Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 1471-1472 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segonzac [segåsa'k], René, markis de - Segovia - Segozero - Segras, metall. Se Segring - Segre - Segring - Segringsugn - Segrzje, stad. Se Zegrze - Segseg, negerområde. Se Haúsa, sp. 104 - Segu - Segue - Seguidilla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Segonzac [sogåsa’k], René, markis de, fransk
Afrikaresande, f. 1867 i Cuy (dep. Oise), sedan 1889
kavalleriofficer, reste 1899–1901 och 1904–05 i
Marokko. Skr.: Voyages au Maroc 1899–1901 (1903)
och Voyages au Maroc 1904–05 (1910).

Segorbe [-gå’-], naturskönt belägen, af gamla
murar omgifven stad i spanska prov. Castellón de
la Plana (Valencia), vid floden Palancia. 7,045
inv. (1900). Biskopssäte. Marmorbrott, pappers- och
stärkelsetillverkning. Traditionen har dit förlagt
det forna Segobriga, som spelade en viktig roll
i Viriathus’ strider med romarna, men några
vetenskapliga undersökningar ha ej gjorts. Några
romerska byggnadsrester finnas verkligen. (J. F. N.)

Segovia [-gå’-]. 1. Provins i Spanien (Gamla
Kastilien), begränsad af prov. Valladolid och
Burgos i n., Soria i n. ö., Guadalajara och
Madrid i s. ö. samt Avila och Valladolid i
v. 4,062 kvkm. 167,759 inv. (1910). Landet är
bergigt i s. och s. ö., där Sierra de Guadarrama
stryker fram, men f. ö. slätt eller småkulligt. De
förnämsta floderna äro Duraton, Cega och Eresma,
hvilka flyta till Duero. Jordmånen är fruktbar; säd,
frukter och vin produceras i stor mängd. Fårafveln
är betydande. Handel och industri äro i S. nästan
utan all betydelse. Bly- och guldgrufvor finnas. –
2. Hufvudstad i nämnda provins, vackert belägen på
och vid en klippa vid Dueros biflod Eresma och vid
järnvägen Medina-S. 14,547 inv. (1900). Staden är
omgifven af gamla murar, förstärkta med halfrunda
torn (cubos), och har en mängd smala och krokiga,
men ytterst pittoreska gator, omgifna af ståtliga, i
gammalkastilisk stil uppförda hus. Biskopssäte. Staden
är rik på kyrkor, bland hvilka må nämnas den 1525–77,
i sengotisk stil uppförda katedralen (se fig.). Ett kungligt slott, Alcázar,
på västra spetsen af den klippa mellan Eresma och
Clamores, på hvilken större delen af staden ligger,
är uppfördt i medeltidens borgstil, med höga torn och
starkt befäst. Det inre är inredt dels i morisk, dels
i renässansstil och används nu till krigsarkiv. Staden
har artilleriskola, lärarseminarium, museum,
tafvelgalleri samt botanisk trädgård. Stadens forna
ylleindustri har nu upphört, men S. har järnindustri
samt tillverkning af papper och lergods. Dess
akvedukt (El puente), det största romerska
byggnadsverket i Spanien, leder vattnet från en
ström från Sierra de Fuenfría. Första delen af
ledningen, genom Pinar de Valsain, är öppen; sedan
går den under La Granja-vägen och når reservoaren
ö. om S. Där vidtar den egentliga akvedukten (825
m. lång, hvaraf omkr. 280 m. i två våningar) öfver
den djupa dalen ö. om S. och en del af själfva staden
samt slutar vid Alcázar. Dess 119 bågar variera
efter terrängen mellan 7 och 28 m. höjd. Den är
byggd af granitblock utan murbruk eller krampor.
1 o. 2. (Wbg.)

Katedralen i Segovia,

Segozero [-å’serå], sjö i ryska guv. Olonets, av
nästan kvadratisk form, 44 km. lång, 32–40 km. bred,
enligt Strelbitsky 1,246 kvkm., har ett större antal
tillflöden och står genom Segesja i förbindelse med
Vyg och Onegaviken och genom Kumsa med sjön Onega
och Finska viken. Djupet lär uppgå till 43 m.

Segras, metall. Se Segring.

Se’gre (lat. Sicoris, fr. Sègre), biflod fr. v. till
Ebro, rinner upp på franskt område på Pyrenéerna,
n. om Puigmal, flyter hufvudsakligen i sydvästlig
riktning genom prov. Lerida (Katalonien), vattnande
Leridaslätten till en del genom sidokanalen
el Urgel. och faller fr. v. ut i Ebro, efter
att ha upptagit Balira, de två Noguera, Cinca m.
fl. bifloder. Längd 257 km., hvaraf omkr. 30 km. på
franskt område. (J. F. N.)

Segring (af ty. seigern), metall., den metallurgiska
operation, hvarigenom två olika hårdsmälta
metaller skiljas från hvarandra genom uppvärmning
till en värmegrad, som öfverstiger den enas,
men understiger den andras smältningstemperatur,
hvarvid den lättsmältare metallen droppvis utsmältes,
"segras", ur den hårdsmältare. – Segring kallas också
den företeelse vid en metalls eller metallegerings
stelnande, att den stelnade massan ej får likformig
sammansättning därigenom, att föroreningar koncentrera
sig till vissa partier eller korn af annan procentisk
sammansättning afskilja sig. Jfr Brons, sp. 262,
och Göt, sp. 883.
C. A. D. (G. H–r.)

Segringsugn, metall., en vid framställning af silfver
ur kopparhaltiga hyttprodukter använd ugn, där de
genom den silfverhaltiga råkopparns friskning med
bly erhållna s. k. segerstyckena uppvärmas, till dess
blyet, medförande silfret, segrats från kopparn. Jfr
Darrugn, Drifning 3 och Friskning 2.

Segrzje, stad. Se Zegrze.

Segseg, negerområde. Se Haúsa, sp. 104.

Segu, förr en mäktig negerstat i västra Sudan på högra
Nigerstranden ofvanför Timbuktu. Dess invånare äro
bambarafolket, som dock behärskades af de krigiska
toucouleurs och sarakole, af fulberas. Bambara
äro flitiga och fredliga jordbrukare. S. ställdes
af Gallieni 1881 under franskt protektorat och
styckades 1890–91 mellan ett antal bambarahöfdingar,
hvilka erkänna Frankrikes öfverhöghet. Hufvudort
är Segu-Sikoro vid Niger. 6,550 inv. (1912).
J. F. N.

Segue [segve], it., mus., "följer", vidtar omedelbart.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>