Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Shuttl. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rikaste på jorden. I de södra delarna, särskildt på
Malakkahalfön, är emellertid det malajiska elementet
det förhärskande, och faunan i dessa trakter företer
ganska stor olikhet mot den, som återfinnes i de mera
nordliga trakterna af landet. I den siamesiska delen
af Malakkahalfön är faunan sålunda af en utpräglad
malajisk karaktär, och särskildt är detta fallet
med de områden, som ligga s. om Krah-näset (10° 30’
n. br.). Elefanter äro tämligen allmänna i s. och
ö., men förekomma också till ett icke ringa antal i
de norra bergstrakterna. De vilda elefanterna anses
samtliga som konungens personliga egendom, och utan
särskildt tillstånd är det strängeligen förbjudet att
fånga eller döda ett sådant djur. Liksom i Indien
användas elefanterna af de stora trävarufirmorna
och som transportdjur. De äro i allmänhet mindre
väl dresserade än de indiska och användas sällan
som jaktelefanter. Hvita elefanter (albiner) anses
heliga, och infångandet af en dylik medför stora
fördelar, såsom adelskap o. d., för den lycklige
fångstmannen. Bland karakteristiska däggdjur
må f. ö. nämnas gibboner (Hylobates), makaker
(Macaca), hulmaner (Presbytis), björnar, tigrar,
leoparder, sibetkattor, illergräfling (Helictis),
vildsvin, tapir, gaur, banteng, hjortdjur
etc. S:s fågelvärld är synnerligen rik, och en
mångfald bjärt färgade former finnes. Synnerligen
karakteristiska för S:s urskogar äro de med gökarna
besläktade trogoniderna. Dessutom finnas i stor mängd
hackspettar, skägg-gökar (Capitonidæ), hornfåglar
(Bucerotidæ), kungsfiskare (Alcedinidæ), bulbuls
(Pycnonotidæ), nectarinider (Nectarinidæ)
m. fl. Äfven kräldjuren äro representerade af en
mångfald arter. Bland ormarna märkas särskildt
den ytterligt giftiga kungskobran (Naia bungarus),
glasögonormar, den egendomliga, i sötvatten lefvande
tentakelormen (Herpeton tentaculatum) samt flera
arter giftiga hafsormar. Af S:s fauna förvaras i
Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm rika samlingar,
hopbragta af assistenten vid museet grefve Nils
Gyldenstolpe, som företagit två forskningsresor
(1911–12 och 1914–15) i S., hufvudsakligen i de norra
och östra, förut så godt som okända delarna af landet.
Näringar. Jordbruket är, som ofvan framhållits, landets
hufvudnäring. Genom vidlyftiga kanaliserings- och
andra bevattningsarbeten ha n. om Bangkok vidsträckta
områden, som förr lågo öde, gjorts odlingsbara. Den
viktigaste produkten är ris, folkets allmänna
födoämne, och landets förnämsta exportvara. Under det
siamesiska året 2456 (i buddistiska eran), hvilket
omfattar tiden 1 april 1913–31 mars 1914, exporterades
1,17 mill. ton ris, värdt 7,6 mill. pd st. I landet
funnos för några år sedan 68 stora riskvarnar, de
allra flesta tillhörande kineser. Andra produkter
(för inhemsk förbrukning) äro peppar, sesam, tobak,
bomull, hampa, kaffe, socker, silke, vax etc. På
frukter är landet mycket rikt, bl. a. durian (af Durio
zibethinus) samt frukterna af Mangifera indica och
laurina. – Skogarnas rikedom på värdefulla trädslag är
ofvan nämnd. Särskildt är afverkningen af tekträdet i
norra S. af vikt; stockarna flottas till kusten under
regntiden. Exporten af tek steg 1912–13 till 60,854
ton, värda 421,324 pd st. Gummiväxter ha börjat odlas
på Malakka. – Boskapsskötsel. S:s viktigaste husdjur äro bufflar
och vanliga nötkreatur, af hvilka det torde finnas
omkr. 2,5 mill. af hvartdera slaget, vidare små
hästar (omkr. 100,000), elefanter (6,000) och svin
(omkr. 800,000). – Handeln med utlandet går dels
öfver Bangkok, dels äfven öfver landgränsen till
Burma, Shanstaterna och Jünnan. Importen hade
1913–14 ett värde af nära 7 mill. pd st. och exporten
af 8,9 mill. pd. Risets betydelse i exporten är
redan omtalad. Bland importvarorna komma främst
bomullsvaror (1,4 mill. pd), oljor (270,000 pd),
silkesvaror (250,000 pd) och socker (256,000
pd). Under s. å. ankommo från utlandet till Bangkok
914 fartyg om 895,204 ton, hvaraf 32 proc. voro tyska,
30 proc. norska och 22 proc. brittiska.
