Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sesi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Setia-Se-tsjuana
214
utomordentligt praktfull grift, den elegantaste och i
konstnärligt afseende yppersta någon farao, så vidt
vi veta, haft. I Abydos, Redesie samt framför .allt
i Karnak efterlämnade han en mängd rika
Konung Seti I, förd af gudinnan Nechbet till
Amons tron. Basrelief från Karnak.
minnen, som vittna om, att reliefskulpturen på hans
tid nått en stor höjd. S. synes tidigt ha upptagit
till medregent sonen Ramses (sedermera Ramses II),
som dock endast nominellt regerade under faderns
lifstid. Hans mumie fanns 1882 vid det stora fyndet i
Deir-el-Baheri. Hans ytterst dyrbara alabastersarkofag
förvaras sedan länge i Soanes museum i London. -
2. S. II. Se Egypten, sp. 1482 och pl. III.
K. P.*
Setia, stad. Se Sezze.
Setiäner, sekt. Se Set.
SétJ f, stad i Algeriet, dep. Constantine, på
en bördig slätt vid foten af Sétifberget (1,C85
m. ö. h.) och vid järnvägen Alger-Constantine. 16,013
inv. (1911). Museum för romerska fornsaker. Handel
med salt, landtprodukter och tyger. Staden,
fordom kallad Sitifis, eger flera ruiner från
romartiden. Den eröfrades af fransmännen 1839.
(J- F. N.)
Seti’gera, lat., borstbärande, zool. Se Borst 1.
Setit, flod. Se Ätbara och T a k a z z e.
Setiter, sekt. Se Set.
Setj (S j e t j), ry., stundom skrifvet S e t j a. Se
Si t j.
Setledj (Setladsch) Se S u 11 e.
Setnecht, fornegyptisk konung. Se Egypten, sp. 1483.
Seton [sf’tn], gammal skotsk adelsfamilj,
omtalad redan på 13CO-talet. Sir Christopher
S. var svåger till konung Robert Bruce, föll 1306
i engelsmännens händer och afrättades i Dumfries
s. å. AlexanderS. gifte sig med arftagerskan till
sir Adam de Gordon (d. 1402) och blef stam-
fader för earlerna och markiserna af H u n 11 y samt
hertigarna af Gordon, hvilka utbytte släktnamnet
S. mot Gordon (se d. o., sp. 1478-81). George S.,
l:e lord S., d. 1478, var gift med Margaret Stuart,
sonsons dotter till konung Robert II. Släktskapen med
konungahuset gaf familjen ökadt inflytande. George
S., 5:e lord S., f. omkr. 1530, d. 1585, var en bland
drottning Maria Stuarts trofastaste vänner. Han förde
henne till släktgodset Seton house efter mordet på
Rizzio 1566, och dit tog hon äfven sin tillflykt
efter mordet på Darnley 1567. Lord S. var 1568
henne behjälplig vid hennes flykt från Loch Leven
och togs s. å. till fånga, då han kämpade i hennes
armé vid Langside. Som skotsk ambassadör i Paris
sökte han 1583 förgäfves åstadkomma en diplomatisk
fransk intervention för den fångna drottningens
fri-gifvande. Han är en af hjältarna i W. Scotts roman
"Abboten". - Mary S., d. 1614, var troligen hans
halfsyster; hon var en af Maria Stuarts uppvaktande
"fyra Marior", hade uppfostrats tillsammans med
henne i Frankrike, följde 1561 sin härskarinna till
Skottland, hjälpte henne 1568 att fly från Loch
Leven och delade sedermera drottningens fångenskap
i engelska fängelser till 1583, då hon, försvagad af
sjukdom, drog sig tillbaka till ett kloster i Reims. -
Till släktgrenen S. of Preston hörde köpmannen George
S., f. 1696, d. 1786, som inkom till Sverige 1718
och 1785 af Gustaf III inköpte godset Ekolsund och
s. å. naturaliserades som svensk adelsman jämte sin
adoptiv- och systerson Alexander Baron, hvilken vid
naturaliseringen antog namnet S. Från denne sistnämnde
härstammar den ännu lefvande svenska adliga släkten S.
V. S-g.
Seton-Gordons [si’tn gå’dns]. Se Gordon, sp. 1478.
Setsjenov (Setchenov),Ivan, rysk fysiolog, f. 1829,
d. 1905, var ett par år sappörofficer, började 1850
medicinska studier, undergick 1856 läkarexamen,
studerade under de bäste lärares ledning fysiologi i
Tyskland och Österrike, disputerade för doktorsgraden
1860 samt blef s. å. adjunkt och några år senare
ord. professor i fysiologi vid militärmedicinska
akademien i Petersburg. Därifrån kallades han 1870
till universitetet i Odessa samt var fysiologie
professor 1876-88 vid universitetet i Petersburg
(fysisk-matematiska fakulteten) och 1891-1901 i
Moskva. S. var en mycket framstående forskare,
och han utförde särskildt inom läran om blodets
gaser samt beträffande reflexverksamheten arbeten
af stort värde. Därjämte införde han i Ryssland
den moderna fysiologien, dess åskådningssätt och
arbetsmetoder, och ett stort antal af de ryske
fysiologerna under senare delen af 1800-talet var
hans direkta lärjungar. Genom populära skrifter sökte
S. väcka allmännare intresse för sin vetenskap, och
ännu efter det han upphört att meddela undervisning
vid universitetet, j fortfor han att verka som
lärare i kurser för arbetare. Också för den högre
kvinnobildningen var S. varmt intresserad, och
han var den förste, som i Ryssland medgaf kvinnor
tillträde till ett universitetslaboratorium,
n. T-dt.
Se-tsjuan (S e -1 s c h w a n), kinesisk provins. Se
S z’ - t s c h w a n.
Se-tsjuana. Se Bantuspråken, sp. 880. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
