- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1483-1484

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seidlitz - Seidschütz [sa'jd-] Se Saidschütz - Seiffert [sa'jf-], Max - Seignettesalt - Seigneur - Seigneurie [sänjöri], fr. Se Seigneur - Seignobos [sänjåbå's], Charles - Seihun. Se Saros - Sei-i-tai-shogun [-Jåg-], japansk ämbetstitel. Se Bd XII, sp. 1455, 1475 - Seiland - Seilandjökelen. Se Seiland - Seilenos, grek. myt. Se Silen - Seiler, Anderas. Se Vendiska litteraturen - Seille - Seillière [sejär], Ernest Antoine Aimé Léon de - Seimselven - Sein - Seine

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

14-83

Seidschiitz Seine

1484

vid Seidlitz och som hufvudsakligen består af
magnesiumsulfat eller bittersalt, men därjämte
innehåller magnesiumnitrat och natriumsuifat
(glau-bersalt). Jfr E n g e l s k t s a
11. O. T. S. (C. G. S.)

Seidschiitz [sa’jd-]. Se Saidschiitz.

Seiffert [sa’jf-], Max, tysk musikhistoriker, f. 1868
i Beeskow, Preussen, elev af Spitta, blef filos,
doktor i Berlin 1891, där han förblifvit bosatt
och 1907 fick titeln k. professor. Grundlig kännare
af 1600- och 17CO-talens musik, har han redigerat
nya editioner af flera äldre tonsättares verk,
bl. a. Sweelincks (i 12 bd) och en mängd af Handels,
skrifvit en värdefull Geschichte der klaviermusik
(I, 1899) och 1904-14 redigerat Internationale
musikgesellschafts sammelband.

Seignettesait [sänjä^tsalt] 1. R o c h e 11
e-salt, med., ett s. k. dubbelsalt af natron
och kali med vinsyra ("vinsyradt natronkali"),
sammansatt enligt formeln K Na . C4 H4 06 + 4 H2 O
(kali-natriumtartrat), färglösa, i vatten lättlösliga
kristaller. Saltet är upptaget i Sv. farmakopén och
nyttjas som ett afförande medel. Det upptäcktes 1762
af apotekaren Pierre Seignette (f. 1660, d. 1719) i La
Rochelle. Saltet ingår i S e i d-litzpulver 1. Pulvis
effervescens compositus (se F r ä s p u l v e r).
O. T. S. (C. G. S.)

Seigneur [sänjör]. fr. (af lat. sefnior, den
äldre), förkortadt S i e u r, "hög herre",
kallades i Frankrike under feodaltiden hvarje
feodal maktinne-hafvare i förhållande till sina
underhafvande (se L ans väsen, sp. 197). Om en sådan
var inne-hafvare af den feodala domsrätten (la haute,
la moyenne 1. la basse justice; se L ans vä se n,
sp. 199), kallades han seigneur justicier. Seigneurens
område med inbegrepp af alla därmed förbundna
rättigheter benämndes seigneurie. Efter upphäf-vandet
af länsväsendet, 4 aug. 1789, finnes icke längre någon
seigneur i Frankrike. Ordet förekommer nu endast om
Gud, i betydelsen "herren" ; som tilltalsord till
regerande furstar eller i öfver-flyttad bemärkelse. -
Notre seigneur, "vår herre" (om Kristus). - Grand
seigneur, förnäm herre; person, hvars uppträdande
i säll-skapslifvet förråder hög börd och stor
förmögenhet. - Le grand seigneur, "Storherrn", fransk
benämning på turkiske kejsaren. Jfr Mön-seigneur,
Signore och S i r e. (S. B.)

Seigneurie [sänjöri], fr. Se Seigneur.

Seignobos [sänjåbå’s], Charles, fransk historiker,
f. 10 sept. 1854 i Lamastre (dep. Ardéche) inom
en republikansk hugenottfamilj, genomgick 1874-77
École normale supérieure, vistades därefter för
studier i Tyskland och satte sig grundligt in i dess
historieskrifning, var 1879-82 lektor i Dijon och
1883-90 "professeur libre" vid Sor-bonne samt har
därefter varit anställd som professor i historiens
metod vid Parisuniversitetets Faculté des lettres,
där han hållit mycket besökta föreläsningar. Genom en
rad läroböcker har S. bidragit till en reformering
af franska skolornas historieundervisning. Sin
historiska metod har han lagt i dagen dels i
den tills, med Ch. Y. Langlois (se denne) utgifna
Introduction aux études historiques (1898), dels i La
méthode historique appliquée aux sciences sociales
(1901). Bland S:s arbeten må f. ö. nämnas det af
Franska akad. prisbelönta: Histoire politique de V
Europé contemporaine. Evolution des

partis et des formes politiques (18H-1896) (1896
-97). S. var en tid redaktör för tidskr. ’TEuro-péen"
(se d. o.).

