Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sharks bay ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
283
Sheepshed-Sheil
284
(1910). Döfstumskola, Carnegiebibliotek. S. har en 6
m. djup hamn, stor tillverkning af möbler, vagnar m
m. samt betydlig handel med kol, salt, trävaror och
ost, som tillverkas i det rika jordbruksdistriktet
omkring staden. J- F. N.
Sheepshed [ʃī’pʃed]. Se Shepshed.
Sheerness [ʃiəne’s], hamnstad i engelska
grefsk. Kent, på norra kusten af ön Sheppey, vid
Medways utlopp i Thames. 17,487 inv. (1911). Fiske,
ostronbankar. Staden är stödjepunkt för flottans
jagare ("jagarbas"). Hamnen är starkt befäst
(den bildar med sina befästningar en del af
Chathamförsvaret, se Chatham 1), har betydande
dockor, anlagda 1830, samt är bekant som hafsbadort.
(J. F. N.)
Sheffield [ʃe’fild], stor fabriksstad och
sedan 1888 eget grefskap (county borough), 95,7
kvkm., förut tillhörande engelska grefsk. York,
West Riding, är beläget vid floden Sheafs
utlopp i den segelbara Don samt vid Midland-,
Great-Northern-m. fl. järnvägar. 454,632
inv. (1911). Staden, som på tre sidor är omgifven
af kullar, har många praktfulla offentliga
byggnader, såsom den gotiska S:t Peter’s church,
det nya stadshuset (1897), Cutlers’ hall, den nya
universitetsbyggnaden (1905), det offentliga museet
och Mappin art gallery, de tre sista i Weston
park, men däremot få vackra privata bostäder,
emedan de fleste fabriksegarna bo i förstäderna
(den inre staden är nästan ständigt höljd i
stenkolsrök). Hertigen af Norfolk, som eger
inemot halfva staden, har där ett gammalt manor
house, grundlagdt som college 1879, utvidgadt
1892 och universitet 1905, som omfattar förutom
college en teknisk afdelning (faculty of applied
science), faculty of arts, fac. of pure science,
en juridisk och en medicinsk fakultet. Andra
läro- och bildningsanstalter äro en charity school
för gossar (1706) och en för flickor (1786),
en katolsk förbättringsanstalt (reformatory,
1861), ett par wesleyanska colleges, två tekniska
läroanstalter (Mechanics institute och School of art),
uppfostringsanstalt och arbetshem för blinda, botanisk
trädgård, de ofvannämnda museerna (Public museum
och Mappin art gallery), det af Ruskin bildade S:t
George’s museum (med bibliotek och samlingar af olika
slag, i den af staden 1889 förvärfvade Meersbrook
park), Atheneum med bibliotek, stadens offentliga
bibliotek med flera filialer, flera teatrar (Royal,
Lyceum, Alexandra). Af offentliga inrättningar
finnas flera sjukhus. Stora parker och botaniska
trädgårdar bidraga att försköna staden. S. är sedan
gammalt berömdt för sin tillverkning af knifvar samt
kirurgiska, optiska och matematiska instrument,
liar, sågar och alla slags verktyg. Dessutom
tillverkas i S. artiklar af britanniametall och
pläterade varor af alla slag, särskildt försilfrad
koppar (Sheffield-plate), nickelsilfver m. m. Bland
andra industriinrättningar må nämnas bryggerier,
fabriker för tillverkning af madrasser, mattor
m. m. Stadens industri sysselsätter en stor del af
nejdens befolkning. S. var på 1000-talet hufvudort i
Hallamshire och erhöll sina första handelsprivilegier
af Edvard I (1272–1307). Dess slott, Sheffield castle
(på grund af parlamentets beslut förstördt 1648),
innehades af flera adelssläkter och tjänade 1570–83
som fängelse åt Maria Stuart. Först genom
reformbillen 1832 blef staden representerad i
parlamentet, dit den sedan 1885 sänder 5
ombud. Smältugnar, fabriker, verkstäder och
bangårdar bombarderades 1 febr. och natten
till 24 sept. 1916 från tyska luftskepp.
(J. F. N.) L. W:son M.
Sheffield [Je’fild], engelsk adelssläkt. 1. Edmund S.,
l:e earl af M u l g r a v e, politiker, f. omkr. 1564,
d. 1646, var styfson till drottning Elisabets
gunstling earlen af Leicester, utmärkte sig i striden
mot spanska armadan 1588, var 1603-19 förvaltningschef
för norra England ("president of the council of the
north"), blef 1626 upphöjd till earl af Mulgrave och
ställde sig under inbördeskriget på parlamentets sida,
påverkad af släktförbindelser med familjen Fairfax.
2. John S., l:e hertig af Buckingham and Normanby, den
föregåendes sonsons son, politiker och skriftställare,
f. 7 mars 1648, d. 24 febr. 1721, ärfde 1658 titeln
earl af Mulgrave (under hvilken han är mest bekant),
deltog i kriget mot Holland 1672, stred därpå några
år i franska armén under Turenne, förvisades från
engelska hofvet 1682, enligt uppgift enär han dristat
begära prinsessan Anna Stuarts hand, men kom 1685 vid
Jakob II:s tronbestigning åter i gunst samt blef då
medlem af Privy council och lordkammarherre. Han var
från början af Vilhelm III:s regering en bland ledarna
för de torylorder, som fogade sig i statshvälfningen,
upphöjdes 1694 till markis af Normanby och
tillhörde 1694-96 t. o. m. kabinettet. Drottning
Anna skyndade vid sin tronbestigning 1702 att åter
inkalla sin gunstling i rådet (som sigillbevarare),
och han upphöjdes 1703 till hertig af Buckingham and
Normanby. Whigpartiets stigande inflytande beröfvade
honom dock redan 1705 sigillbevararämbetet. Efter
torysegern 1710 blef han i stället lordpresident,
från hvilket ämbete emellertid Georg I vid
sin tronbestigning 1714 omedelbart aflägsnade
honom. S. byggde 1703 Buckingham house i London på
den plats, där nu det sålunda efter honom uppkallade
kungaslottet Buckingham palace står. - S beskyddade
Dryden och Pope samt sysslade på lediga stunder själf
med vittert författarskap. Bland hans dikter märkas
Essay ön poetry och Essay ön satire; han tog sig
äfven det orådet före att efter tidens smak bearbeta
Shaksperes "Julius Caesar" till två fristående
dramer Julius Ccesar och Marcus Brutus. Pope
ombesörjde 1723 en samlad edition af hans Works (4:e
uppl. 1753). Ätten utslocknade med hans son 1735.
1-2. V.S-g.
Sheffieldprogrammet [ʃe’fīld-], ett under tullstriden
i England af A. J. Balfour i ett tal 1 okt. 1903
på konservativa partimötet i Sheffield framlagdt
medlande regeringsprogram i tullfrågan. Se Balfour,
sp. 770.
Shehol, kinesisk stad. Se Djehol.
Sheikh, engelsk namnform för Scheich (se d. o.)
Shei! [}i’l], Richard Lalor, irländsk politiker,
f. 17 aus:. 1791 vid Drumdowney på Irland, d. 23 maj
1851 i Florens, blef 1814 advokat och var 1823-29
jämte 0’Connell ledare af agitationen för katolikernas
emancipation. Medlem af underhuset från 1829, deltog
han med glänsande vältalighet i pila debatter rörandf
irländska förhål-landen. 1839-41 var han i Melbournes
ministär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
