- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
67-68

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Semitiska språk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

67

Semper aliquid haeret-Semstvo

såsom grundad på behofvet och organiskt framväxande
ur konstslöjden och handtverket, åt hvilka han alltid
egnade det lifligaste intresse. Efter S:s utkast
utförde hans son Manfred, som utbildats i faderns
skola, Dresdens nya teater (1871; se afbilH-ning
i art. Byggnadskonsten, pl. XIX). S. gaf ritningar
äfven till storartade teatrar för München och Rio de
Janeiro, men de blefvo ej uppförda. 1871 flyttade han
till Wien. Där gaf han uppslagen till hof museerna och
Hofburgteatern. De långvariga förberedande arbetena -
där Wienarkitekten K. v. Hasenauer medverkade - ledde
ej till slutligt resultat, förrän S. af sjuklighet
måste lämna dem. Hasenauer utförde sedan byggnaderna
med betydligt afvikande från den ursprungliga
planen. Både som teoretiker och som utöfvande arkitekt
är S. utvecklingens, framstegens målsman. Efter hans
död utgåfvos Bauten, entwiirje und skizzen (1881) samt
Kleine schriften (1884). Mo-nogr. af Lipsius (1880),
Hans Semper (s. å.) och Manfred Semper ("Hasenauer und
S.", 1895). 2. Karl S., den föregåendes brorson, tysk
zoolog, f. 1832 i Altona, d. 1893 i Würzburg, blef
1868 där professor i zoologi och jämförande anatomi
samt 1872 därjämte direktor för zoologisk-zootomiska
institutet. Bland hans- arbeten må framhållas
Die Philippinen und ihre bewohner (1869), Reisen
im archipel der Philippinen (10 bd, med bidrag af
andra, 1870-1906), Die verwandt-schaftsbeziehungen
der gegliederten tiere (1875) och Die naturlichen
existenzbedingungen der tiere 12 bd, 1880). Med
ett öppet bref uppträdde han 1877 som motståndare
till Haeckel.

1. C. Pv. N. (G-g K.) 2. L-e.

Se’mper a’liquid hseret, latinskt ordspråk, "alltid
stannar något kvar" (af förtalet).

Se’mper hormo bo’nus tiro est, lat., en bra karl
är alltid nybörjare, d. v. s. en bra karl tror sig
aldrig vara mästare, citat från Martialis, 5, 81.

Se’mper idem, lat., alltid densamme.

Semper sunt ötia pi^ris, lat., "den late har alltid
ferier".

Sempertuppa, bot. Se Primula.

Sempervire’nt (af lat. sefmper, alltid, och
vi-rcre, grönska), bot., ständigt grönskande,
vintergrön. Sempervirenta träd och större buskar
förekomma i allmänhet endast i länder med mildt
klimat, utan eller med föga snö; undantag från
denna regel göra de flesta barrträd. Som exempel
på svenska vintergröna buskar kunna nämnas ljung,
lingonris, linnéa, mjölon, skvattram, ryl, murgröna,
mistel och kråkbär. Bland allmänt odlade buskar med
öfvervintrande blad märkas singrön, Rhododendron,
mahonia. kristtorn och buxbom. Många lågväxta örter,
som ej skadas af snötryck eller en uttorkande
vind, äro hos oss vintergröna, t. ex. blåsippa,
sten-söta, vintergröna, källkrasse, vårfryle, äg,
m. fl. Hos många af de vintergröna växterna finnas
skyddsanordningar mot snötryck och uttorkning. Hos
Rhododendron böja sig bladskaften, när temperaturen
sjunker under 0° så, att bladskifvorna hänga rätt
ned, hvarigenom ett farligt snötryck undgås, och
dessutom rullas bladen ihop (liksom hos stensötan),
hvilket minskar faran för uttorkning. Hos många
äro bladen läderartade, med tjock öfverhud.
G. L-m.

Sempervivum L., bot., ett till fam. Crassulacece

hörande släkte af örter, med köttiga blad, som äro
samlade i rosett vid rothalsen, och spiralställda
mindre blad på den blommande stjälken. Af de 50, till
största delen i mellersta och södra Europas berg och
på Kanarieöarna förekommande arterna finnes (urspr,
odlad) i Sverige blott en, S. tectorum,

Sempervivum tectorum (taklök), l rotstock med
bladrosett och stjälkbas, 2 stjälkens öfre
hälft i blom, 3 blomfoder och fruktanlag, 4 småfrukt
1. fröhus.

taklök 1. huslök (se fig.), som har röda blommor i
kvastlikt förgrenad blomställning af ensidiga ax. Den
växer i Sverige här och där på klippor, från Skåne
upp till Södermanland, samt var förr mycket planterad
på torftaken, hvilka den ansågs skydda mot blixten;
när åskstrålen träffade ett dylikt tak, förvandlades
taklöken till mos och hindrade antändning. En mängd
utländska arter odlas på stenpartier i trädgårdarna.
O. T. S. (G. L-m.)

Sempione [-å-], it. Se S i m p l o n.

Se’mplice [-tjej, it., mus., enkelt,
okonstladt.

Sempoe [-pu], ö. SePasoeroean.

Se^pre, it. (af lat. sefmper, alltjämt),
mus., förekommer i flera sammansättningar,
t. ex. s legato, alltjämt bundet, och
s. crescendo, ständigt tilltagande.
A. L.*

Semprönius, ryktbar romersk ätt, omfattande en
patricisk, Atratinus, och flera plebejiska familjer,
bland hvilka den gracchiska blef mest berömd (se
Gracchus). - 1. Tiberius S. Longus, romersk konsul
218 f. Kr., förlorade jämte sin medkonsul mot Kannibal
slaget vid Trebia. Tre år senare besegrade han Hanno
i Lukanien. - 2. P u b l i u s S. Tuditanus, romersk
konsul, besegrade Kannibal vid Kroton 204 f. Kr. -
3. Sempronia, de båda Gracchernas syster, var Scipio
^Emilianus’ maka.

Semprönius och Ca’jUS, namn på två berömda romerska
rättslärde, hvilkas namn af de romerske juristerna
ofta användas som beteckningar för de processande
parterna.

8e’msem, oriktig form för Ze’mzem (se Mekka).

Semsenit. Se Sesam.

Se7mstvo, ry. zemstvo, rysk distrikts- och gu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free