- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
333-334

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sibenik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en kejserlig domän, är hela det öfriga
S. kronoegendom. Endast en ringa del, särskildt
omkring städerna och i grufområdena, har hittills
afsöndrats. Bönderna ha förr fått taga för sig till
eget bruk områden, utan af lagen stadgade gränser
eller villkor. Sedermera har det för Väst-Sibirien
stadgats, att den frie kolonisten får 18 desjatiner
(19,6 har) för hvarje medlem af sin familj, den
deporterade blott 3 desjatiner (3,2 har). Men i de
östra provinserna råder större frihet, och där kan
en kolonist lätt få nyttjanderätt till ett område
på 1,000 har. – Jordbruk och boskapsskötsel äro de
viktigaste inkomstkällorna. Det förra har dock att
kämpa mot de oblida klimatiska förhållandena och går i
västra S. icke öfver 58° n. br., i mellersta och östra
S. icke öfver 52°; dock lönar det sig i regel icke i
området ö. om Baikal. Inalles äro 6,22 mill. har åker
och 6,94 mill. har äng. De viktigaste sädesslagen
äro, med 1913 års skörd som beräkningsgrund, hvete
(54,760 ton), hafre (50,111 ton), råg (23,152 ton)
och korn (5,761 ton). För fruktodling är S:s vinter
alltför kall; däremot förekomma skogsbär i stor
ymnighet. Boskapsskötseln är mest lönande på västra
S:s stäpper, men är af stor betydelse äfven i östra
och norra S., där de infödda stammarna mest lefva som
nomader af sina renhjordar. 1913 beräknades antalet
hästar till 4,5 mill., nötkreatur omkr. 6 mill., får
och getter 5,2 mill. samt svin 1,2 mill. I Sajanska
bergen och i Altai håller man grymtoxen (jaken)
i stort antal. Säkerligen torde boskapsskötselns
betydelse i framtiden ökas vida hastigare än
jordbrukets, enär stora områden, där man sträfvat
att skapa åkerbrukskolonier (bl. a. Transbaikalien,
Amur- och Ussuriområdet m. fl.), egentligen icke passa
för denna näring, men väl för boskapsskötseln. Inom
Väst-Sibirien har redan en stor mejerihandtering
uppstått, som afsätter smör till Europa. Det är
blott en tidsfråga, när äfven östra S. kommer att
deltaga i denna export. – Fisket bidrager mycket till
uppehälle åt befolkningen i floddalarna; särskildt
förekommer lax i S:s floder. Emellertid skall
rikedomen på fisk ej vara så stor som förr. Däremot
börjar hafsfisket i Ochotska och Stilla hafven
att få stor betydelse. Äfven där fångas vissa
stora laxarter (Salmo orientalis, S. lagocephalus
o. a.), som säljas öfver hela östra S. – Jakten
på pälsdjur är likaledes stadd i aftagande och
drifves numera med förtjänst hufvudsakligen af de
mongoliske infödingarna i aflägsna trakter. Urspr.
var det jakten, särskildt på sobel, som lockade de
ryske pionjärerna allt längre mot ö., men sobeln
har nu blifvit mycket sällsynt. Den ekonomiskt mest
gifvande jakten är f. n. på ekorre. Äfven uttrar
och säldjur bli allt fåtaligare. – Skogen lämnar en
annan inkomstkälla. Hela S. n. om stäpperna i södra
delen af Väst-S, och till tundran i n. är ett stort
skogsområde. Men den har illa tilltygats, synnerligen
i västra S., genom kolonisternas svedjande. Emellertid
äro ännu två tredjedelar täckta af skog. Afkastningen
däraf är likväl ej så stor, i följd af omöjligheten
att exportera den till Europa. – Bergsbruk. S. är
utomordentligt rikt på metaller, ehuru knappt 1
proc. af fyndigheterna bearbetas. Det är egentligen i
Altai (och i Ural, som dock räknas till det europeiska
Ryssland) bergsbruk på annat än guld förekommer.
Där bearbetades den första koppargrufvan
1725 af Peter den store. Jämte koppar finnas där
och annorstädes i S. guld, silfver, bly, järn,
stenkol, grafit och halfädla stenar m. m. Altai är
S:s förnämsta grufområde, men metallrikedomen har
betydligt minskats mot i äldre tider. Guld finnes
äfven vid öfre Jenisej, i norra vinkeln mellan Angara
och Jenisej, i kretsarna Olek-minsk och Vitim vid
Lena och Vitim samt i Amurdalen och annorstädes. Mest
fås det genom

illustration placeholder
Fig. 3. Guldgrufva och vaskverk i sydöstra

Sibirien.


vaskning af flodsanden. Rysslands guldproduktion,
som till största delen kommer från S., har
undergått stora växlingar: från 36,000 kg. 1898
sjönk den till 28,000 kg. 1905, men har sedan
åter stigit och var 1911 51,663 kg. Det viktigaste
silfverbergsbruket drefs förr i kretsen Nertjinsk
(se d. o.), men grufvorna ha nu i det närmaste
utsinat. Grafit är ett af de viktigaste mineral,
som S. eger i stor myckenhet. Af öfriga malmer
brytes högst obetydligt. Detta gäller om koppar,
bly och järn. Däremot ha de stora stenkolslagren
stigit i värde genom den stora järnvägen. De mest
gifvande grufvorna ligga i närheten af stationen
Sudsjenka, 270 km. ö. om Ob, men därifrån sträcka sig
stenkolslagren öfver Mariinsk, Atjinsk och Krasnojarsk
öster ut. Ett annat kolbäcken finnes vid öfre
Jenisej. Slutligen har man nyligen funnit rika lager
i södra delen af Kustprovinsen samt vid Chabarovsk.
Industrien är föga utvecklad. Brännvinsbrännerier,
kvarnar, garfverier, tegelbruk, saltsjuderier,
järngjuterier, klädesfabriker, glas- och porslins-
samt cigarrfabriker äro de viktigaste, men deras
produkter komma knappt till export.

Samfärdsmedel. Ända till nyaste tid var den enda
vägen från Europa till S. den s. k. sibirskij trakt,
d. v. s. den väg, som från Petersburg och Moskva
gick öfver Perm och de sibiriska städerna Omsk,
Tomsk till Irkutsk, hvilken för kejserliga kurirer
tog 18 dygns resa, medan för varor ensamt sträckan
Tomsk–Irkutsk tog 40–50 dagar. På den fraktades
66,000 ton gods årligen, viktigast karavante. Sedan
ångbåtstrafik införts på de många segelbara floderna,
blef resetiden kortare, åtminstone på sommaren, ty
genom Obs och Jenisejs bifloder är det möjligt att
resa nästan oafbrutet på vattenvägar ända till Baikal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:13 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free