- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
85-86

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senator ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

85

Senectus est natura loquacior-Senegal

S. Cineraria (Cineraria maritima), silfverek, en vanlig
infattningsväxt från Medelhafsområdet. S. cruentus
(Pericallis cruenta, Cineraria hybrida), cineraria,
en omtyckt krukväxt (fig. 1) från Kanarieöarna
med stora, enkla eller dubbla, röda, blåa,
violetta, hvita eller brokiga blommor. Arterna af
undersläktet Kleinia äro kapska suckulen-ter. I
Sverige förekomma 10 arter, b o ö r t, korsört, n
o c k a, af hvilka S. vulgaris, korsört (fig. 2),
som ej har strålblommor, är ett af de allmännaste
ogräsen i våra trädgårdsland. De små korgarna sitta
i kvast och luta under blomningen. Denna ört, torkad
och pulveriserad samt jämte kamfer m. m. inlagd i
en liten påse, buren i maggropen, anses af folktron
vara en verksam "sympatikur"’ mot den s. k. "altan"
hos barn. S. ja-cobcea, stånds, som förekommer här
och där å torra ställen, har lyrformiga blad och
större korgar med vanligen långa strålblommor. Det
torkade örtståndet och blommorna voro förr officinella
som ett värderadt medel mot hosta och slemflöden.
^. L-m.

Senectus est natura loquäcior, lat., "ålderdomen är
af naturen något talträngd", citat från Cicero.

Sene;etus insanäbilis mo’rbus est, lat., "ålderdomen
är en obotlig sjukdom", citat från Seneca.

Senefelder (S e n n e f e l d e r), A l o i s,
uppfinnare af stentrycket (se L i t o g r a f i),
f. 6 nov. 1771 i Prag, d. 26 febr. 1834 i München,
förvärfvade sig universitetsbildning, försökte sig som
teaterförfattare och gjorde efter trägna experiment
den viktiga upptäckten af stentrycket (1798) samt
lyckades 1806 efter stora svårigheter anlägga ett
kemiskt sten-tryckeri i München. 1809 utnämndes han
till chef för k. sten-tryckeriet i Bajern. S. utöfvade
nästan alla sedan öfliga litografiska förfaringssätt,
äfven färglitografien. Han skref en Lehrbuch des
steindrucks (1818; 2:a uppl. 1822). Monument öfver
honom restes i Munchen 1877 och Berlin 1892. Biogr,
af Pfeilschmidt (1877) och Scamoni (1896).

Seneffe [s9nä’fr], förr S en n ef, by i belgiska
prov. Hainaut, vid Manage-Wavres-banan. 3,642
inv. (1904). Glasbruk, tillverkning af elektriska
apparater. 11 aug. 1674 utkämpades vid S. en
oafgjord strid mellan fransmännen under prinsen
af Condé och holländarna under prinsen af Oranien,
sedermera Vilhelm III af England. 2 juli 1794 blefvo
österrikarna där slagna af fransmännen under Marceau.
(J- F. N-)

Senegal. 1. Flod i Franska Väst-Afrika, faller ut i
Atlantiska hafvet under 16° n. br., 15 km. s. om S:t
Louis. Den bildas vid Bafulabé (13° 50’ n. br.) genom
föreningen af Ba-fing (Svarta floden) och Ba-khoy
(Hvita floden). Den förra kommer från Futa Djallons
högland (9° 20’ n. br., 750 m ö. h.), flyter i nordlig
riktning samt upptar
fr. h. Nunkolo och Funkumah. Ba-khoy har nordvästlig
riktning och har sina källor under 11° 40’ n. br.,
ej långt från Nigers flodområde. Dess största
tillflöde är Ba-ulé fr. h. Nedanför Bafulabé (135
m. ö. h.) har S. nordvästlig riktning, passerar
en rad stora fall och strömmar förbi de franska
forten Médine, Kayes och Bakel, hvarunder den upptar
endast två större bifloder, Tarakuléko (Kolimbine)
fr. h. och Faleme fr. v., sarnt gör slutligen en
båge mot v. och s. v. Vid Bakel kommer floden in
på sitt låga, ofta öfversvämmade nedersta område,
får ett mycket slingrande lopp och bildar en mängd
flodöar ("marigots"). Ej långt från mynningen blir
dess lopp nära sydligt och skiljes från hafvet genom
en lång och smal landtunga. De många deltaarmarna
samlas till sist till en enda mynning. Framför
denna ligger en sandbank, som vanligen kan passeras
endast af fartyg med mindre djupgående än 3 m. Under
aug. och sept. kunna fartyg, som ej ligga djupare än
2,4 m., gå upp till Médine, till Kayes (omkr. 900
km.) äfven i okt. och nov. och till Saldé hela
året. Dess öfre lopp har flera forsar, hvarför
järnväg bygges utmed floden, förenande Kayes med
Kulikoro nedanför Bammako vid Niger. Till följd af
den ringa vattenmängd den erhåller från källorna
och den starka afdunstningen skulle floden snärt
förlora den vattenmassa den mottager under regntiden,
om ej naturliga dammar på flera ställen af dess lopp
hindrade bortflödet. Dock för den vid lågvatten
blott 50 kbm. i sek. till hafvet. Floden är stängd
för främmande flaggor. Vid dess nedre del finnas två
större sjöar, Cayor på högra och Panieful (Guier) på
vänstra sidan, hvilka utgöra naturliga reservoarer,
som mottaga det öfverflödiga vattnet under regntiden
och aflämna det under den torra tiden. Nedre
S. bildar gräns mellan det torra och nakna Sahara
och det bördiga västra Sudan och på samma gång
etnografisk gräns mellan de nomadiserande berberna
och de bofaste negrerna. S:s längd från Ba-fings
källor är omkr. 1,700 km., dess afvattningsområde
omkr. 440,000 kvkm. Deltat upptar omkr. 1,500 kvkm. –
2. Fransk koloni, en del af Franska Väst-Afrika
(se d. o.), omfattar f. n. kustområdet s. om
nedre S. till Ba-fing i ö. samt den smala sträckan
omkring floden Casamance mellan engelska Gambia och
portugisiska Guinea. 191,600 kvkm. med omkr. l,23
mill. inv. (1913). Utom S. har området ännu ett par
mer betydande floder, Gambia, som under sitt mellersta
lopp tillhör S., medan mynningsområdet är engelskt,
och Casamance. Östra delen af kolonien är fylld
af låga berg och genomdragen af en mängd mindre
tillflöden till S. och Gambia; västra delen åter
är slättland, där bördigt land omväxlar med sumpiga
eller torra trakter. Berggrunden består väsentligen
af paleozoiska lager samt af vulkaniska bildningar
(trakyt, porfyr och syenit). Af mineral finnas
järn och guld, det senare mest i floderna. S. har
två årstider, en torr och en våt. Den senare varar
från maj eller juni till nov., då nordöstmonsunen
(passaden) börjar blåsa. Den torra årstiden är frisk
och angenäm, medan den våta medför sjukdomar. I det
inre är klimatet behagligt likaledes endast under
den torra tiden, eljest odrägligt hett. I n., vid
stränderna af S. blåser nordöstpassaden 8 månader
af året, under de öfriga 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:01:34 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free