- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
253-254

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seymour ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

253

Sfinx-Sforza

254

ställes stundom med hökhufvud, stundom äfven under
formen af en liggande vädur, s. k. k r i o s-f i n
x. (Om de assyriska "lejon"- och "tjursfinxer-na"
(keruberna) som tempel- och palatsväktare se
Assy r i en, sp. 265, och två bilder å första
illustrationssidan.) - Den grekiska sfinxen

icke kunde lösa dess gåta: "Hvad heter den varelse,
som går dels på fyra, dels på två och dels på tre
fötter?" Oidipus (se d. o.) lyckades ge den rätta
lösningen: "Människan", som i sin späda barndom
kryper på alla fyra, som vuxen går på två ben och i
ålderdomen stöder sig på en staf. Detta



Fig. 1. Stora sfinxen vid Gise, sådan den
afbildats på

Thotmes IV:s sfinxstele, uppställd i det
lilla templet

mellan sfinxens ben.

Fig. 2.

Sfinx på en fenicisk-assyrisk bronsskål från
Nimrud (9:e årh. f. Kr.).

Fig. 3. Sfinx som dödsgudinna, bortröfvande en man,
grekisk terrakottarelief från Tenos.

härstammar efter all sannolikhet från Egypten, men
har rönt betydligt inflytande äfven från Babylon
och Fenicien (jfr fig. 2). Den uppträder både
hos skalderna och i den bildande konsten under
ganska växlande gestalter. Dock synes man städse
ha föreställt sig den som ett kvinnligt väsen och
bevingad, i motsats mot den egyptiska, från hvilken
den skiljer sig äfven däruti, att den till sitt
skaplynne är ond, hvaremot den egyptiska betraktas
som en välgörande makt. Vanligen fram-ställes den med
kvinnohufvud, lejonkropp och fågelvingar (fig. 3 o
4), stundom i förening med drak-stjärt. Ryktbar var
i synnerhet den i Oidipussagan förekommande tebanska
sfinxen, som höll till på en brant klippa och därifrån
nedstörtade enhvar, som

Fig. 4. Hellenistisk sfinx af mera förföriskt
vacker typ, brons från Pompeji.

ämne är af grefve G. von Rosen behandladt i en
oljemålning, som finnes i Stockholms Nationalmuseum
och har till underskrift det grekiska ordet
ainigma ("gåta"). Mellan sfinxen och sirenerna
(se d. o.) finnas vissa beröringspunkter, och
likasom dessa återfinnes den ofta på forngrekiska
grafmonu-ment. Jfr Ilberg, "Die sphinx in der
griechischen kunst und sage" (1896). - Numera
betecknar sfinx en gåtlik, outforsklig person.
K- P- (A. M. A.)

Sfinx, pseudonym för norska författarinnan E. Sch
jöd_t (se d. o. 2).

Sfondräti, Niccolö, kardinal, sedermera påfve. Se
Gregorius XIV.

S-formen, konsth. Se S, sp. 232.

Sforza [sfå’rtsa], it., "den starke",
italiensk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free