- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
107-108

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sensjöen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

107

Sensjöen-Sententiarii

108

Sensjöen, insjö, tillhörande Trysilelvens
(Klar-älf vens) vattendrag, i Hedemarkens amt,
Norge. 529 m. ö. h. 1,6 kvkm. Största djupet är
35 m. I S:s sydvästra hörn märkes Sensjöfos-sen,
som på omkr. 300 m. längd har ett fall af 4,2 m.
K. V. H.

Sensjöfossen. Se Sensjöen.

Senskyddare, till skydd för hästens
senor å

Fig. 1.

Fig. 2.

Fig. 3.

frambenen använd damask (se d. o.), vanligen af
tyg med läderbesättning. Den antingen spännes
(se fig. 1) eller snöres (se fig. 2) på skenbenet
för att under ridning eller transport förekomma
stötar och slag, som kunna förorsaka allvarliga
senskador eller s. k. öfver-ben. Fig. 3 anger,
hur senskyd-daren skall placeras på hästens ben.
B. C-m.

Sens-moräl [san,-], fr. [fr. uttal samåra’1],
eg. sedlig uppfattning, samvete, har i sv. (liksom
någon gång i fr.) fått betydelsen innersta mening,
andemening, lärdom, som kan hämtas ur en berättelse
eller tilldragelse o. s. v.

Sensomotöriska reflexer (af lat. se’nsus, sinne,
och moftus, rörelse), fysiol, o. psyk., sådana
rörelser, som framkallas af ett sinnesintryck, utan
att yttringar af medvetandet påverka orsaks-förloppet
(se K ef l ex 2). S-e.

Sensorie’11 1. Sensörisk, som har afseende på
sensorium (se d. o.). - Sensoriell reaktion. Se
Reaktion. - Sensorisk afasi. Se Afasi.

Sensorium, lat. ("sinnenas plats"), fysiol., en förr
bruklig sammanfattning af de centra i hjärnbarken,
som emottaga retningen från perifera sinnesorgan och
omsätta denna i medvetna intryck. Vårt sensorium
fördelar sig följaktligen på olika delar af
hjärnbarken, alldenstund syn-, hörsel-, lukt-,
smak- och känselcentra representera topografiskt
skilda delar af hjärnbarken. Sålunda har synen
sitt centrum i nackloben, hörseln i tinningloben,
känseln i hjässloben, medan lukt- och smakcentra äro
lokaliserade till vissa partier af hjärnhemisfärernas
mediala, undre delar (det s. k. ammonshornet
och gyrus hippocampi). Jfr Hjärnan. Begreppet
sensorium, som härleder sig från äldre tider, då
frågan om lokalisationen till hjärnan af kroppens
funktioner ännu ej erhållit ett slutgiltigt svar,
kan följaktligen icke upprätthållas i sin ursprungliga
och odelade betydelse, utan representerar, på sätt här
angetts, en samling topografiskt skilda ställen eller
centra i stora hjärnans bark. G-s.

Sensträckning, veter., en genom våldsamma
ansträngningar uppkommen inflammation i böjse-norna
eller deras förstärkningsband, som särskildt hos
hästar ofta förorsakar långvariga och svårbot-

liga hältor. Inflammationen blir stundom kronisk
och förorsakar då förtjockning och sammandragning
af senorna (s. k. sen kl a p p), som ger anledning
till felaktiga benställningar, såsom raka kotor,
öfverkotning och bockbenthet. Behandlingen är i
början isomslag eller kalla omslag, sedermera
våtvärmande omslag och i svårare, långvariga
fall ingnidning af skarpa salfvor eller bränning.
E. T. N.

Sensualism (af lat. sefnsus, sinne), filos. 1. Den
kunskapsteoretiska åsikt, som ej erkänner någon
annan kunskapskälla än sinnesförnimmelserna
(motsatser: rationalism och kriticism, se
d. o.). Ansatser till en sensualistisk åsikt
framträdde i antiken hos sofisterna, särskildt
hos Pr ota göra s. Under medeltiden formulerades
en liknande åsikt i påståendet: "Intet finnes hos
förståndet, som ej förut uppträdt inom sinnena",
en sats, som inom den nyare tiden upptagits af L
ock e. Radikalast har sensualismen representerats
af C o n d i 11 a c, som i "Traité des sensations"
(1754) framställde medvetandet som endast en summa
af sensationer. Ehuru äfven i vår tid sensualismen i
viss mån omfattas af den positivistiska riktningens
anhängare, kan åsikten i sin ensidighet anses
vederlagd af Kant, som ådagalagt, att sensationerna
på sin höjd endast ge innehållet i våra kunskaper,
under det att formerna ega sin grund i det aprioriska
medvetandet. Enligt de tänkare, hvilka som Boström
anta en osinnlig verklighet som föremål för vår
kunskap, kommer ej heller innehållet i kunskapen
h. o. h. från sensationerna. - 2. Praktisk 1. etisk
sensualism, den etiska åsikt, som sätter de sinnliga
lustkänslorna som det högsta goda (se E u d em ön i
sm), eller den lifs-riktning, som praktiskt tillämpar
en sådan uppfattning. - 3. Estetisk sensualism,
en riktning inom konsten, som med åsidosättande af
den konstnärliga formens själfvärde och af konstens
ideella innehåll ser konstens uppgift i att återge
den verklighet, som uppfattas med våra sinnen.
l-3. S-e.

Sensuali’st, anhängare af sensualismen (se
d. o.). Adj. S e n s u a l ^s t i sk.

Sensualitet. Se Sensuell.

Sensue’11 (senlat, sensuälis, af sefnsus, sinne),
sinnlig, vällustig. - Sensualitet, sinnlighet, begär
efter sinnliga njutningar.

Sensuntepeque [-sontepe’ke], hufvudstad i C a-banas
(se d. o. 1).

Se’nsilS, lat., sinne, förnimmelseförmåga, känsla,
mening. - Sensus communis. Se Sens c o m m u n. -
S e n s u s i’n t i m u s, det inre sinnet.

Se’nsu strPcto, lat. Se s. str.

Sen-SUtur 1. S e n - s ö m, Ur.,
återförening genom styng med silkestråd
af tvärskurna eller afslitna senändar.
J. Å.

Senta, astron., en af småplaneterna.

Sente’ns (fr. sentence, lat. sentefntia), tanke-språk,
kärnspråk, tänkvärdt yttrande, lefnads-regel. - S e
n t e n t i ö s, som gärna yttrar sig i tänkespråk.

Sentefntia jus farcit inter parrtes, lat., jur. Se
Rättskraft, sp. 101.

Sententiarii (Magi’stri sententiärum), namn på de
framstående skolastiker, hvilkas skrifter ansa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free