Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seligmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Sellergren-Sellés
förenas med fördjupad undervisning i
vården af kroppens hälsa och kraft och
bli en praktisk tillämpning däraf och att
gymnastiklärarna böra bli uppfostrare i ordets
vidsträcktaste bemärkelse. Sellergren, Peter Lorens,
väckelsepredikant, f. 9 april 1769 i Jönköping, d. 11
maj 1843 i Hälleberga, son till en pistolsmed, blef
1788 student i Lund och väckte redan där uppseende
genom sina hänförande predikningar, merendels
improvisationer, på samma gång som han var en uppburen
skåltalare vid studenternas fester. Prästvigd
1794, kallades han till domkyrkoadjunkt i Yäxjö
och blef "allas förtjusning’’, men föll alltmer för
stadslifvets förförelser, i synnerhet när han genom
bekantskap med upplysningslitteraturen blifvit
vacklande i sin religiösa tro. Han skickades ut
på landsbygden, men blef snart en drinkare, som
af alla förklarades obotlig. 1811 valdes han till
komminister i Hälleberga, Älghults pastorat. Då
han där fortsatte sitt oordentliga lefnadssätt,
anklagades han 1814 inför konsistorium. Skammen
väckte hos honom en så djup ånger, att han vardt en
alldeles ny människa och "brann af begär att rädda
om möjligt hela verlden". Sålunda kom han att under
sin återstående lefnad, under loppet af tjugunio år,
utöfva ett ofantligt stort inflytande som predikant
och själasörjare samt gaf upphofvet till en vidt kring
sig gripande religiös rörelse. Efter 1814 åtnjöt
S. särskildt bland allmogen ett nästan apostoliskt
anseende, och på stiftets prästerskap inverkade han
mycket. Själf utgaf han en samling Andeliga sånger
(1834; 5:e uppl. 1862) samt Utdrag ur bref i andeliga
ämnen (3 dlr; 1839-43; 2:a uppl. med titeln Bref
i andeliga ämnen, 1853-62). Efter hans död utkommo
tre samlingar predikningar (1845, 1883). S. var dock
ojämförligt mera betydande som improvisatör än som
skriftställare. Se Hj. Lyth, "Ropande röster" (1908).
(E. M. R.)
Sellergren. 1. Gustaf Adolf L., ingenjör, teknisk
lärare, f. 5 juni 1855 i KristvalLa socken, Kalmar
län, är son till kyrkoherden Johan Peter S., som,
emedan han studerade till präst, fick tillstånd
af väckelsepredikanten P. L. S. (se denne) att
upptaga dennes namn. S. utexaminerades från Tekniska
högskolans mekaniska afdelning 1878 och hade därefter
anställning vid åtskilliga verkstäder i England från
1878 till 1884, då han återvände till Sverige. Han
inträdde nu på den tekniska lärarbanan, först vid
Tekniska elementarskolan i Borås, sedan vid Tekniska
högskolan i Stockholm, där han 1891 blef t. f. och
1899 ord. professor i mekanisk teknologi. S. var
1888-1909 äfven öfverlärare vid Tekniska skolan
i Stockholm. S. är led. af Landtbruksakad. sedan
1899. - 2. A x e l H u g o S., den föregåendes broder,
operasångare, f. 6 dec. 1861 i Kristvalla socken,
Kalmar län, studerade vid kon-
servatoriet i Stockholm 1879-82 och var 1884-
1908 anställd vid K. operan, där han med sin
omfångsrika kraftiga och mörkfärgade basröst och
imposanta gestalt gjorde god tjänst i en mängd,
roller. Bland dem må nämnas Sulpice i "Regementets
dotter", Plumket i "Martha", Marcel i "Hugenotterna",
Guvernören i "Don Juan", Me-fistofeles i "Faust"
Kasper i "Friskytten", Alvise i "Gioconda", Hunding
i "Valkyrian", Daland i "Flygande holländaren",
Landtgrefven i "Tannhäuser", Kung René i "Jolantha"
och Colline i "Bohéme". Han var 1895-1908 styrelseled,
i K. teatrarnas pensionsinrättning.
1. G. H-r. 2. A. L. (E. F-t.)
Selleri, bot. Se A p i u m.
Sellerirätter, kokk. Stjälk och rötter af Apium
graveolens (se Apium) användas dels till sallat,
dels till verkliga maträtter. Af stjälken, som,
medan den är frisk och spröd, äfven kan ätas rå,
göres med olja, salt, peppar, vinättika och senap en
god sallat. Äfven roten (rotselleri, selleri-rofvan)
kan skuren i skifvor användas på samma sätt. Stjälken
kan kokas med buljong eller stekas, stufvas med eller
utan oxmärg; den kan lagas till ragu; den är utmärkt
till kompott. Rotselleri kan kokas och nyttjas som
puré till kött eller soppa, den kan fyllas med färs,
anrättas med tryffelsås o. s. v. T. o. m. fröna
kunna komma till användning för att sätta smak på
soppa. Selleri är med sin aromatiska och aptitretande
smak af stor betydelse för det finare köket.
Sellers, William, amerikansk ingenjör, f. 1824 i
Delaware county, Pennsylvania, d. 1905. Se Axellager
och S k r u f.
Sellés [seljers], E u geni o, spansk dramatiker,
f. 1844 i Granada, där han en tid var guvernör. S. var
på 1860-talet en flitig medarbetare i pressen, och
de värdefullaste artiklarna från denna verksamhet
har han i bokform samlat under titeln La politica
de capa y espada. Tilllika med Echegaray och Gaspar
behärskade S. en lång tid den spanska scenen, ehuru
hans produktivitet icke är stor (omkr. ett tjugutal
pjäser). S. är en inspirerad lyriker och elegant
verskonst-när, hvilket framträder i alla hans arbeten,
af hvilka de förnämsta äro La torre de Talavera
(1877), Maldades que son justicias (1878), El nudo
gordiano (s. å.), som af kritiken fick betyget att
vara en af de bästa produkterna af spansk dramatisk
konst, El cielo 6 el suelo (1880), Las esculturas
de carne (1883), Las vengadoras (1884), en pendang
till Dumas’ "Demimonde", La vida piiblica (1885),
El celosa de su imagen ö hacer mal por querer bien
(1893), Los domadores (1896) och La mujer de Lolh
(1902). S. har skrifvit äfven Narraciönes (1892)
o. a.* I Spanska akad. tog han 1893 inträde med
tal öfver El periodismo. Om S:s plats i det moderna
spanska dramat se A. Hillman, "Om mö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
