- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
221-222

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

221

Se upp-Seward

222

Se upp 1. Stoppa upp för ankaret, sjöv., säges ett
fartyg göra, då ankaret gripit fast i bottnen och
kättingen sträckt ut sig, så att fartyget ligger fast
och efter ankring upphört att röra sig akter öfver
(bakåt). &. N-*

Seurat [söra’], Georges, fransk målare, f. 1859 i
Paris, d. 1891, debuterade på salongen 1883 med
ett porträtt i svartkrita, väckte uppmärksamhet
året därefter på en privat utställning med en stor
friluftsstudie, De badande, och ännu mera 1886 genom
"La grande Jätte" ("den stora bassängen", en solig
bild från Versailles’ park med vattenkonsterna
i gång). Här hade S. med mycken djärfhet sökt en
stark koloristisk verkan medelst oblandade, rena
färger. Han blef upp-hofsman till ny impressionismen
(se Impressionism). Sina teorier genomförde han
ytterligare i en mängd landskap från Seines och
Engelska kanalens stränder och genom interiörer
och figurmålningar som Cachuca (1890, ytterst
karakteriserande såväl i sin dristiga och humoristiska
stilisering som i sin skrattande färgskala, där blått,
rödt och gult dominera i ett prickadt behandlingssätt)
och Cirkus (1891). S. står dock högst i sina arbeten
i svart och hvitt. Han lämnade efter sig flera hundra
teckningar. G-g N.

Seurre [sörr], franska skulptörer. 1. Bernard
Gabriel S., f. 1795 i Paris, d. 1867, var elev
af Cartellier. Bland hans många arbeten äro
Badande flicka (1824, Stora Trianon), La Fontaine
(Versailles) och Moliére (hufvudfigur i Moliéres
monument vid Rue de Richelieu, 1842). - 2. Émile S.,
den föregåendes broder, f. 1798, d. 1858, utförde den
staty af Napoleon I i uniform, som 1833 uppställdes
på Vendömekolonnen och som 1865 blef utbytt mot
en Napoleon i romersk im-peratorsdräkt. Den af
S. utförda statyn har nu sin plats i Invalidhotellet.
1-2. G-g N.

SéiTthes (grek. Ssvti-rig). Se O d r y s e r.

Sevalla, socken i Västmanlands län, Ytter-tjurbo
härad. 3,8i5 har. 645 inv. (1915). S. utgör ett
pastorat i Västerås stift, Sala kontrakt.

Sewan [sewä’n] 1. Aliganj-Sewan, stad
i brittisk-indiska prov. Bihar and
Orissa, distriktet Saran, vid järnvägen
Patna-Gorakhpur. 13,300 inv. (1901).
J. F. N.

Sewanee [siwånlr 1. soåni], by i södra delen af
nordamerikanska staten Tennessee, 25 km. ö. om
Winchester, säte för ett protestantiskt-episkopalt
universitet, kalladt University of the south, som
öppnades 1869.

Sevanga’, insjö. Se Gök t j a.

Seward [siö’od], William Henry, nordamerikansk
statsman, f. 16 maj 1801 i Florida, staten New York,
d. 10 okt- 1872 i Auburn, staten New York, blef 1822
advokat och var från 1823 verksam som sådan i Auburn,
slöt sig i politiken först till anti-frimurarepartiet
(se d. o.) och blef 1830 som dess kandidat vald till
statssenator. Från 1834 tillhörde han whigpartiet, var
s. å. dess guvernörskandidat och jan. 1839-jan. 1843
guvernör i staten New York. 1849 invaldes han i
unionssenaten. S. hade som advokat ofta tagit sig an
förrymda slafvars sak, och han blef tidigt inom det
i slaftrågan oeniga whigpartiet den främste förkämpen
för negerslafveriets afskaffande. Oerhördt uppseende
inom hela unionen väckte 1850 ;

S:s förklaring (11 mars) under den stora debatten om
Clays kompromiss, att "en högre lag än författningen"
reglerade frågan om slafveriets vara eller icke
vara inom territorierna. Sydstatsdemokraterna sågo
däri ett hot om inbördeskrig, men S. sökte visa,
att slaf-emancipationen visserligen var oundviklig,
men kunde komma till stånd endast med "lagliga,
författningsenliga och fredliga medel". Han
bekämpade 1854 energiskt Kansas-Nebra-ska-billen
(se d. o.) och gjorde i ett tal i Ro-chester okt
1858 det historiska uttalandet om en "obetvinglig
konflikt" ("irrepressibie conflict") mellan motsatta
krafter, innebärande, att "Förenta staterna förr
eller senare måste och skola bli antingen en helt
slafhållande eller en helt det fria arbetet hyllande
nation", en tanke, som i juni s. å. uttalats
af Lincoln under dennes kampanj i Illinois mot
medelvägspolitikern St. Douglas (jfr Lincoln,
sp. 568) Då det republikanska partiet 1860 skulle
utse presidentkandidat, fick S., som utan gensägelse
var partiets mest framskjutne ledare, af valtaktiska
skäl slå tillbaka för den vida mindre kände Lincoln,
hvilken emellertid vid sitt ämbetstillträde (mars
1861) utnämnde S. till statssekreterare. S. hoppades
först, att man genom upp-skof och smärre eftergifter
skulle kunna undvika inbördeskriget, och tillrådde
i detta syfte uppgif-vande af Fort Sumter, men
fick därvid ej presidenten och kabinettet med
sig. Han framlade då (l april) en äfventyrlig
plan om att söka afleda inbördeskriget genom att
förklara krig mot flera europeiska makter (Spanien,
Ryssland, England, Frankrike), hvarvid han själf
såsom politiskt erfarnare än presidenten skulle med
utsträckt befogenhet leda företaget. Lincoln lade
helt lugnt detta vilda hugskott till handlingarna,
och S., som småningom fick upp ögonen för Lincolns
öfverlägsna statsmannabegåfning, blef sedan under
hela inbördeskriget dennes lojale och skicklige
medhjälpare utan nya försök att spela mentor. Han
häfdade energiskt Monroedoktrinen (se d. o.) mot
Frankrike i den mexikanska frågan och Förenta
staternas skadeståndsrätt mot England i Alabamafrågan
samt motsatte sig med fasthet alla europeiska försök
till inblandning i inbördeskriget. Samma kväll
Lincoln mördades (14 april 1865) blef S. i sitt hem
utsatt för ett mordförsök af en bland de samman»
svurne. Han blef illa knifskuren, men räddades af sin
tillskyndande son Frederick W7 i 11 i a m S. (f. 1830,
1861-69 och 1877-81 biträdande statssekreterare,
faderns lefnadstecknare), som öfvermannade
attentatsmannen. S:s hustru afled kort därefter
af den nervchock hon erhöll vid öfverfallet, och
S. själf led länge af dess följder. Han kvarstod som
statssekreterare under Andrew Johnsons presidentskap
(till mars 1869) och afslöt 1867 med Ryssland
fördraget om köpet af Alaska. På senatens motstånd
strandade däremot de af ho-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free