Seihun. Se Sär o s.

Sei-i-tai-shogun [-jag-], japansk ämbetstitel. Se Bd
XII, sp. 1455, 1475.

Seiland, ö i Finnmarkens amt, Norge, rakt
n. om Altenfjord och s. v. om Hammerfest,
skild från fastlandet i ö. genom Vargsundet,
från Stjern-öen i s. v. genom Rognsundet och
från Söröen i n. genom det breda Sörösund. S. är
bergigt, med branta, mycket sönderskurna kuster och
ända till 1,100 m. höga fjäll, ön har två större
ständiga snöfält, Nordmandsfjordjökelen (omkr. 36
kvkm.) och Seilandjökelen (omkr. 42 kvkm.). 559,28
kvkm. 636 inv. (1910). S. är deladt mellan häradena
Hammerfest, Talvik och Kvalsund. Sommarbete
för omkr. 3,000 renar. Järnmalmsfyn-digheter.
K. V. H.

Seilandjökelen. Se Seiland.

Seileno;S, grek. myt. Se S ilen.

Seiler, Andreas. Se Vendiska litteraturen.

Seille [säj]. 1. Biflod fr. h. till Mosel i tyska
Lothringen, rinner upp ur ett träsk s. ö. om Dieuze,
flyter i nordvästlig riktning, tillhör Frankrike med
25 km. af sitt lopp och faller n. ö. om Metz ut i
Mosel. Längd 128 km., nederbördsområde 1,266 kvkm.,
hvaraf 400 i Frankrike. På grund af sitt oregelbundna
vattenstånd är den delvis reglerad; genom kanal är
den förenad med Saar. - 2. Biflod fr. v. till Saöne,
rinner upp i dep. Jura, flyter i sydvästlig riktning
in i dep. Saöne-et-Loire, upptar Sevron fr. v. och
faller ut i Saöne vid Tournus. Längden är 110 km.,
hvaraf 39 km. äro segelbara.

Seilliére [sejar], Ernest Antoine Aimé Leon de, baron,
fransk författare, f. 1066 i Paris, är påverkad af
Nietzsche. Skrifter: Études sur F. Lassalle (1897),
Littérature et morale dans le parti socialiste
allemand (1898), La philosophie de Vimpérialisme
(4 bd, 1903-08), Barbey d’Au-revilly (1910), Les
mystiques du néo-romantisme (1911), Schopenhauer
(1912), Mysticisme et domi-nation (1913), Le
romantisme des réalistes. Gustave Flaubert (1914)
m. fl. S. är medarbetare i "Journal des débats". Se
monografi öfver S. af Kretzer (1909). Han
erhöll pris af Franska akad. 1898 och 1903.
S-e.

Seimselven 1. Granvinelven, S. Bergenhus amt, Norge,
upprinner vid fjället Hondalsnuten (1,457 m.),
genomströmmar Granvindalen med Granvinvand (4 kvkm;
26 m. ö. h.) och utfaller vid Eide i Granvinfjorden,
en liten förgrening af Hardangerfjorden. Omkr. 4
km. ofvanför utloppet bildar S. den 134 m. höga
Skjervefoss, som är (1916) under utbyggnad
för att lämna drifkraft till banan Eide-Voss.
K. V. H.

Sein [säjn], höll. (eng. sign), tecken, signal. -
Jfr Se j n bref och Se j n f all.

Seine [sän]. 1. (Lat. Se’quana) Flod i Frankrike,
näst Loire och Rhône den största i detta land,
har sina källor i dep. Côte-d’Or på västra delen
af Langres-platån, s. om Chanceaux, på en höjd
af 473 m. S. flyter hufvudsakligen i nordvästlig
riktning genom dep. Côte-d’Or, Aube, Seine-et-Marne,
Seine-et-Oise, Seine, Eure och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0774.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free