- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
159-160

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Serbokroatiska litteraturen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159

Serbokroatiska språket

160

L j u b i s a (1824-78) med etnografiskt värdefulla
berättelser från Dalmatien och samlingen Pricanja Vuka
Dojcevica. Kosta Trifkovic {1843-75), advokat i Novi
Sad3 gjorde lycka med satiriska samhällskomedier,
och Milorad S a p-canin (d 1895), intendent vid
nationalteatern, med historiska dramer ("Zaduzbina
cara Lazara" m. fl.). En produktiv dramatisk
författare är Dragutin 11 i c, son till Jovan; hans
broder Y o j i s l a v (se 11 i 6; 1861-94) var en
god balladdiktare, och äfven brodern M i l u t i n
hade poetisk talang. Yladan Djordjevic (f. 1844; se
Gjorgjevitj) författade i sin tidskrift "Otadzbina"
romanen "Stevan Dusan" och historiska memoarer,
och f. d. finansministern C e d o-m i l j M i j
a t o v i 6 (f. 1842) historiska monografier samt
"Constantine the last emperor of the greeks’ (1892)
och "Servia and the servians" (1908). En förträfflig
berättare med psykologisk finhet i rysk stil var
Lazar Lazarevié (se denne; 1851-91); i bynovellen
utmärkte sig Janko Yeselinovié (1862-1905) med romaner
"Seljaci", samlingen "Slike iz seoskog zivots: (1887)
m. fl. öfverlägsen som konstnär och mei mångsidig var
SimoMatavulj(se denne; 1852-1908). M. Cvetié (f. 1845)
riktade scener) med de patriotiska tragedierna
"Nemanja", "Dusan". "Gar Lazar". Montenegro fick sin
speciella skald i dec begåfvade konung N i k o l a
(f. 1841. se N i k o l a IT s I. sp. 1001). - Den
nyaste skaldeskolan uppvisar många fina lyriker: den
finkänslige .Tovar D u c: 6 (f. 1874 i Trebinje), L i,
i diplomattjänst, med samlingen "Pesme" U908), den
svårmodige M i l a n R a k i 6 (f. 1876), likaledes
diplomat, A leks a Sa n ti é (f. 1868 i Hostar), med 4
diktsamlingar (1891-1908), Ivo Oipikc från Dalmatier
(f. 1869). Rikard Jtataiinié Jeretov (f. 1869 på
Istrien, samlade? ciktei 1904), Yladimir N a z o r,
(f. 1876 på ön Brazza), med "Slavenske legende"
(1900), >;pesme’’ (1910), och Milan Begovié (f. 1876),
regissör vid Deutsches schauspielhaus i Hamburg,
med dramerna "Yenus victrix", "Go-spodja Walewska"
m. fl. (diktprof af dem i "Srpskohrvatski almanah"
1910, 1911). Den serbiska litteraturforskningens
nestor, S t o j a n N o-vakovic (se denne; 1842-1915),
har ock skrifvit den kulturhistoriska romanen
"Kaludjer i hajduk" (1913). - Den serbokroatiska
litteraturhistorien har behandlats af S a f å f
i k (se denne), "Ge-schichte der siidslavischen
literatur" (3 bd, 1864-65), M ur k o i "Literaturen
des Ostens" (Y, 1908) och "Das serbische geistesleben"
(i "Sttddeutsche monatshefte", 1916), G re i c
(1906), Surmin (1898), hvilken ock författat
"Hrvatski preporod" (2 bd, 1903-04), och B rån ko
Yodnik (eg. Br. Drechsler) 1913. Den dal-matiska
litteraturen har särskildt behandlats af Pavic (1871)
och Med in i (1902), den bosnisks, af Prohaska (i
"Kroatisch-serbisches schrifttum in Bosnien und der
Herzegovina" 1911), den kroatiska teaterns historia af
M i-letic (1904). En framstående litteraturforskare är
P a v l e P o p o v i c, professor i Belgrad {"Pregled
srpske knjizevnosti", 1909, och flera essaysamlingar),
likaså professor Skerlié (d. 1914): "Istorija nove
srpske knjizevnosti" (1914;

