- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
49-50

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Semem ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Semeroe l. Smeroe [-ru], Javas högsta berg. Se Java,
sp. 1312.

Semester (af lat. semestris, som räcker sex månader,
af sex, sex, och mensis, månad), den regelbundet
återkommande tid, hvarunder vissa ämbets- och
tjänstemän m. fl. vid de till förvaltningens särskilda
grenar hörande verk, stater och kårer ha rätt att
vara fria från tjänstgöring, utan att afstå något af
sin lön eller sina tjänstgöringspenningar. Rätt till
semester – för vissa uppbördstjänstemän obligatorisk –
har småningom, vanligen i samband med löneregleringar
efter 1865, medgetts allt flera statens civila
löntagare och åtnjutes i allmänhet af chefer och
andra högre grader 1 1/2 månad, af lägre grader
och skrifbiträden 1 månad och af vaktbetjänte 15
dagar. Beträffande statens kroppsarbetare, af hvilka
en grupp 1913 erhöll 6 dagars semester, pågår ännu
(1916) utredning ang. utsträckning af samma rätt
till dem alla. Semester måste uttagas under löpande
år, utom af provinsialläkare, som få sammanspara
sin semester af 30 dagar till 60 dagar hvartannat
år. Enskilda arbetsgifvares och kommuners löntagare
ha likaledes ganska allmänt rätt till semester. Af
annan art torde däremot vara den landshöfdingar och
borgmästare medgifna rätten att högst 14 dagar i
sträck vistas utanför länet, resp. staden. – Enligt
hofrätternas arbetsordning finnas tre "ferieperioder"
– sommarferierna 10 juni–9 sept., julferierna 21
dec.–13 jan. och påskferierna fr. o. m. onsdagen
före t. o. m. lördagen efter påsk. Presidenten
och ledamöterna åtnjuta årligen utan afdrag i
löneförmåner under sommarferierna ledighet 1 1/2
månad. Sekreteraren, advokatfiskalen, aktuarierna
och arkivarien ega att årligen, när sådant kan ske,
åtnjuta semester, sekreteraren, advokatfiskalen
och öfverkrigsfiskalen 1 1/2 månad och de öfrige 1
månad. Notarierna och fiskalerna åtnjuta årligen
under sommarferierna ledighet, notarierna under 1
månad och fiskalerna under högst 1 1/2 månad efter
ty hofrätten bestämmer. Under jul- och påskferier
tjänstgöra i Svea hofrätt två divisioner och i en hvar
af de öfriga hofrätterna en division, allt enligt
viss uppgjord plan. För den, som åtnjuter semester,
förordnas annan i stället, hvilket icke är fallet,
då ledighet åtnjutes, d. v. s. sådan ledighet som
ofvan omförmäles. Högsta domstolens ledamöter åtnjuta
ledighet under sommaren 8 veckor samt ha därjämte
"öfliga" jul- och påskferier; detta är nu tolkadt
så, att de förra ferierna omfatta tre och de senare
två veckor. I fråga om Regeringsrätten är stadgadt,
att dess arbete skall fortgå minst 40 veckor om året
och att med iakttagande häraf ledamöterna ega sig
emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten. Lagrådet
åtnjuter ledighet 3 månader per år på tid rådet själft
bestämmer. Häradshöfdingarna torde ha större ledighet
årligen än de fleste ämbetsmän, hufvudsakligen
emedan de för underdomares utbildning nödgas låta
ämnessvennerna vikariera. Men semester i egentlig
mening åtnjuta de ej, emedan de äro förbundna
att åt vikarierna afstå tjänstgöringspenningar
och sportler. – Hvad militären beträffar, åtnjuta
officerare och underofficerare vid staber och lägre
truppförband (regementen och kårer) ledighet utan
minskning i inkomster högst 6 veckor årligen under namn af
"tjänstledighet utan ansökan". Före 1911 åtnjöto
officerare, om förhållandena så medgåfve, dessutom
6 veckors ledighet med afdrag å dagaflöning
under namn af "semester", men denna är numera
afskaffad. Arméfördelnings-, brigads-, regements- och
kårchefer samt detachementschefer ega rätt till högst
14 dagars "tjänstledighet utan ansökan" åt gången
(tjänstgöringsregl. säger ej, huru många gånger,
endast att ledigheten bör "sparsamt" begagnas). –
Om ledighet från bestämd verksamhet vid universitet
och skolor se Ferier. Vid de tyska universiteten är
semester liktydigt med lästermin (sommarsemester och
vintersemester).
C. G. E-m. A. v. Oel. H. J-dt.

Semgallen l. Semigallia, Semigola ("låglandet",
af lett. sems, låg) kallas östra delen af ryska
guv. Kurland, omfattande kretsarna Mitau och
Selburg s. om Düna. Landet är vackert, med en
mängd slottsruiner. Fordom tillhörigt Tyska
ordensstaten, kom det 1561, efter denna stats
undergång, i länsförhållande till Polen och blef ryskt
1795. På svenska runstenar nämnes S. som föremål för
vikingarnas härfärder. Jfr Kurland och
Livland.
(J. F. N.)

Semgummi, bot. Se Bauhinia.

Semialfabeter. Se Analfabeter.

Semiarianer (af lat. semi, half, "halfarianer"),
Homoiousianer. Se Arianism, sp. 1458.

Semibrevis (af lat. semi, half, och brevis, kort),
mus., i mensuralmusiken hälften eller tredjedelen
af en brevis och motsvarande vår helnot. Se
Mensuralmusik.
A. L.*

Semi-convertible car [-kənvə’tibl kā’ə]. Se Elektriska
spårvägar
, sp. 322.

Semidentaler (af lat. semi, half, och dens, tand),
Halftandljud, språkv. Se Dentilabialer.

Semidiapente (af lat. semi, half, och
grek. diapente, se d. o.), mus., äldre namn på den
förminskade kvinten. – Semidiatessaron, sammaledes
namn på den förminskade kvarten, och
Semiditonus, på den förminskade tersen (se Diatessaron
1 och Ditonon).

Semien (Semen, Simen), "norr", "norden", landskap
i Abessinien, hörande till Amhara, skildt från Tigré
i n. och ö. genom Takazze. Det är Abessiniens högsta
del, i medeltal 3,000 m. ö. h., men med mycket högre
toppar: Buahit 4,529 m. och Ras Daschen (Dedjan)
4,620 m. Landet är glest befolkadt. Om folket
falascha se d. o.
J. F. N.

Semifinal, idrottst. Se Utgångstäflan.

Semifortis (af lat. semi, half, och fortis, stark),
halfstark. Se Accent, sp. 83.

Semifusa (af lat. semi, half, och fusa, eg. flytande),
mus., i mensuralmusiken en notvalör, som utgjorde
hälften eller tredjedelen af en fusa (åttondel)
och motsvarade vår sextondel. Se Mensuralmusik.

Semigallia (Semigola). Se Semgallen.

Semijejunium (af lat. semi, half, och jejunium,
fasta), halffasta. Se Fasta, sp. 1426.

Semikolon (af lat. semi, half, och grek. kolon,
kolon), gramm., ett skiljetecken som består af ett
komma och en punkt däröfver (;) och som utmärker ett
uppehåll, midtemellan det som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free