- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
225-226

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

st. f. redutterna Kamtjatka, Volynsk, Selenginsk och
den på "Gröna kullen". På sjösidan ha de murade forten
ersatts med väl maskerade jordbatterier. – Sedan
krigstillstånd i slutet af okt. 1914 inträdt mellan
Turkiet och Ryssland, bombarderade en turkisk kryssare
(sannolikt den förutvarande tyska kryssaren "Goeben")
S. 31 okt. utan nämnvärdt resultat. Sedan utkämpades
en mindre rysk-turkisk sjöstrid utanför S. 18 nov.
(J. F. N.) L. W:son M.

Sevcenko [Jevtjenkå], T. G. Se S j e v t j e n k
o. Sevcik [jevtjik], O t o k a r, bömisk violinlärare,
f. 1852 i HorazcTowitz, studerade vid konserva-toriet
i Prag, var 1870-73 konsertmästare vid Mo-zarteum i
Salzburg, 1875-92 violinprofessor i Kiev och därefter
professor vid konservatoriet i Prag till 1909, då
han blef föreståndare för violinmästar-skolan vid
Wiens musikakademi I Prag handlödde han årligen
ett 100-tal elever från skilda länder och blef
världsbekant som violinpedagog. Sin "halftonmetod"
och sitt särskilda sätt att hålla stråken har
han utvecklat i de instruktiva verken Schule der
violintechnik, Schule der bogentech-nik, Vorschule
der violintechnik m. fl. Bland de virtuoser,
som han utbildat, må det vara nog att nämna
Kubelik och Ondricek. S. är hedersborgare i Prag.
E. F-t.

Seveberget (Sevo möns hos Plinius d. ä.), en förr
stundom bruklig, men numera sällan förekommande
benämning på Kölen (se d. o.).

Sevede, härad i Kalmar län, ingår i Sevede och
Tunaläns domsaga och i Tunaläns och Sevede härads
fögderi samt omfattar socknarna Rumskulla, Vimmerby
landsförsamling, Pelarne, Södra Vi, Djursdala,
Frödinge, Hvena. 1,136 kvkm. 15,102 inv. (1915).

Sevede och Tunaläns domsaga, Kalmar län, omfattar
Sevede härad och Tunaläns härad samt sammanfaller
med Tunaläns och Sevede härads fögderi. 2,026
kvkm. 26,509 inv. (1915). Sevegruppen, geol. Se
Köligruppen. Sevelin. 1. Per Erik S., skådespelare,
f. 15 mars 1791 i Stockholm, d. där 26 aug. 1851,
blef 1801 elev vid K. teaterns balettskola, fick 1806
anställning vid Djurgårdsteatern och var skådespelare
vid K. teatern 1812-38 samt 1844-47; under mellantiden
uppträdde han på mindre teatrar. S. var synnerligen
framstående i karikatyren, men lyckades äfven i
återgifvande af karaktärsroller, såsom Har-pagon i
"Den girige". Bland hans öfriga roller böra nämnas
Bryngel i "Kronfogdarne", Baron Torrved i "Ålderdom
och dårskap", P f eff er-korn i "Numro 777", Jabal i
"Juden", Pylade i parodien "Iphigenie den andra" och
länsmansfrun i "Tillfälle gör tjufven". P. författade
ett par skämtpjäser. - 2. Anna Sofia S., född
Thunberg, den föregåendes hustru, sångerska, f. 23
juli 1790, d. 25 febr. 1871, intogs i K.

Tryckt den 21/io 16

teaterns sångskola 1806 och anförtroddes sedan åt
sångläraren Stielers ledning Ehuru urspr, en ovanligt
djup alt (ess-d2), drefs hon upp till sopran och fick
t. o. m. vid "Trollflöjtens" upptagande

1812 sjunga Nattens drottning (med
originalsättningen upp till /3). Sedermera utförde
hon med mycken talang grejvinnan i "Figaros
bröllop", Constance i "Enleveringen ur seraljen",
Agata i "Friskytten", Rosina i "Barberaren
i Sevilla", J essonda m. fl. partier, "men hennes
ursprungligen så sköna stämmas fyllighet och klang
hade lidit genom vederbörandes oförståndiga
behandling".

1813 gifte hon sig med S. 1. Vid K. operan var
hon anställd 1813-33 och fick 1837 afsked med pension
samt utnämndes till hofsångerska. Hori sjöng
äfven med framgång på k. teatern i Köpenhamn och
stadsteatern i Hamburg. 2. A. L.*

Sevenbom (S af ven bom), Johan, målare, f. 1721
i Närke, d. 27 dec. 1784 i Stockholm, kom till
Stockholm 1744, var till en början uppassare,
fick genom bemedling af Hårleman en beskyddare i
G. Taraval, fick bostad och kost i dennes hus och
studerade i konstakademien i 6 år. Efter Taravals
död fick han arbete på Stockholms slott under
J. Pasch. 1750 fick han medfölja Taraval d. y. till
Paris i egenskap af dennes betjänt. Han stannade
där i nära ett 10-tal år, fick sitt uppehälle genom
att kopiera taflor åt konsthandlare, skall enligt
egen uppgift ha fått undervisning af J. Vernet samt
studerade och kopierade dennes romantiska hafs-
och hamnmotiv. Nationalmuseum eger en Strandscen
med en jästning och skeppsbrott i Vernets stil,
kanske kopia - detsamma gäller om de hamnpartier
från Medelhafvet och det fåtal andra små dukar af S.,
som finnas i svenska privatsamlingar. I Norrköpings
museum finnas två motiv från Paris (det ena dateradt
1756). 1760 återkom S. till Stockholm. Där började
han genast att "aftaga situationer och vyer",
målade till en början Drottningholm (1760, köptes
af drottningen) och fick 1762 i uppdrag att för
väggfälten i lilla galleriet därstädes måla en serie
utsikter af kungsgårdarna i landet. Dessa målningar
finnas nu i residenset i Nyköping, de äro Gripsholm
(1761, en replik på Gripsholm), Ulriksdal, Vadstena,
Örebro, Uppsala, Ekols.und (1775; ett par andra
slottsvyer finnas i statens ego). Samtidigt utförde
S. en serie Stockholmsutsikter, den äldsta en bild
af gamla Norrbro, sedd från Slottsbacken (1761),
sedan målade han under årens lopp på beställning af
magistraten ytterligare 14, den sista fullbordades
efter S.s död af E. Martin. Hela samlingen uppsattes
i rådhuset och pryder nu magistratens sessionssal i
det nya rådhuset på Kungsholmen. Dessa målningar ha
ej den dekorativa läggning som da på Drottningholm
målade slottsutsikterna, men å andra sidan äro de ej
i den grad som dessa schematiskt komponerade i tidens
smak. Stockholmsbilderna ha sin förtjänst och sin
betydelse framför allt genom den minutiösa, rent af
fotografiska trovärdighet, hvarmed de återge stadens
dåtida utseende och därmed äfven dess karaktär. (Dessa
målningar jämte 2 äldre Stockholmsutsikter - ej af
S:s hand - i rådhuset utgåfvos i stora fotogravyrer
under titeln "Bilder från 1700-talets Stockholm" med
text af F. U. Wrangel 1899.) I Sveriges konsthistoria
har S. sin

25 b. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free