- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1469-1470

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segment - Segmentbåge, bygnk. Se Båge, sp. 798 - Segner, Johann Andreas - Segnerska hjulet - Segni - Segnia, stad. Se Zengg - Segnier, ett germanfolk. Se Eburoner - Segno - Segobriga - Segodunum, stad. Se Rodez - Ségoffin [-gåfä'], Victor Joseph - Segorbe - Segovia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Seglora ödekyrka. (Se sp. 1468.)


Segment (af lat. secare, skära), eg. afskuret
stycke. 1. Mat. I allmänhet hvarje begränsad del af
en rät linje eller kurva, stundom också en begränsad
del af en plan eller buktig yta. Särskildt användes
ordet segment (cirkelsegment) för att beteckna en af
en cirkelbåge och dess korda begränsad del af cirkelns
yta. Den krokliniga vinkel, som bildas af cirkelbågen
och kordan, kallas segmentets vinkel; med vinkel i
segmentet
förstås den rätliniga vinkel, hvars spets
är en godtycklig punkt på cirkelbågen och hvars ben
utgöras af denna punkts sammanbindningslinjer med
kordans ändpunkter. Alla vinklar i ett och samma
segment äro lika stora. – Vinkeln i ett segment är
spetsig, rät eller trubbig, allteftersom segmentet
är större än, lika stort med eller mindre än halfva
cirkeln. Två eller flera segment, i hvilka vinklarna
äro lika stora, kallas likformiga segment. – Sfäriskt
segment
. Se Sfär.

2. Zool. Segment benämnas inom zoologien de
afdelningar inom djurkroppen, som ligga den ena bakom
den andra. I sin enklaste form, då kroppens alla
segment ha en fullständigt eller nästan fullständigt
likartad byggnad, anträffas segmenteringen hos
många maskar, hvilkas kropp består af ett antal
afdelningar, som såväl till det yttre äro skilda från
hvarandra som i det inre skilda genom skiljeväggar
och hvilka – med undantag af det första och sista
segmentet – äro väsentligen likartadt byggda; så
innehåller hvarje segment ett par afsöndringsorgan,
ett par nervknutar (ganglier), bär två par bihang
o. s. v. (jfr Ringmaskar). Hos de s. k. leddjuren
äro segmenten l. lederna olikartade, i det att
å kroppen hos flertalet några större afdelningar
kunna urskiljas, inom hvilka afdelningar segmenten
äro hufvudsakligen öfverensstämmande, medan
de äro mera afvikande från segmenten i de andra
hufvudafdelningarna. På liknande sätt förhålla sig
ock segmenten hos ryggradsdjuren, hos hvilka dock
segmenteringen vanligtvis är utpräglad blott hos
vissa organsystem (skelett, nervsystem o. s. v.). I
allmänhet betecknar segmentbildningen ett högre skede
i djurorganismens

utveckling. Den saknas h. o. h. hos de lägsta
formerna (kavitetsdjuren och de lägsta maskarna),
men framträder, då kroppen uppnår en betydligare
storlek och blir i behof af mångfaldigare organ. Så
är tvifvelsutan den yttre segmentbildningen förvärfvad
i sammanhang med behof af större rörlighet. Den
likartade (homonoma) segmenteringen är en lägre
utvecklingsform än den olikartade (heteronoma),
hos hvilken senare några segment genom särskild
utveckling af vissa organ, som kunna tillbakabildas
hos andra segment, erhålla en högre fysiologisk
betydelse.

1. (I. F.) 2. L–e.

Segmentbåge, bygnk. Se Båge, sp. 798.

Segner, Johann Andreas, tysk fysiker, f. 4 okt. 1704
i Pressburg, d. 5 okt. 1777 i Halle a S., började
sin bana som läkare i Pressburg och "physikus"
i Debreczen, blef 1723 privatdocent i Jena, 1733
e. o. och 1735 ord. professor i matematik och
fysik i Göttingen samt öfverflyttades 1755 i samma
egenskap till Halle. S. uppfann turbinen eller det
s. k. Segnerska hjulet (se d. o.), som han beskref
och teoretiskt förklarade 1755, samt utförde äfven
inom andra vetenskapsområden arbeten af stort värde.

T. E. A.

Segnerska hjulet (i England benämndt Barker’s
mill
), ett af fysikern J. A. Segner (se denne)
uppfunnet vattenhjul, hvars verkan grundar sig
på vattnets reaktion vid utströmning. Det utgöres
af ett vertikalt rör med två eller flera smalare
rör nedtill, anbragta i horisontalt läge. Vattnet
inströmmar upptill och utströmmar nedtill, vid de
sistnämnda rörens yttre ändar, genom ett i sidoytan
till hvarje af dessa rör uttagen öppning. På motsatt
sida mot den, där utströmningen sker, uppstår då ett
tryck, som sätter apparaten i rotation kring dess
vertikala axel. Naturligtvis måste öppningarna vara
uttagna åt samma håll i samtliga de horisontala rören,
så att öfverallt trycket verkar till rotation i en
och samma riktning. Något praktiskt värde har icke
denna apparat, men den innehåller grunden till de
s. k. skotska turbinerna och andra reaktionshjul. Jfr
Turbin.

G. R. D.*

Segni [se’nji], lat. Signia, stad i italienska
prov. Rom, på sluttningen af Monti Lepini (668
m. ö. h.). 6,584 inv. (1911). Biskopssäte. Staden,
som lär ha blifvit anlagd af Tarquinius Superbus,
har en vacker katedral. 2 km. af den gamla latinska
stadsmuren med lämningar af cyklopiska murar samt
romerska cisterner finnas i behåll.

(J. F. N.)

Segnia, stad. Se Zengg

Segnier, ett germanfolk. Se Eburoner.

Segno [se’njå], it., mus., "tecken". Jfr Al segno
och Dal segno al fine.

Segobriga, keltiberernas förnämsta stad. Man har
förlagt S. till det nuv. Cabeza del griego i La Mancha
(Spanien), där det finns talrika ruiner, eller till
Segorbe (jfr d. o.).

Segodunum, stad. Se Rodez.

Ségoffin [-gåfä’], Victor Joseph, fransk skulptör,
f. 1867 i Toulouse, har studerat vid École des
beaux-arts i Paris och därefter i Rom och är
påverkad af italiensk renässansskulptur (främst
af Michelangelo). Han har utfört kraftigt hållna
porträttbyster samt statyer
(Judit,
Världsskaparen – "Semeur de mondes" –
Genius, som triumferar öfver tiden, Louvre),
Voltaires monument för Panthéon (1910) m. m.

G–g N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:01:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free