Samfärdsmedel. 1909 började ett siamesiskt bolag
drifva regelbunden ångbåtsfart på södra Kinas
hamnar och Hong-kong. I jan. 1915 funnos 1,440 km.
järnvägar, fördelade på en nordlig linje, 830 km.,
en sydlig linje, 507 km., och privata linjer,
104 km. Den första är normalspårig och omfattar
en linje från Bangkok åt n. ö. till Korat, samt en
linje från Bangkok uppför Menam och Mepingdalarna
till Kiang-mai; den södra linjen är smalspårig (1
m.) och går utefter Malakkas östra kust (f. n. till
Koh Lak), det är meningen att utdraga den ända till
Singapore. Båda järnvägarna äro statsbanor. Det finnes
äfven en nyss färdigbyggd tvärbana öfver Malakka från
Trang till Tungsawng, 93 km. De enskilda linjerna
äro en från Bangkok till dess yttre hamn, Paknam,
vid Menams mynning och en från Bangkok till Meklong
på kusten v. om Menam. – Postanstalterna voro 1914
107 (utom järnvägsstationerna), telegrafstationerna
(med samma undantag) 65; telegraflinjernas längd 1912
var 9,457 km., telefonlinjernas 83 km. Bangkok har
telegrafförbindelse med alla viktigare orter i landet.
Mynt, vikt och mått. Myntenheten är silfvermyntet
tikal (siam. bat), som väger 15 gr. och innehåller
0,9 fint silfver. Dess värde växlade förr efter
silfrets värde, men har, sedan S. 1908 öfvergått till
guldmyntfot, fixerats, så att 13 tikal motsvara 1 pd
st., 1 tikal således omkr. 1,39 kr. Ett guldmynt på
10 tikal (dos) väger 6,2 gr. och innehåller 5,58
gr. rent guld. 1 tikal delas i 100 satang. Det
präglas mynt om 10, 5 och 1 satang, det sista af
brons, de båda förra af nickel; äfvensom 1/4 tikal
(= 1 salung). Staten utger sedlar på 5, 10, 20, 100
och 1,000 tikal. Vikt. 1 tikal = 15 gr., 4 tikal =
1 tömlöng (eng. tamlung), 20 tömlöng = 1 tschang
(eng. chang) = 1,2 kg., 50 tschang = 1 hap = 60
kg. Längdmått. 1 wah à 2 keup (kup) à 2 sok (sauk) =
2,03 m., 20 wah = 1 sen = 40,6 m. 400 sen = 1 yot =
16,24 m. Rymdmått. 1 than = 20 khanan à 0,5 l.
Befolkning. Den enda fullständiga folkräkning, som
förekommit i S., egde rum i nov. 1910 och visade
en befolkningssiffra af 8,149,487; 1,013 män mot
1,000 kvinnor. Af européer funnos 1911 omkr. 1,800,
hvaribland 163 danskar, hvilka haft betydande andel i
S:s utveckling, dels som officerare och administrativa
ämbetsmän, dels äfven som affärsmän (ett danskt bolag
bearbetar koppargrufvor i S. o. s. v.). Mycket stort
är antalet kineser (omkr. 1,5 mill.), hvilka slagit
under sig största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
