett "Segan-tiniverk" med text
af S:s son Gottardo i Munchen 1913. S:s
bref och uppsatser utkommo i Leipzig 1909.
G-* N.
och sprithorn. De tåg, hvarmed de sättas och utbredas,
kallas fall, skot och uthalare; de tåg, med hvilka de
bärgas och sammansnörpas, kallas: på råsegel gigtag
och gardingar, på stagsegel ned- och inhalar e samt
på gaffelsegel brok, gigtag, in-, upp-och nedhalar
e. De tåg däremot, medelst hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
