- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
53-54

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Semem ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

53

Seminiflorae-Semirjetjensk

54

Orkesta, Skånela med Norrsunda. 51,392 har. 8,375
inv. (1915).

Seminiflörae, bot., första klassen af
serien Corolliflorce i Elias Fries’ system,
utmärkt af öfver-sittande blomkronor.
G. L-m.

Seminoler kallas en med creek-indianerna (se
Creek) m. fl. till språkgruppen Choctaw-Muskoki
(se Muskoki) hörande stam i Förenta staterna. Urspr.
bosatta i Georgia, drogo de 1750–1808, med anledning
af tvister med sina stamfränder, till Florida, där
de endast med svårighet förmåddes erkänna republikens
öfverherrskap. Då styrelsen 1832 ville förflytta dem
till Indianterritoriet v. om Mississippi, satte de
sig under sin höfding Osceola (1835–42) till tappert
motvärn (1,600 krigare mot en unionsarmé), och först
efter häftiga strider intog stammen sina nya bostäder,
med undantag af några hundratal indianer, som dröjde
i Florida till 1858. Seminolerna, som uppskattas
till omkr. 1,500 pers., ha förlorat det mesta af sin
gamla kultur, de ha civiliserats. De äro ett högvuxet
folk, med en kroppslängd mellan 1 m. 68 och 1 m. 73,
med svagt dolikocefal eller mesocefal hufvudform
(längd-breddindex 79,3–80,5) samt ovalt ansikte.
G. B-n.

SemiologI (af grek. seméi’on, tecken, och lofgos,
lära) 1. Semiotik, med., läran om sjukdomarnas
kännetecken. Se Medicin, sp. 1425.

Semiotik. Se S em i o lo g i.

Semipalatinsk. 1. Provins i ryska Central-Asien,
generalguv. Stäpperna, begränsad i n. af Tobolsk och
Tomsk, i s. ö. af Mongoliet, i s. af Semirjetjensk
och Sir-darja samt i v. af Akmolinsk. 511,950
kvkm. 855,800 inv. (1912). Landet är i s. ö. uppfylldt
af Altais förgreningar, i s. af Tarbagatai och i
midten af Tsjingis-tau. Emellan dessa bergskedjor
löpa vidsträckta stäpper, och i n. utbreder sig
Irtysjslätten. Hufvudflod är Irtysj, som rinner genom
sjön Saisan och genomflyter prov. på en sträcka
af omkr. 1,200 km. Den upptar fr. h. Kurtsjum och
Narym, fr. v. Tsjar-Urban och Tsjagan. I s. bildar
Tsju gräns mot Sir-darja och Balkasj-sjön mot
Semirjetjensk. Klimatet är hett om sommaren
och ytterst kallt om vintern. Årstemperaturen
är i n. + 1°, i s. + 6°. Kölden når stundom
-42°. Nederbörden är obetydlig (186 mm.). Invånarna äro
till tre fjärdedelar kirgiser, resten ryssar utom
några tusen kalmucker och tatarer. 92 proc. äro
muhammedaner. Ryssarna idka jordbruk, de öfrige
hufvudsakligen boskapsskötsel. Bergsbrukets
produkter äro guld samt något silfver, koppar och
bly. Industrien är obetydlig, handeln däremot stadd
i utveckling. – 2. Hufvudstad i nämnda provins,
vid Irtysj och stora landsvägen från Central-Asien
till Europa. 35,121 inv. (1909). S., som ligger på
den oändliga stäppen, består af en tatarisk och en
rysk stadsdel, har högre skola, bibliotek och någon
industri, men lefver hufvudsakligen af jordbruk. Från
S. är Irtysj segelbar för ångbåtar, medan mindre
farkoster kunna komma ända upp till Saisan-nor.
1–2. J. F. N.

SemipelagianFsm (af lat. sémi, half), kyrkohist.,
"halfpelagianism". SePelagianism, sp. 353.

