- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
87-88

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senegalebenholts ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

månaderna blåser en svag sydvästmonsun, åtföljd
af täta vindstillor, stormar och regn. Söderut
längs kusten aftaga passadvindarna både i styrka
och varaktighet, medan sydvästmonsunen tilltar i
styrka. Under regntiden öfversköljes hela landet
af väldiga regnskurar, och floderna svälla öfver
sina bräddar. Temperaturen är då omkr. 27°. –
Typiska representanter för Sudans flora äro palmer af
flera slag (t. ex. oljepalmen, Elaeis guineensis),
det i hela Central-Afrika utbredda kalebassträdet
(se Adansonia) och kaffebusken. De förnämsta
odlade växterna äro ris, maniok, jams, hirs, tobak,
jordnötter, indigo (äfven vild), bomull, majs,
sockerrör, gummi, kola samt i n. oranger, citroner
och johannesbrödträdet (se Ceratonia).
Befolkningen består af fulbe, tukulörer,
mandingo, djoloffer (volaffer) och många andra
stammar. Européerna (4,390 år 1913) representeras
hufvudsakligen af ämbetsmän, officerare, köpmän och
missionärer. Infödingarna syssla nästan uteslutande
med jordbruk och boskapsskötsel. Koloniens förnämsta
exportvaror äro gummi och jordnötter. S:s hufvudstad
är S:t Louis; i Dakar bor generalguvernören
öfver hela Franska Väst-Afrika. Den tredje i
betydenhet af städerna är Rufisque. Därtill kommer
Gorée som den fjärde municipalkommunen. Dessa
fyra orter utse koloniens enda ombud i franska
deputeradekammaren. Det lägre skolväsendet är i
städerna ordnadt som i Frankrike. I Dakar finns en
högre teknisk skola, i S:t Louis en handelsskola och
en normalskola för utbildning af infödda lärare och
tolkar. – S. har 2,405 km. telegraf- och omkr. 160
km. telefonlinjer. En undervattenskabel förenar sedan
1905 Dakar med Brest; dessutom går från S:t Louis
en sådan kabel till Kanarieöarna och Spanien och
en annan till Brasilien samt från Dakar en utefter
Afrikas västra kust. En järnväg förenar Dakar,
Rufisque och S:t Louis (266 km.). – Koloniens
import hade 1913 ett värde af 82,2 mill. frcs och
exporten af 70,4 mill. frcs. Den mesta exporten går
öfver S:t Louis, den mesta importen öfver Dakar. Om
landets historia och den hit hänvisade Samory se
Senegambien. – 3. Öfre S. och Niger (fr. Haute
S. et Niger
), fransk koloni, en del af Franska
Väst-Afrika (se d. o.), omfattar sedan 1904 landet
ö. om kolonien S., skild därifrån genom Ba-fing,
dock så att södra stranden af floden S. ända till
Bakel hör till Öfre S. I s. begränsas det af de
franska kolonierna Guinea, Elfenbenskusten och
Dahomey samt af engelska Guldkusten, tyska Togo och
brittiska Nord-Nigeria till den punkt, där detta når
Tsadsjön. En linje därifrån mot n. markerar gränsen
mot ö. Hvad slutligen den norra gränsen angår,
utgöres den af en regelbunden linje från Bakel mot
n. ö. till 18° 40’ n. br., därifrån åt s. ö. till
närheten af Niger och slutligen rakt åt ö. utefter
17° 10’ n. br. Detta väldiga område har en areal af
782,700 kvkm. och innesluter öfre Senegaldalen, mer
än två tredjedelar af Nigers floddal samt landet i
n. till Saharas franska intressesfär. Omkr. 5,600,000
inv. (beräknad folkmängd 1912), hvaribland 1,179
européer. Naturförhållandena äro desamma som i det
öfriga Sudan (se d. o.), af hvars västra hälft det
upptar större delen. Kolonien omfattar äfven ett
militärterritorium
(Niger-territoriet) under militärisk förvaltning, medan det
öfriga landet står under civil förvaltning af
en viceguvernör, som residerar i Bammako
(6,553 inv. ]912) vid öfre Niger. Öfriga större
städer äro Sansanding (omkr. 10,000 inv.) vid Niger,
Bobo-Dioulasso (8,736 inv.) vid en biflod till Niger,
Sikasso (7,544 inv.) v. om den förra, Segu-Sikoro
(6,550 inv.), Kayes (5,900 inv.) vid floden S. och
Timbuktu (5,100 inv.) vid Niger. Den sista är
viktigast för karavanhandeln öfver Sahara, medan
Kayes har den största exporten till Europa. Från
Kayes går koloniens enda järnväg (560 km.) till
Kulikoro vid Niger, hvarifrån små ångbåtar trafikera
floden till Timbuktu och nedanför denna ort. Det
finnes ett vidsträckt telegrafnät öfver kolonien
från Kayes till Zinder, med en linjelängd (1912)
af 6,500 km. En telegraflinje går från Timbuktu till
Algeriet. Infödingarna (af olika stammar, se Sudan)
idka jordbruk (jordnötter, hirs, majs, ris och
bomull; dessutom gummiträd) och boskapsskötsel samt
industri (tillverkning af lergods, juvelerararbeten,
tyger och läder). De viktigaste exportvarorna äro
jordnötter, boskap, gummi, hudar, elfenben och
ull. Hvilket föga kultiveradt land Öfre S. är i
jämförelse med Senegalkolonien, framgår af dess
handelsomsättning med utlandet. Denna utgjorde 1910
i export 4 mill. frcs och i import 2,5 mill. frcs.
1–3. J. F. N.