"Omladina" (1906), "Srpska knjizevnost u XYIII veku"
(1909), "Istoriceski pregled srpske stampe" (1911)
och essaysamlingen "Pisci i knige" (1907 -09). Den
serbiska tidskriftslitteraturens bästa organ är
"Srpski knjizevni glasnik" (uppsatt 1898 af Bogdan
Popovié). Ett serbiskt motstycke till kroaternas
Matica hrvatska är Srpska knjizevna zadruga, som
1893-1913 utgett 155 volymer. En kroatisk antologi
är utgifven af H. Badalic (1892), en ragusansk af
Resetar och en serbisk af Bogdan Popovic (1912). Ett
litet utdrag ur novellistiken finns på svenska af
A. Jensen i "Från Serbien och Montenegro" (1891).

Den serbokroatiska folkpoesien är synnerligen rik och
af konstnärligt-historiskt värde. Enligt historiska
vittnesbörd blomstrade den på Balkanhalfön redan
under 1300-talet och fick en genklang i den dalmatiska
konstdiktningen. Den är dels episk (junacke pjesme),
dels lyrisk (éenske); hjältekvä-dena föredrogos
af guslarer till gusle (se d. o.). De äldre, som
företrädesvis behandlade Kosovoslaget (1389) och den
serbo-bulgariska folkhjälten Marko Kraljevié, fingo
i nyare tid en fortsättning i de s. k. hajducke
pjesme, skildrande resningen mot turkarna,
särskildt i Montenegro och Hercegovina. Dessutom
finnas biblisk-mytiska folkdikter, bröllopsvisor,
gåtor m. m. i stor mängd. Den förste, som riktade
uppmärksamheten på dessa poetiska skatter, var
franciskanmunken AndrijaKacié-Mioäié (se denne;
1696-1760) i Dalmatien, hvilken upptog folkliga
motiv i sin populära diktsamling "Razgovor ugodni
naroda slovinskoga" (god uppl. 1896). Den italienske
abbén Fortis publicerade sydslaviska folkvisor i
"Viaggio in Dal-macia" (1774), hvarigenom Herders
och Goethes intresse väcktes för den sydslaviska
konstdikten. Mästaren på detta forskningsområde
är Yuk Ste-panovic Kärad jic (se ofvan). Serbiska
akademien har utgett "Yukova djela" (9 bd, 1891- 1902)
samt hans Pripovijetke, zagonetke, poslovice (gåtor,
ordstäf m. m., 2 dlr, 1897-1900). Yuks korrespondens
(prepiska) har utgetts i 7 dlr 1907 -13 af Ljuba
Stojanovic i Belgrad. Bland öfriga forskare på
detta område märkas B o g i s i c (se d. o.;
d. 1908) med en stor samling 1874 och Konstantin
Hörmann i Sarajevo med "Narodne pjesne muhamedovaca
u Bosni i Hercegovini" (2 dlr, 1889). Sydslaviska
folkmelodier samlades af Fr. Kuhac i Agram (f. 1834) i
"Juzno-slov. narodne popjevke" (1879). En framstående
dal-matisk arkeolog är F ra n o B u Ii 6 (f. 1846)
i Spalato med "Bulletino di archaeologia e storia
dalmata". - Tyska öfv.: S. Kapper, "Die gesänge
der serben" (1852), Ed. Frankl, "Gusle" (s. å.),
Talvj, "Yolkslieder der serben" (1853), Wilhelmina
Yukotinovic (Yuks dotter), "Yolksmärchen der serben"
(1854), W. Gerhard, "Gesänge der serben" (1877), och
F. S. Krauss, "Sägen und mär-chen der siidslaven"
(1883, 1884). Jfr J. L. Runebergs "Serviska
folksånger" (efter P. von Goetzes tyska öfv. 1827).
A-d J.

" Serbokroatiska språket, som talas af inemot 12
mill. invånare i Serbien, Montenegro, Dalmatien,
Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Slavonien, Syr-mien,
Banatet samt i andra smärre delar af södra Ungern
och på halfön Istrien, tillhör jämte det med
serbokroatiskan närbesläktade sloveniska språket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free