Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sherrycobbler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men efter klagomål af Newcastles borgare förbjöds
anläggningen, och platsen förlorade 1259 all
stapelrätt och nedsjönk till en fiskarby, som
emellertid fick en viss betydelse genom sin
saltproduktion. Först i början af 180O-talet
började samhället åter höja sig, fick 1832 ombud
i underhuset och 1850 stadsprivilegier. (Se
situationsplan af Newcastle, sp. 863-864.)
J. F. N.
Shigabacillen [ji-]. Se Rödsot.
Shigar [ji-], engelsk namnform för Schigar (se d. o.).
Shigatse [ji-], engelsk namnform för Schigatse (se d. o.).
Shijoskolorna [ʃi-] i det japanska måleriet söka
i motsats till Tosaskolans lyriska uppfattning att
realistiskt se och återge naturen. Kovayeskolan är
deras utgångspunkt, men de rönte inflytande äfven
af europeisk konst. Högst stå deras djurbilder,
i synnerhet hos den världsberömde Maruyama Okyo (se
denne). Mycket känd är också "apornas genius" Mori
Sosen (1747–1821), som egnade flera år af sitt
lif åt att på nära håll studera dessa lifliga djur,
hvilka han förstått att återge bättre än någon väster-
eller österländsk konstnär. Jfr Japansk konst och
bilderna där.
Shikarpur [ʃikāpō’ə], stad i distriktet Sukkur,
divisionen Sind af brittisk-indiska prov. Bombay,
30 km. v. om Indus vid Nordvästbanan
(S.–Quetta). 53,944 inv. (1911). Beläget vid handelsvägen
genom Bolanpasset, har S. alltid varit en viktig
handelsplats och har tillverkning af mattor,
bomullsväfnader och lergods.
Shikibu [ʃi-], Murasaki, japansk författarinna. Se
Japanska språket och litteraturen, sp. 1291.
Shikoku [ʃi-], Sikoku, den minsta af japanska
rikets fyra hufvudöar, genom smala sund skild
från Hondo i n. och ö. samt genom Bungosundet från
Kiushiu i v. Hufvudöns areal är 17,888 kvkm. (med
biöar 18,344 kvkm.). 3,178,908 inv. (1908). Indelas
i 4 län (ken): Tokushima, Yehime, Kagawa och
Kochi. De viktigaste hamnarna och folkrikaste
städerna voro 1908: Tokushima i Yoshinogawas
delta (65,561 inv.), Matsuyama (44,166 inv.),
Takamatsu (42,578 inv.) och Kochi (38,279 inv.).
J. F. N.
Shildon and East Thickley [juldan ond i’st
thi;kli], stadsliknande samhälle (urban
district) i södra delen af engelska grefskapet
Durham. 13,488 inv. (1911). Stenkolsgruvor.
J. F. N.
Shilling [ji’linj, eng. (af fngerman. skëllan,
klinga), förk. s. och sh., brittiskt silfvermynt,
1 shilling.
1/20 af ett pund sterl., motsvarande ung. 90 öre. Det
indelas i 12 pence à 4 faithings. Shillingen har en
vikt af 5,6552 gr. och en finhet af 37/40.
Den präglades f. g. 1504, under Henrik VII:s
regering. Jfr Schi11ing och Skilling.
Shillong [ʃilå’ŋ], stad i brittisk-indiska prov.
Assam (1,520 m. ö. h.) i distriktet Khasi and
Jaintia hills. 8,384 inv. (1901). Hela staden
förstördes vid det stora jordskalfvet 12 juni 1897.
J. F. N.
Shilluk [Ji’l-], engelsk namnform för Schi11uk
(se d. o.).
Shiloh [Jai;läu], ort i nordamerikanska staten
Tennessee, där ett af de blodigaste slagen i
Nordamerikanska inbördeskriget utkämpades. Slaget
började 6 april 1862 vid det 2 eng. mil därifrån
belägna Pittsburg Landing (vid floden Tennessee), där
de konfedererade under A. S. Johnston och Beauregard
med öfverlägsen styrka anföllo nordstatsgeneralen
U. S. Grant. Det fick följande dag sin afslutning
vid S., där Grant, under natten förstärkt af
general Buells armé, återtog den dagen förut
förlorade terrängen. Hvardera sidan beräknades
ha under slaget förlorat omkr. 10,000 man.
V. S–g.
Shimabara [ʃi-], halfö i nordvästra delen af japanska
ön Kiushiu ö. om Nagasaki, genom S.-viken skild
från den öfriga ön. S. är bergigt med en verksam
vulkan, Unzentake (1,483 m.), och har en stad
S. (på östra kusten) med omkr. 20,000 inv. S. är
bekant som skådeplatsen för den sista striden mellan
kristna och hedningar i Japan. Se bd XII, sp. 1481.
J. F. N.
Shimazu [ʃi-], japansk regentätt. Se bd XII, sp. 1466,
1477, 1497, 1499.
Shimizu [ʃi-], hamnstad på japanska ön
Hondo, belägen några km. n. om det mer
betydande Shizuoka. Omkr. 10,000 inv.
J. F. N.
Shimonoseki [ʃi-], officiellt äfven Akamagaseki
(stadens gamla namn), stad på sydvästra
udden af japanska ön Hondo, skild genom S.-sundet
från ön Kiushiu och midt emot hamnen Moji på denna
ö. 58,254 inv. (1908). S. är ändpunkt för järnvägen
från Tokyo. Den utmärkta hamnen öppnades 1889 för
utlänningar och har därefter blifvit en af Japans
förnämsta. – 1864 besköts S. af en förenad engelsk,
holländsk, fransk och nordamerikansk eskader
och blef till större delen förstördt samt måste
betala en stor krigsskatt. 17 april 1895 slöts där
fred mellan Japan och Kina (se bd XII, sp. 1503).
J. F. N.
Shimose [ji-], jap. Se Pikrinsyra, sp. 868.
Shin [ji’n], sjö i skotska grefsk. Sutherland,
26 km. lång, 0,4-2 km. bred, afrinner
genom floden S. till Dornoch Firth.
J. F. N.
Shin [jin], japansk sekt. Se bd XII, sp. 1459.
Shinagava [ʃi-], sydlig förstad till
Tokyo. Omkr. 20,000 inv.
Shin-gon [jin-], japansk sekt. Se bd XII, sp. 1453.
Shin-Hachiman [jin-]. Se bd XII, sp. 1474.
Shin-han [jin-], ett forntida rike i Korea
(se d. o., sp. 1032).
Shinjo [ʃi-], stad i det inre af japanska ön Hondo,
ken Yamagata, vid järnvägen Tokyo–Akita. Omkr. 10,500 inv.
J. F. N.
Shinminato [jin-], hamn. Se Fushiki.
Shinno [ji’nå], japanska kejsarhusets förnämsta
medlemmar. Se Japan, sp. 1271.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
