Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
katedralen i S. 1164" (1914). Bland konsilier hållna
i S. märkes det af 1140, vid hvilket Bernhard
af Clairvaux genomdref fördömandet af Abailards
lärosatser. I hugenottkrigen (1562–98) deltog staden
som ligans nitiske bundsförvant. (J. F. N.)
Sens [sä;s], Guillaume från S., fransk arkitekt,
började 1177 byggandet af katedralen i Canterbury
i unggotisk anda. Han dog 1179 genom ett fall från
en byggnadsställning. Bygget fortgick i engelsk smak
utan hänsyn till den franske arkitektens utgångspunkt.
(G-s N.)
Sensäle, it., mäklare.
Sensalfva, Unguentum lauri terebinthinatum, farm.,
är en sammanblandning af l d. bärnstens-olja,
2 dlr rå terpentinolja och 25 dlr lagerbärs-olja,
noggrant inmängda i 15 dlr talg, som blifvit smält
och håller på att svalna. Salfvan har grönaktig färg
af lagerbärsoljan samt lukt af denna och de öfriga
beståndsdelarna. Preparatet är numera uteslutet ur
Sv. farmakopén. En del af allmänheten har emellertid
fortfarande förtroende för denna starkt hudretande
salfva, som begagnas till ingnid-ning å svullna leder,
styfva senor o. s. v., och den föreskrifves därför
ej sällan af kvacksalfvare. Ofta framkallar den ett
envist utslag, som länge kan lägga hinder i vägen
för en förnuftig behandling af ledsvullnaden medelst
massage e. d. O. T. S. (C.G. S.)
Sensation (fr. sensation, af lat. sentlre,
känna), sinnesintryck, sinnlig förnimmelse,
känsloförnimmelse (jfr ock Organsensationer);
rörelse i sinnena, stort uppseende (t. ex. väcka
sensation); psyk., det kvalitativt enkla elementet
i en sinnesförnimmelse (se d. o.). Den omedelbara
uppfattningen af en viss enskild färg är en sensation;
däremot är synförnimmelsen af ett föremål alltid
sammansatt af flera olika sensationer, hvarjämte
däri ingå bestämdhet med afseende på rum och tid
samt därjämte minneselement från vår föregående
erfarenhet. Sensationen är aldrig ensam för sig
gifven i vår erfarenhet, utan den kan endast
genom abstraktion särskiljas ur den sammansatta
sinnesförnimmelsen, i hvilken den ingår som
ett moment. Det finnes lika många hufvudarter
af sensationer som olika sinnen (se Sinne),
och inom hvarje sinnes område finnes ett större
eller mindre antal kvalitativt olika sensationer
(t. ex. inom smaksinnet sensationerna sött, salt,
surt och bittert, inom synen uppfattningen af de olika
färgerna o. s. v.). - Sensation e’l l, i högre grad
uppseendeväckande, spännande. - Sensations-artikel,
sensationsnovell, sensationsnyhet, sensationsroman,
uppsats, novell, nyhet, roman, som är egnad eller
ämnad att göra ett uppseendeväckande intryck. -
Sensationsdrama, skådespel, som lägger an på att
uppröra genom starka effekter. - Sensationspress,
tidningar, som genom bred och spännande skildring af
förbrytelser, pikanta rättegångar och skandaler eller
politiska hörsägner o. d. söka väcka uppseende äfven
på sanningens bekostnad. S-e.
Sensationell. Se Sensation.
Sensationsanalogier (se Sensation), psyk., kallas
den f rändskap, som vissa personer uppfatta mellan
sensationer, tillhörande olika sinnesområden och som
gör, att uppfattningen af den ena sensationen kommer
dem att i föreställningen framkalla bilden af den
andras inne-
håll genom synestesi (medförnimmelse). Särskildt
har man iakttagit sådan motsvarighet mellan ljud
och färger, hvilket de franske psykologerna kalla
audition colorée (se d. o.). Så påstå vissa personer,
att de olika vokalerna för dem ha bestämda färger,
t. ex. a ljusblått, o mörkt violett o. s. v. Man
har sökt förklara dessa analogier genom en likhet
i de känslotoner, som äro konstant förbundna med
sensationerna i fråga. Uppfattningen af vokalen a
antas väcka en viss känsla; denna sistnämnda väckes
ock vid åsynen af eller föreställningen om den
ljusblå färgen; och därigenom skulle ett medelbart
samband finnas mellan dessa inbördes alldeles
ojämförliga hörsel- och synförnimmelser. Huruvida
denna förklaring är riktig, är dock osäkert; måhända
finnes en fysiologisk grund till företeelsen i fråga.
S-e
Sensationsartikel. Se Sensation.
Sensationsdrama. Se Sen sa t i ön.
Sensationsnovell. Se Sensation.
Sensationspress. Se Sensation.
Sensationsroman. Se Roman, sp. 690.
Sensburg, kretsstad i preussiska reg.-omr. Allenstein
(Ostpreussen). 6,492 inv. (1910). J. F. N.
Sens commun [sã kåmö’ eller sãskåmö’], fr. (af
lat. se’nsus commūnis, den för människor i allmänhet
gemensamma förnimmelsen l. uppfattningen), sundt
förnuft, "vanligt sundt bondförstånd", allmänt vett,
oförvilladt omdöme. Jfr Common sense.
Se^senschmid [-jmit], Johan n. Se Boktryckarkonst,
sp. 968.
Sensibel (fr. sensible [säsi7bl9], lat. sensifbilis,
af se’nsus, känsla), kännbar; känslig; ömtålig. .-
Sensibilitet, känslighet; ömtålighet. I fysiologien
menas med sensibilitet nervers förmåga att
leda intryck från kroppens skilda yttre eller i
viss mån äfven djupa ytor, till nervsystemets
centralorgan, där dessa intryck framträda för
medvetandet. Sensibel-motoriska barkzonen. Se Hjärnan,
sp. 837. - Sensibla ledningsbanor och ändkärnor. Se
Hjärnan, sp. 834. - Sensibla nerver. SeNer-ve r,
sp. 798.
Sensibilisätor (se S e n s i b i l i s e r a),
foto-kem., ämne, som påskyndar eller sätter i gång
ljusreaktioner. Man skiljer mellan kemiska och
optiska sensibilatorer. De kemiska påverkas ej
själfva af ljuset, utan verka endast på så sätt,
att de kemiskt binda någon af reaktionsprodukterna,
hvarigenom den ljuskänsliga reaktionens hastighet
påskyndas. Som exempel kan omnämnas gelatinhinnan på
den fotografiska plåten. Bestode plåten endast
af ett tunt lager af silfverbromid, skulle
sön-derdelningen i silfver och brom gå alltför
sakta, för att reaktionen skulle kunna få någon
praktisk betydelse för fptograferingskonsten. Nu
binder däremot gelatinet all den fria bromen och
påskyndar därigenom sönderdelningshastigheten. - En
optisk sensibilisator är däremot ett sådant ämne,
som påverkas af ljuset och därigenom får förmågan
antingen att förvandla en för ljus okänslig process
i en ljuskänslig eller också att kunna göra ett
för vissa strålar ljuskänsligt ämne känsligt äfven
för strålar af annan våglängd. Som exempel på det
sistnämnda kan åter den fotografiska plåten tjäna
(se vidare Fotografi, sp. 1000). i. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
