- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
187-188

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Serratula ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187

Serratula-Serturner

188

likväl icke långvarig. S. återvände 1855 till
Spanien, blef 1856 militärguvernör i Nya Kastilien
och generalkapten i armén, var därefter en kort tid
(1857-58) ambassadör i Paris och 1859-62 guvernör
öfver ön Cuba. Han upphöjdes 1862 till hertig af
La Torre och utnämndes s. å. till utrikesminister,
men afgick redan mars 1863. Mot slutet af drottning
Isabellas regering blef S. en af oppositionens
förnämsta ledare och ställde sig 1868 i spetsen
för en sammansvärjning, som likväl upptäcktes,
hvarefter han blef arresterad och deporterad till
Kanarieöarna. S. befriades genom septemberrevolutionen
s. å., som bortjagade Isabella och hennes familj
från Spanien. Han utnämndes till öfverbefälhafvare
för revolutionsarmén, vann

28 sept. s. å. en seger öfver de kungliga
trupperna vid Alcolea och blef därefter president
i den provisoriska regeringen. De åtgärder han
som sådan vidtog voro i hög grad frisinnade.
Allmän rösträtt infördes, religionsfrihetens,
undervisningsfrihetens och tryckfrihetens
grundsatser erkändes, domstolsväsendet förbättrades
genom juryinrättningens införande, munkordnarnas
privilegier af skaffades, några munkordnar upplöstes,
jesuiterna dref-vos i landsflykt. Från 15 juni
1869 till 2 jan. 1871 var S. Spaniens regent.
Under konung Amadeos korta regering var han två gånger
konseljpresident (jan.-juli 1871 och juni 1872).
I jan. 1874 ställ-d3s han som president i spetsen
för den republikanska regeringen. Han bekämpade
med stor kraft och tapperhet carlistupproret.
Men då general Martinez de Campos, i spetsen
för sina trupper,

29 dec. 1874 i Sagunto proklamerade Alfons XII
till konung af Spanien, kunde S. icke kufva detta
militäruppror; han måste lämna Spanien och tog sin
tillflykt till Frankrike. 1878 återvände han
till Spanien och blef sedermera president för senaten.
Under de sista åren af sitt lif var han åter en af
det liberala partiets ledare. En kort tid
(1883-84) var han ambassadör i Paris. E. W.

Serra’tula L., bot., örtsläkte af fam. Compositce,
afd. Tubiflorce, skildt från Centaurea genom
holkfjällen, som sakna bihang. Blomkorgens blommor
äro alla lika stora, pappus är hårpensel. Af de
40 arterna förekommer i Sverige mindre allmänt på
skogsängar och torr ängsmark S. tinctoria, ängs-skära,
färgskära, som är glatt, med lyr-formiga blad, en
eller några få blomkorgar, med nästan cylindriska
holkar af flera rader tilltryckta, tegellagda,
olikstora fjäll, de yttre kort uddspet-siga,
och violetta (sällan hvita) blommor. Den torkade
örten innehåller ett gult färgämne och begagnas
till färgning. Om S. alpina se S a u s-surea.
O. T. S. (G. L-m.)

Serravezza [-ve’ttsa] 1. Seravezza, ort i italienska
prov. Lucca på Apuaniska alpernas sydvästra sluttning
vid kustfloden S. och järnvägen Genua-Pisa. 2,127
(i hela kommunen 10,483) inv. (1901). Berömda
marmorbrott.

Serre fine [sär fin], fr., liten fjäderklämmare af
stål, vid fysiologiska experiment för tillklämning
af blodkärl.

Serret [sära], Joseph Alfred, fransk matematiker,
f. 1819, d. 1885, professor vid College de France och
vid faculté des sciences, är mest känd som författare
af den mycket värderade läroboken Cours de calcul
différentiel et integral (2 bd,

1867-69; 2:a uppl. 1879-80, i tysk bearbetning
1884-85; 2:a uppl. 1897-99) LP.

Serre-tete [särtät], fr., hufvud-snörpe. Se H u
f-vudskål, sp. 1232.

Serro’nia Jabora’ndi, bot., detsamma som Piper
Jaborandi Vell. SeJaborandi och Piper.

Serrosalmo, zool. Se Såglaxsläktet.

Serrurier [säryrie], Gustave, belgisk konstnär,
f. 1859, d. 1911, var en af banbrytarna inom den
moderna, för det dagliga lifvets behof använda
konsten, framför allt inom möbelindustrien. Han
anslöt sig närmast till engelska förebilder, men
fasthöll strängt vid föremålens ändamålsenlighet och
vid materialets fordringar. G-g N.

Sersanders, Andreas, militäringenjör, f. i Flandern
(året obekant), d. 1616, hade i ungdomen studerat
bl. a. fortifikation samt medföljde 1612 Monickhouen
(se d. o.) från Nederländerna öfver Norge och
Härjedalen till Sverige, där han genast antogs i
tjänst som ingenjör och blef den förste med denna
befattning i vårt land. 1613 engagerade han i Holland
konduktörer, timmermän och minörer. 1613-14 utstakade
han det nedbrända Kalmar samt uppgjorde ritningar
och desseiner för Kalmar och Borgholms fästningsverk,
som genast fastställdes. Så snart S. sedan igångsatt
arbetena, befalldes han öfverresa till armén i
Livland, deltog i belägringen af Pskov 1615 samt
återvände efter dennas upp-häfvande till Sverige.
L. W:son M.

Sert, stad i turkiska vilajetet Bitlis (Armenien),
vid Bohtan-su, biflod till Tigris. Omkr. 15,000
inv. Kaldeisk biskop. Tillverkning af ebenholts- och
elfenbenssniderier samt blanka vapen. Wbg.

Sertäo [sertoö’], port., torr högslätt. Se C e a r a.

Sertiflörae, bot. Se Thalamiflorse.

Sertörius, Q u i n t u s, romersk fältherre
och statsman, f. omkr. 120 f. Kr. i Nursia i
Sabiner-landet, gjorde sig känd i Rom som jurist
och talare, utmärkte sig i kriget med cimbrer
och teutoner (105-101) samt i bundsförvantskriget
(90). Anhängare af Marius, bekämpade han Sulla,
som 87 hindrat hans val till folktribun, i Italien
83 f. Kr. och begaf sig 82 som pretor till "hitre"
Spanien. Efter att ha irrat landsflyktig på Afrikas
kust upprättade han på de af Sullas fältherrar
illa behandlade lusitanernas uppmaning en här af
flyktingar och infödda, med hvilken S., som fått
tillnamnet "den nye Kannibal", tillfogade de af
senaten sände fältherrarna betydande nederlag. Han
gjorde sig genom sin mildhet och rättvisa älskad af de
infödde; han förstod att skaffa sig bundsförvanter i
sjöröfvarna vid Medelhafvets stränder, underhandlade
med Mithradates och slog Pom-pejus m. fl. romerska
fältherrar. I afsikt att grundlägga ett slags
romersk republik i Spanien inrättade han där
en senat af 300 medlemmar, men blef redan 72
f. Kr. mördad af en af sina egna befälhafvare,
Perperna. Plutarchos har skildrat hans ödea.
J. C.

Se’rtiirner, Friedrich Wilhelm Adam morfinets
upptäckare, tysk apotekare, f. 1783 i Neuhaus,
Westfalen, d. 1841 i Hameln, var 1799 -1804
apotekselev hos den för sina vetenskapliga arbeten
ansedde hofapotekaren Grämer i Pader-bom och var
1806-09 anställd på apotek i Ein-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:27:35 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free