- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
257-258

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sfygmograf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sfygmograf (af grek. sfygmo’s, puls, och gra’fein,
skrifva), "pulsskrifvare", ett instrument, som
registrerar pulsslagen ocn hvars kurva benämnes
sfygmogram, pulskurva. Principen för instrumentet
framgår af fig. En pelott (rund platta)
tryckes af en fjäder mot huden öfver den artär, hvars
puls skall registreras (uppskrifvas). Trycket, som
kan regleras med en skruf, motverkar blodtrycket
inuti artären. Artärväggen blir sålunda till
en viss grad "aflastad" på det område, där
pelotten ligger an. De af pulsvågen betingade
växlingarna af blodtrycket öfverföras på fjädern,
hvars rörelser i sin ordning öfverföras på en
skrifarm. Fig. återger närmast en af E. J. Marey
(se denne) 1860 konstruerad apparat. Principen
har på mångfaldigt sätt varierats i senare
konstruktioner. I den s. k. transmissionssfygmografen
öfverföres pelottens rörelse på en luftkapsel
(mottagningskapsel), som genom luftledning stått i
förbindelse med en skrifkapsel. Pelotten kan utbytas
mot en vätskefylld gummiblåsa, som smyger sig efter
den kroppsdel, å hvilken den anbringas, och medger
en likformig "aflastning" af ett jämförelsevis
stort parti af artärväggen. Jfr Puls, sp. 579. -
Sfygmografi, registrering af pulsslagen.
J. E. J-n.

Sfygmogram, pulskurva (se Sfygmograf). Jfr Kardiogram.

Sfygmologi (af grek. sfygmo’s, puls, och lo’gos,
lära), läran om pulsen. Se Puls.

Sfygmometer (af grek. sfygmo’s, puls, och me’tron, mått), pulsmätare.

Sfygmoskop [-skåp; af grek. sfygmo’s, puls, och
skopei’n, undersöka], apparat för undersökning
af pulsen.

sfz, mus., förkortning för sforzando, sforzato (se d. o.).

Sfär (grek. sfai’ra), Klot, mat., kallas en
solid figur, som begränsas af en buktig yta (en
s. k. sfärisk yta l. klotyta), hvars alla punkter äro
på lika stort afstånd från en gifven punkt, sfärens
medelpunkt. Afståndet från medelpunkten till en
punkt på ytan kallas sfärens radie, och dubbla radien
kallas diameter. Sfären kan anses uppkomma genom en
halfcirkels rotation kring sin diameter. Afskärningen
mellan ett plan och den sfäriska ytan är alltid
en cirkellinje; går planet genom medelpunkten, får
cirkellinjen namn af storcirkellinje l. storcirkel.
Alla storcirklar äro lika stora. Ett genom
medelpunkten gående plan delar sfären i två kongruenta
delar, som kallas halfklot l. hemisfärer. -
Tangentplan i en gifven punkt kallas ett plan, som i
denna punkt drages vinkelrätt mot den till punkten
hörande radien; tangentplanet träffar den sfäriska
ytan i en enda punkt. - Två sfärer förhålla sig
som kuberna och två sfäriska ytor som kvadraterna
på radierna. Om radien kallas r, är sfärens volym
4/3 pi r3 och den
sfäriska ytans arealinnehåll 4 pi r2. - Sfärisk,
hörande till en sfär eller en sfärisk yta, klotformig,
klotrund, kulformig. - Sfärisk aberration. Se Lins,
sp. 724. - Sfärisk astronomi. Se Astronomi. -
Sfäriska koordinater. Se Koordinater. - Sfärisk
lins. Se Lins 1. - Sfärisk pendel. Se Pendel. -
Sfärisk l. Stereografisk projektion. Se Kristallografi,
sp. 1340, fig. 30. - Sfärisk
punkt. Se Nafvelpunkt. - Sfärisk spegel. Se
Spegel. - Sfäriska medelpunkter eller poler till en
cirkel på en sfärisk yta kallas de punkter på ytan,
som äro på lika stort afstånd från alla cirkelns
punkter. Dessa medelpunkter äro de punkter, där en mot
cirkelns plan vinkelrät diameter till sfären träffar
den sfäriska ytan. - Sfärisk zon (klotskifva), den
del af en sfär, som begränsas af sfärens yta och två
parallella skärande plan; den buktiga gränsytan till
en sfärisk zon kallas också sfärisk zon (klotbälte). -
Sfärisk sektor kallas den del af en sfär, som består
af ett sfäriskt segment och en på dess bas stående
kon, hvars spets sammanfaller med medelpunkten. -
Sfärisk triangel, en trehörning, som begränsas
af tre storcirkelbågar; vinkeln mellan två sådana
bågar kallas sfärisk vinkel. På samma sätt förstås
med sfärisk polygon en månghörning, som begränsas af
flera än tre storcirkelbågar. - Sfärisk pyramid kallas
en solid figur, som begränsas af en sfärisk polygon
och de plan, i hvilka polygonens storcirkelbågar
ligga. - Sfärisk trigonometri. Se Trigonometri. -
Sfäriskt segment, den del af en sfär, som begränsas
af sfärens yta och ett godtyckligt skärande plan;
den buktiga gränsytan till ett sfäriskt segment kallas
sfärisk kalott.

Sfärernas harmoni l. Sfärernas musik kallades
af filosofen Pythagoras det för dödliga varelser
oförnimbara ljud, som troddes uppkomma, när planeterna
rörde sig kring jorden.

Sfärobakterier l. Sferobakterier (af grek. sfai’ra,
klot), Klotformiga bakterier, Kocker. Se
Bakteriologi, sp. 708.

Sfäroblaster (af grek. sfai’ra, klot), bot. Se Enation.

Sfäroid (af grek. sfai’ra, klot, och ei’dos,
utseende). Se Ellipsoid.

Sfäroidal (se Sfäroid), klotformig. - Sfäroidalt
tillstånd kallas inom fysiken ett först af Leidenfrost
iakttaget tillstånd, som åtskilliga vätskor
(vatten, alkohol, eter, svafvelsyra m. fl.) antaga
vid beröring med andra kroppar (metaller, glas,
porslin m. fl.), om dessa äro upphettade till en
viss temperatur. Om t. ex. en vattendroppe får falla
på en starkt upphettad metallyta, utbreder den sig
icke öfver ytan, såsom förhållandet är vid mindre
höga temperaturer, utan bibehåller droppformen
och kvarligger på ytan, utan att öfvergå till
kokning, endast ganska långsamt aftagande i volym
genom en småningom skeende afdunstning, hvarvid
den visar en egendomlig, darrande och hoppande
rörelse. Detta s. k. sfäroidala tillstånd, som
först närmare undersöktes af Leidenfrost och som
också ofta betecknas som Leidenfrostska fenomenet
l. Leidenfrostska försöket, bibehåller vattnet dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free