Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Serafimermedaljen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oftalmiatriska afdelningar, en ekonomibyggnad för kök
och tvättinrättning samt en byggnad för bad. Alla
dessa byggnader, utom den för gynekologiska och
oftalmiatriska afdelningarna, äro sinsemellan
förenade medelst en mellan jordvåningarna och
Fig. 4. Medicinska kliniken.
genom dessa löpande gång. De nya byggnaderna
äro anordnade i tomtens utkanter, och framför de
båda hufvudafdelningarna, den medicinska och den
kirurgiska, har en sammanhängande, fri plats med
ganska betydlig areal blifvit utlagd och försedd
med planteringar. Bland senare utvidgningar
och förbättringar må nämnas lasarettets stora
röntgeninstitut, inrymdt i bottenvåningen samt en
del af källarvåningen af en på tomtens södra gräns
uppförd och 1911 i bruk tagen nybyggnad samt genom
en sammanbindningsgång förenadt med den kirurgiska
afdelningen och således äfven med öfriga kliniker
och polikliniker. I våningen 1 tr. upp i samma
nybyggnad blef samtidigt en ny kirurgisk afdelning
anordnad, och 2 tr. upp inreddes en del bostadsrum
för läkare och sköterskepersonal. 1911 blef äfven en
ny tvättanstalt färdig. Antalet sjuksängar utgör,
sedan dessa nybyggnader utförts, 419. Viktiga
ändringar både i S:s nuv. administrativa och
ekonomiska ställning och i hela dess organisation som
Sveriges viktigaste kliniska undervisningsanstalt
måste emellertid vidtagas, så framt den praktiska
läkarutbildningen och den kliniska forskningen skola
vinna fullt beaktande. I närmaste samband härmed
står äfven frågan om hela lasarettets förflyttning
till annan plats, där ett tillräckligt stort och
fullt tidsenligt undervisningssjukhus skulle kunna
uppföras. En till K. M:t 1913 framställd begäran om
upplåtelse af ett område på Djurgården (Smedsbacken
vid Sturevägen), som för ändamålet ansetts lämpligt,
är ännu (1916) oafgjord.
Arbetet på lasarettet är f. n. så fördeladt,
att å den medicinska afdelningen finnas 2
öfverläkare, hvilka turvis bestrida den kliniska
undervisningen. Dessutom har innehafvaren af den
efter P. H. Malmsten uppkallade professuren vid
Karolinska institutet fått en särskild afdelning åt
sig upplåten för meddelande af klinisk undervisning i
nervsjukdomar, mot det att han bestrider sjukvården
äfven vid nämnda afdelning. Äfven de andra båda
öfverläkarbefattningarna böra vara förenade med
professurerna i medicin vid Karolinska institutet. Samma
är förhållandet med de båda kirurgiska afdelningarna,
där äfvenledes institutets bägge lärare turvis
tjänstgöra. Afdelningen för ögonsjuka liksom
den gynekoiogiska afdelningen skötas likaså af
resp. lärare vid Karolinska institutet i dessa
ämnen. De olika poliklinikerna ha hvar och en
sina särskildt förordnade poliklinikföreståndare,
likasom fallet är äfven med lasarettets kliniska
laboratorium och röntgeninstitutet. Till biträde
vid sjukvården är dessutom anställd en talrik
stab af underläkare, amanuenser och polikliniska
amanuenser. Årliga antalet intagna patienter uppgår
i medeltal till i det närmaste 5,000, hvarjämte
ett ännu större antal personer årligen erhåller
poliklinisk behandling å lasarettet. Öfverläkare ha
varit: A. Bäck (1752), E. Elff (1753–58), J. A. af
Darelli (1758–72), J. L. Odhelius (1772–1812),
H. H. Böcker (1812–22), N. V. Elgenstierna (1822–24),
J. I. af Ekström (1824–31), K. V. H. Ronander
(1831–40), M. Huss (1840–60), P. H. Malmsten
(1860–76), M. R. Bruzelius (1877–97), J. G. Edgren
(tj. f. 1897–1900). S. E. Henschen (1900–12),
J. G. Edgren (tj. f. 1912–13) och I. F. Holmgren
(sedan 1913). Biträdande eller andre öfverläkare ha
varit, utom dem, som senare blifvit öfverläkare,
P. Wising (1876–87), J. G. Edgren (1887–1914)
och A. R. Josefson (sedan 1914). Öfverkirurger
ha varit: O. af Acrel (1752–1806), K. F. S. von
Schulzenheim (1806–08), P. af Bjerkén (1808–18),
S. Frölich (1818–21), K. J. Ekströmer (1821–49),
K. G. Santesson (1849–85), K. J. Rossander (1885–93),
J. V. Berg (1893–1916) och J. H. Åkerman (sedan
1916). – Biträdande eller andre öfverkirurger ha
varit: O. A. Swalin (1844), V. Lundberg (1846–49),
E. S. Perman (tj. f. 1893–95), J. H. Åkerman
(1895–1916) och J. G. J:son Ekehorn (sedan 1916).
S:s styrelse utgjordes ända till 1888 af de två
serafimerriddarna. Men sedan Stockholms stad vid
sitt anslag till nybyggnaden på 1880-talet fäst det
villkoret, att en plats i direktionen skulle tillkomma
en af staden utsedd led., består enl. k. br. af
31 maj 1888 fr. o. m. 1 okt. s. å. direktionen
af 6 personer, nämligen 1 ordf. och 1 vice ordf.,
förordnade af K. M:t, lasarettets öfverläkare och
öfverkirurg, såsom själfskrifna, samt därjämte 2
led., utsedda för fyra år, den ene af Stockholms
stadsfullmäktige och den andre af Stockholms läns
landsting. Läkarna oberäknadt utgöras tjänstemännen
vid lasarettet af en kamrerare, en sekreterare och en
kommissarie. Sköterskepersonalen uppgår till omkr. 75
pers. Lasarettets inkomster utgjordes 1914 af räntor å
donerade medel, omkr. 40,000 kr., statsanslag 120,000
kr., anslag af Stockholms stad och Stockholms län,
i runda tal resp. 133,000 och 95,000 kr., samt
patientafgifter 92,000 kr. Dagliga afgifterna för
betalande sjuka växla mellan 1 kr. och, för dem, som
vårdas å half-enskildt eller enskildt rum, 3–5 kr.
R. W.
Serafimermedaljen, en af konungen utdelad medalj
i guld af 8:e storleken (se Medalj), öfverst prydd
med kunglig krona, å framsidan med konung Fredriks
bröstbild och å frånsidan med Serafimerordens stora
kedja, stiftades 1748 och ges företrädesvis till dem
(hufvudsakligen af borgarklassen),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:32 2022
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfce/0080.html