Senegalebenholts, bot. Se Grenadilleträ.

Senegalgummi, Gummi Senegal, farm., frambringas
i Senegal (Sensgambien) af samma Acacia Senegal
Willd. (Mimosa Senegal L., Acacia Verek Guillem &
Perrot), som i Kordofan och östra Afrika lämnar
arabiskt gummi. Vanligen är senegalgummi gulbrunt
eller brunt till färgen. Det förekommer i klumpar
af mycket växlande storlek och form, hvilka icke äro
genomdragna af så många sprickor som gummi arabicum
samt därför äro mera hållfasta och icke så lätta att
sönderbryta. En färsk brottyta är glasglänsande,
men styckenas ytterytor äro mera matta, nästan
glanslösa. Senegalgummit är hygroskopiskt, men löses
långsamt i vatten. Det visar f. ö. i kemiskt och
optiskt hänseende väsentlig öfverensstämmelse med
arabiskt gummi, d. v. s. består till största delen
af arabin eller arabinsyra, förenad med kalk jämte
något kalium och magnesium. De anmärkta olikheterna,
trots den gemensamma härstamningen, torde bero på
olikheten i klimatiska förhållanden i östra och
västra Afrika. Från de franska besittningarna vid
Senegal- och Gambiafloderna exporteras årligen
senegalgummi för flera mill. frcs. Detta gummi,
som har stor teknisk användning, i synnerhet i
textilindustrien, föres mest till Bordeaux och
underkastas där en noggrann sortering (triage)
för olika ändamål. Fransmännen urskilja en stor
mängd handelssorter, såsom gomme blanche, som har
samma hvita färg och utseende som gummi arabicum,
g. petit blanche (af små brottstycken), g. blonde
(ej fullt så hvitt som föregående), g. petit blonde,
g. fabrique, g. en boules och g. en sorte (oren, sämre
vara), hvilka slag alla sorteras ut ur infödingarnas
Galamgummi, som af fransmännen kallas gomme haut du
fleuve
(enl. Guibourt), d. v. s. gummi från Senegals
öfre flodområde närmare Sahara. Bland detta gummislag
träffas äfven långa, masklika, hvita stycken, hvilka
i olikhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free