Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Semitiska språk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Semuncia-Senap
70
vernementsrepresentation Se K y s s l a n d, sp. 1424.
Semu’ncia (lat., af semi, half, och u’ncia), i
forntidens Kom ett mynt = 1/2 uns = J/24 as. Se A s.
Semur, S. -en-Auxois [samyräåsoa’],
arron-dissemangshufvudstad i franska dep. Göte-d’Or
(Bourgogiie), ligger på en af Armanpon kringfluten
klippa och Lyon järnvägen. 3,176 inv. (1911; i hela
kommunen 3,411). Gotisk kyrka (från 1000-talet), väl
bevarade rester af ett slott från 1200-talet. College;
museum med bibliotek. J- F- ^-
Sen, japanskt bronsmynt = 1/ioo yen = l.ss öre.
Sen, Keshab Ch un der, indisk religiös reformator. Se
Bråhma-samäj.
sen., förk. för lat. senior (se d. o.).
Sena, Tendo, anat., ett inom djur- och människokroppen
förekommande organ af limgifvande fibrös bindväf och
i vanligaste fall förenande muskel med ben. Till
sitt yttre är senan hvit och glänsande, till
konsistensen tämligen fast och seg. Den består
af bindväfstrådar, ordnade i buntar, hvilka hänga
samman med muskeltrådarna under en mängd växlande
föreningsformer. Senorna kunna vara korta eller
långa, fina eller grofva, runda, half-runda, band-
eller hinnelika; i sistnämnda form kallas de vanligen
aponeuroser. Alltid äro de likväl mindre än de muskler
de tillhöra; de göra följaktligen de ställen, där de
gå fram, mindre voluminösa än muskelplatserna (jfr
underarmen med handlofven, vaden med smalbenet). Deras
ombyte af beståndsdelar synes ock ske mera långsamt än
musklernas. De äro föga tänjbara eller elastiska och
förhålla sig alldeles passiva vid muskelsammandragning
och rörelser. "Senig" är följaktligen ett alldeles
oriktigt uttryck för stark. I kött af slaktdjur
förekomma flerstädes mellan musklerna mer eller
mindre tjocka hvita strängar, som i dagligt tal,
men orätt, kallas senor i stället för nerver (det
grekiska ordet néu’ron var dock ett gemensamt namn
för de af nutiden skilda begreppen sena och nerv).
G- v. D.*
Sena, stad. Se Senna.
Senaar. Se S e n n a r.
Sena Ga’llica. Se S e n i g a 11 i a.
Sena Julia. Se S i en a 2.
Sénancour [senakör], E t i e n n e Pivert de, fransk
författare, f. 16 nov. 1770 i Paris, d. 10 juni 1846
i Saint-Cloud, begaf sig 1789 ut på en stor resa,
men tvingades af sjuklighet att stanna i Fribourg
(Schweiz), där han gifte sig (hustrun dog redan 1800
efter ett ganska olyckligt äktenskap). Melankolisk
till sin läggning, full af bitterhet öfver sitt
lif, som han ansåg förfeladt, och stor beundrare af
Rousseaus läror och liksom denne intagen af Alpernas
storartade skönhet, skref han Réveries sur la nature
primitive de Vhomme (1799) och sin roman i brefform
eller snarare själf bekännelse Obermann (1804), hans
mest berömda arbete, hvars hjälte, besläktad med
"Werther" och "René", ger uttryck åt den lifsleda
och det natursvärmeri, som utmärkte tiden omkring
revolutionen. Sedan S. återvändt till Frankrike, skref
han flera andra arbeten, bland hvilka kunna nämnas De
Vamour (1805), Lettres sur Bonaparte, Chateaubriand
(1814), Libres meditations d’un so-litaire inconnu
(1819), Resumé de 1’histoire des traditions morales
(1825), Observations sur le
génie du Christianisme et les écrits de M. de
Bo-nald (1826). Hans skrifter voro så godt som
okända ända fram till 1830; men efter romantikens
genombrott och sedan Sainte-Beuve och George Sand
fäst uppmärksamheten på honom, uppnådde han stor
berömmelse och erhöll en pension af regeringen. Han
utgaf då en ny ändrad upplaga af sitt första arbete
under titeln Réveries (1833) och en fortsättning
på "Obermann": Isabelle (s. å.). En kritisk
uppl. af "Obermann" utgafs 1912-13 af Michaut. -
Se Sainte-Beuve, ’ Portraits contem-porains" (I,
1846), George Sand, "Préface d’0ber-mann" (1847 och
1863), J. Levallois, "Un précur-seur. S." (1867),
G. Brändes, "Emigrantlitteraturen" (1872),
A. S. Törnudd, "E. P. de S." (Helsingfors,
1898), J. Merlant, "L’evolution reli-gieuse de
S." (1906), G. Michaut, "Vie de S. par sa so3ur"
(s. å.), "S." (1909), "S., ses amis et ses ennemies"
(s. å.), R. Bouyer, "Un contem-porain de Beethoven"
(1907), och Legrand-Cabrier, "Sur un roman
de 1833, 1’Isabelle de S." (1911). J. Merlant
utgaf 1905 "Bibliographie des oeuvres de S."
J- M.
Senap, Senapsfrö, Svartsenap, Brun senap, Semina
sinäpis (nigrce), farm., erhålles af den officinella
Brassica nigra Koch (Sinäpis nigra L. 1. Melanosinäpis
communis Schimper et Spenner), som hör till
fam. Cruciferce. De öfriga arterna af släktet Brassica
L. ha foderbladen upprätta och skidorna trinda; men
hos nämnda art äro foderbladen utstående och skidorna
korta, tjocka, nästan kvadratiskt fyrkantiga, på
grund hvaraf arten af somliga uppställts som ett eget
släkte, Melanosinäpis (svartsenap). Brassica nigra är
en grenig ört, med skaftade, mörkgröna, bredflikiga
nedre blad, gula blommor och tilltryckta skidor. Den
anses vara inhemsk i sydöstra Medelhafsländerna,
Mesopotamien och Afganistan. Förvildad och odlad
finnes den i större delen af Europa, äfven i södra
Sverige, i norra Afrika, västra och södra Asien
samt Nord-Amerika. Fröna samlas från odlad växt,
förnämligast från kulturer i Holland, England, Elsass,
Italien, östra Medelhafsländerna (Levanten), Ostindien
m. fl. län-
Frukt (skida) och förstoradt frö af svartsenap
(Brassica nigra).
der. Skidorna innehålla (se fig.) i hvartdera af
de 2 rummen 4-6 små, klotrunda eller föga aflånga,
i allmänhet tämligen likstora frön (semina sinäpis)
af omkr. l mm. tvärlinje och l mg. vikt. Färgen
är mer eller mindre mörkt rödbrun å den fint
nätgropiga ytan. Växtämnet är gult, och pulvret
af fröet är grönaktigt. Läggas hela senaps-frön i
vatten, omges de efter en stund af gråaktigt slem
ur fröskalet. Själfva fröet innehåller fet olja
och ägghvita. Hela senapsfrön ha ingen smak, men
söndertuggade ge de först en mild, fet, svagt syrlig
och sedan skarpt brännande smak. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