Semipermeäbel (af lat. sémi, half, ringa, och
permeäre, genomgå), till ringa del genomtränglig,

genomsläppande. Se D i f fusion, sp. 391, och
Osmotiskt tryck, sp. 1028.

Semipyritisk smältning (af lat. sémi, half, och
grek. pyr, eld), metall. Se Koppar, sp. 981.

Semiradski. Se Siemiradzki.

Semiramis. 1. Enligt den assyriska, eller kanske
snarare den mediska, forntidssagan en drottning,
som genom snille och härskargåfvor hugfäst sitt
minne. Genom sin rådighet vid staden Baktras
belägring hade hon intagit den assyriske, likaledes
sagolike eröfraren Ninos, som gjorde henne till sin
gemål; men sedan hon förstått röja honom ur vägen,
regerade hon själf på det mest lysande sätt. Hon
lade hela västra Asien under assyriska väldet och
gjorde äfven ett dristigt, men misslyckadt tåg till
Indien, hvarefter hon egnade sig åt fredliga värf,
uppfyllde hufvudstaden Babylon med praktbyggnader (de
hängande trädgårdarna m. m.), till dess hon omsider
skulle ha blifvit mördad af sin son Ninyas. Hennes
saga, som först återgetts af K t e s i a s, har
till vår tid bevarats af Diodorus Siculus; men det
är ännu vanskligt att skilja dess mytiska från dess
historiska beståndsdelar. Åtskilliga af de storverk,
som tillskrifvas S., tillhöra bevisligen andra,
fullt historiska personligheter; och hon har till
slut blifvit en fullständigt mytisk sagofigur,
som österns folk tillegna alla minnesmärken,
hvilkas ursprung de ej känna. Berättelsen om tåget
till Indien röjer kännedom om Alexanders härtåg; och
episoden om Baktras eröfring pekar kanske hän till det
grekisk-baktriska riket. Den åsikt synes ha mest skäl
för sig, som söker sagans ursprung i minnet af en mer
eller mindre tvungen förmälning mellan en drottning
af Babylon och en assyrisk eröfrare, hvarigenom
striden mellan de båda rikena för någon tid bilägges
och ett stort välde grundlägges. Då emellertid sagan
gör S. till dotter af den syriska gudinnan Derketo,
har därmed hennes namn knutits till myten om Istar
eller Astarte, den semitiska kärleksgudinnan;
och i det att drag af vild sinnlighet blifvit
fogade till hennes saga, har det mytisk-erotiska
elementet däri tagit alldeles öfverhand öfver det
historiska. Kilskrifterna veta emellertid att omtala
en Sammura-mat, ett babylonisk-assyriskt namn,
som grekerna återgett med Semiramis, "palatsfru"
åt en assyrisk konung Samsi-Adad, 800 f. Kr. Vid
gräf-ningar i Assur har ett monument till Sammura-mats
ära återfunnits, hvilket visar, att hon måste ha haft
ovanligt inflytande, och väl torde utgöra grunden
till sagan om S. S. är i litteraturen behandlad af
bl. a. Crébillon d. ä., Yoltaire och Almquist och
titelfigur i en opera af Rossiai. - 2. Astron.,
en af småplaneterna. 1. E. Sn. (D. M.)

Semirjetjensk (ry. Semi-rjetchie, "sju floder"),
provins i ryska Turkestan, begränsad i n. af
Semipalatinsk, i ö. af Mongoliet, i s. och v. af
Ferghana och Sir-darja. 381,530 kvkm. 1,239,200
inv. (1912). Landet är i sin norra del stäpp; närmast
n. om Issyk-kul f ylles det af Transilenska Ala-tau,
och s. om nämnda sjö är det likaledes alltigenom
ett bergland med förgreningar af Tian-schan
(bl. a. Alexanderbergen, se d. o.). Stäpperna,
som upptaga återstoden af prov., äro i allmänhet
bördiga, med undantag af området s. ö. om gränssjön
Balkasj, hvilket utgöres af sandstäpper omkring nedre
Ili. Denna sjö, hvars södra del tillhör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free