Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sekt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI
Sekt. 1. (Af lat. se’cta, anhang, af se’qui,
följa). Religiöst samfund eller parti, som skiljer sig
från det härskande kyrkosamfundet genom att framdraga
och lägga hufvudvikt vid någon tillförne underordnad
eller förnekad lärosats. Det kristna sektväsendet har
utvecklat sig mångfaldigast inom protestantismen,
framför allt i Amerika, samt vidare i Ryssland. –
Sekterisk, som tillhör någon sekt. – Sekterism, sektväsen, sektanda, partisinne. – Sekterist,
anhängare af en sekt. – 2. (Af sp. vino seco, torrt
vin) Gammal benämning på starkt, sött vin, beredt
af drufvor, hvilka man efter mognaden låtit hänga så
länge, att de delvis torkat. Uttrycket används mest om
muskatviner från Madeira och Spanien. Jfr Muskat.
I Tyskland beteckning för hvitt musserande vin (se
Mussera) i synnerhet af inhemsk tillverkning.
Sektion (lat. sectio, af secare, skära), afskärning;
afdelning (inom ett ämbetsverk, inom en fakultet, se
d. o., vid en kongress o. s. v.). 1. Mat. Afskärningen
mellan en buktig yta och ett plan. En sådan
sektion kallas äfven plansektion eller
snitt. Går planet genom normalen, kallas sektionen
normalsektion, eljest sned sektion. Är den buktiga
ytan konisk, blir sektionen en konisk sektion
(se d. o.). - 2. Krigsv. I tyska armén var sektion
(numera gruppe) förr benämning på den minsta vid
infanteriet förekommande taktiska afdelningen,
motsvarande halftroppen i svenska armén. I franska
armén betecknar sektion en fjärdedel af kompaniet,
eller den enhet, som i Sverige benämnes pluton. Section
hors rang kallas den afdelning, som vid ett
franskt regemente bildas af handtverkare, skrifvare,
kuskar o. a. Ammunitions- och trängkolonner delas i
Sverige i sektioner, bestående af ett större eller
mindre antal vagnar och förda af underbefäl. Sektion
kallas ock område inom en fästning, där befälet föres
af en särskild underbefälhafvare (sektionschef
eller batterichef). - 3. Med., liköppning.
1. (I. F.) 2. C. O. N.
Sektionsfilter, fot. Se Ljusfilter.
Sektor (af lat. secare, skära),
"skärare". 1. Mat. Sektor till en kroklinje med
medelpunkt kallas i allmänhet den del af kroklinjens
yta, som begränsas af två genom medelpunkten dragna
linjer och kroklinjen själf. Vanligen begagnas
ordet dock liktydigt med cirkelsektor (se d. o.) och
utmärker således den figur, som begränsas af en
cirkelbåge och de genom dennas ändpunkter dragna
radierna. Dess yta är lika med halfva produkten af
bågen och radien. Om sfärisk sektor se Sfär. -
2. Astron. Ett astronomiskt vinkelmätningsinstrument,
vid hvilket den för vinkelmätningen afsedda graderade
cirkeln är ersatt af en del af en sådan. Allteftersom
denna sektor omfattar 90°, 60° eller 45°, kallas
den kvadrant, sextant eller oktant (se dessa
ord). Särskildt bekant i vetenskapens historia, genom
Bradleys upptäckt af aberrationen och nutationen, är
den s. k. zenitsektorn, ett instrument,
afsedt för mätning af små zenitdistanser och med
en limb af endast några få grader. Med undantag
af sextanten, som används inom navigationen,
har man numera öfvergett dessa mätinstrument,
emedan deras osymmetriska konstruktion medförde
flera olägenheter med afseende på observationernas
noggrannhet. Jfr Astronomiska instrument, sp. 288 och
296 samt fig. där. 1. (I. F.) 2. K. B. (B-d.)
Sekular, Sekulärisk, Sekular (lat. sæcularis, af sæulum, se d. o.), som hänför sig till ett
århundrade, som sker eller infaller hvart hundrade
år, hundraårs-; i långa tidsperioder fortgående;
beståndande (t. ex. sekularverk); världslig (i
motsats till andlig, kyrklig). - Sekularabbot,
världslig abbot, till skillnad från andlig abbot
(jfr Abbot och <sp>Sekularisation<sp>). - Sekularfest,
hundraårsfest. - Sekularpräst, inom katolska kyrkan
präst, som ej aflagt ed för lifstiden, i motsats till
präst, tillhörande en munkorden (se Regulares). -
Sekularspel (se Ludi, sp. 1230). - Sekularsång,
sång för ett hundraårigt minne. - Sekulära kallas i
astronomien de fenomen, särskildt de perturbationer,
som ha mycket långa perioder, merendels omfattande
flera tusen år, så att vi icke med våra iakttagelser
kunna konstatera fenomenens periodicitet, utan endast
uppfatta en åt samma led skeende förändring, som i den
matematiska analysen motsvaras af en proportionellt
mot tiden växande term med en mycket liten koefficient
(sekulär term). Sådana fenomen äro vårdagjämningspunk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
