- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
321-322

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Siam ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Frankrike 1893 anspråk på hela vänstra stranden
af Mekong och en strandremsa på den högra,
och genomdref medelst en blockad af Menamfloden
sina kraf i fördraget af 3 okt. s. å. England och
Frankrike, som länge täflat om inflytandet i S.,
afslöto 15 jan. 1896 ett fördrag, enligt hvilket de
garanterade S:s integritet och ömsesidigt af sade
sig alla företrädesrättigheter (samt äfven rätten
att på egen hand intervenera) i Menambäckenet;
samtidigt förklarades landet väster därom tillhöra
Englands och landet österut tillhöra Frankrikes
intressesfär. S. fick på detta sätt en om Afganistan
påminnande buffertstatsställning, hvilken jämte
siamesiska regeringens förmåga att inom landet
strängt upprätthålla ordningen hittills tryggat
landets oberoende af dess mäktiga grannar. Gång
på gång har S. emellertid med dem nödgats afsluta
ogynnsamma gränsregleringsfördrag (så t. ex. med
Frankrike 1907 och med England 1909). Chulalongkorns
son och efterträdare, Maha Vajiravudh, f. 1 jan. 1881,
har sedan sin tronbestigning 1910 fört en fredlig
och upplyst regering i faderns anda.
Litt.: Förutom sp. 319 omnämnd litteratur märkas
Crawfurds (2 bd, 1830) och Bowrings relationer
om sina ambassader till S., E. M. Satow, "Essay
towards a bibliography of S." (i "Journal of the
Straits branch of Royal asiatic society" 1886-87),
och L. Fournereaux, "Le S. ancien. Archéologie,
épigraphie, géographie", I-II (1896, 1908).
V.S-g.

Siamangen, zool. Se Hylobatidæ, sp. 1487.

Siam-bensoe (Resina Benzoës), farm. Se Bensoe
och Bensoe-syra.

Siames, invånare i landet Siam. – Siamesisk,
som hör till eller härrör från Siarn.

Siamesiska kronorden. Se Ordnar (Siam), sp. 838.

Siamesiska språket bildar tills, med språken lao,
ahom, shan, khamti m fl. de s. k. taispråken,
hvilka å sin sida tills, med kareniska och
kinesiska språken utgöra den siamo-kinesiska
grenen af den indokinesiska språkstammen, hvars
andra hufvudgren utgöres af de tibeto-burmanska
språken. Som alla indokinesiska språk är siamesiskan
monosyllabisk. Monosyllabismen, egenheten att hvarje
grundord består af blott eu stafvelse, begränsar
starkt möjligheten af Ijudvariation. Konsonant- och
vokalsystemet skulle visserligen, att döma af
den från Indien öfver Kambodja inlånade skriften,
som omfattar ett 40-tal konsonanttecken och ett
30-tal vokaltecken, vara ovanligt rikhaltigt, men
i verkligheten är det betydligt enklare. Följden
är, att antalet likljudande ord (t. ex. sv. "led"
= grind, otreflig, preteritum af lida, imperat. af
leda o. s. v.) blir abnormt stort. Detta förhållande
motverkas af den musikaliska accenten. Denna, ett
utmärkande drag för alla indokinesiska språk, innebär,
att hvarje grundord uttalas med en bestämd melodi
(jfr i svenskan "giftet", drogen, med "giftet",
äktenskapet). Siamesiskan eger 5 olika musikaliska
accenter. Af de monosyllabiska grundorden bildas,
liksom i kinesiskan, i största utsträckning
sammansatta ord, t. ex. nam-ta (vatten-öga) tår,
me-nam (moder-vatten) flod. Till sin struktur är
siamesiskan liksom kinesiskan isolerande, hvilket
betyder, att språket i stor utsträckning
reder sig utan böjningar, vare sig yttre
(t. ex. jag tala-r) eller inre (t. ex. man : män) för
att markera olika grammatiska kategorier. Nominativ
och ackusativ uttryckas genom ställning före och efter
det ord, som fungerar som verb, pluralis, dativ,
tempora etc. få ofta intet särskildt grammatiskt
uttryck, utan suppleras ur sammanhanget. Ehuru
sålunda i väsentliga drag öfverensstämmande med sin
främsta släkting inom den siamo-kinesiska grenen,
kinesiskan, skiljer sig siamesiskan från denna i flera
viktiga afseenden, främst i fråga om den historiska
ljudutvecklingen. De två språken ha divergerat så
starkt, att man endast i ett fåtal fall hittills
kunnat identifiera siamesiska och kinesiska ord
och uppvisa deras gemensamma rot. Det siamesiska
ordförrådet är starkt rekryteradt ur det indiska
palispråket, som i Siam är religionsspråk.
Siamesiska litteraturen omfattar såväl rikhaltig
poesi på varierande versmått som prosa, främst stora
samlingar af historiska och mytologiska fabler,
mest af indiskt ursprung, vidare en omfångsrik
laglitteratur och slutligen något historia.
Källor. Grammatik: Pallegoix, "Grammatica linguæ
thai" (1850), L. Ewald, "Grammatik der Tai
oder siamesischen sprache" (1881), Fr. Müller,
"Grundriss der sprachwissenschaft" (bd II, afd. 2,
s. 367-388, 1882) och "Das lautsystem der siamesischen
sprache" (i "Wiener zeitschrift für die kunde des
Morgenlandes" VII, 1893, s. 71-76), A. Conrady,
"Eine indo-chinesische causativ-denominativbildung"
(1896), Frankfurter, "Elements of Siamese grammar"
(19CO), E. Lorgeou, "Grammaire siamoise" (1902),
och H. Maspero, "Contribution å l’étude du système
phonétique des langues thai" (i "Bulletin de l’École
française d’Extrême-Orient", 1911). Ordböcker:
Pallegoix, "Dictionarium linguæ thai" (1854), och
B. O. Cartwright, "A siamese-english dictionary"
(1907). Läroböcker: J. Wershoven, "Lehr- und lesebuch
der siamesischen sprache und deutsch-siamesisches
wörterbuch" (1892), och B. O. Cartwright, "An
elementary handbook of the siamese language"
(1906). För bibliografiska uppgifter se vidare
H. Cordier, "Bibliotheca indo-sinica" (1912-13).
B.Kgn.

Siamesiska tvillingarna. Se Tvilling.

Siamfaser, bot. Se Caryota.

Siamkardemumma, bot. Se Amomum.

Siamkatten, zool. Se Huskatten.

Siamviken, en stor vik, bildad af Sydkinesiska hafvet
på Bortre Indiens södra kust, begränsas i v. af den
till Siam hörande östra kusten af halfön Malakka,
i n. och n. ö. likaledes af Siarn samt i s. ö. af
Kambodja och Kochinkina. (J. F. N.)

Siang-tan, stad. Se Hsiang-tan.

Siantan. Se Anamba.

Siarczynski [-tjy’njski], Franciszek, polsk
historieskrifvare, f. 1758, d. 1829, tillhörde
Piaristorden och blef sedan direktör för
Ossolinskibiblioteket i Lemberg. Han författade
en värdefull Geografia (3 dlr, 1790-94) och en
omfångsrik historia om Sigismund Vasa, Obraz wieku
panowania Zygmunta
III (4 dlr, tr. 1828, 1843 -58).
A-d J.

Siarö, bebodd ö i Stockholms norra skärgård,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free