Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sickingia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förföljda anhängare funno fristäder på hans
borgar. Men tvifvelsutan har han också räknat med,
att den stora reformens genomförande skulle lända
till hans egen upphöjelse. Längre än Hutten bevarade
S. emellertid hoppet att genom en fredlig uppgörelse
med kejsaren förverkliga de syften, för hvilka de
sträfvade. Hans personliga förbindelser med kejsaren
försvårade dessutom en brytning. Så lyckades denne
ännu 1521 vinna S. för deltagande i ett krigståg mot
Frankrike. Då detta leddes på ett sådant sätt, att
S:s krigiska berömmelse led betydligt afbräck, och då
han dessutom icke fick ersättning för de 15,000 man,
som han värfvat för fälttåget sattes emellertid hans
förtroende till kejsaren på ett hårdt prof. I samråd
med Hutten beslöt han nu att gripa till vapen. Af ett
i Landau 1522 stiftadt riddarförbund lät han välja
sig till höfvitsman. Med en värfvad här om 7,000
man ryckte han i aug. s. å. mot kurfursten af Trier,
Richard von Greiffenklau. Han umgicks med planer på
en reorganisation af Tyska riket, närmast åsyftande
de andliga furstendömenas sekularisering. Hutten
understödde företaget med sin penna, men den väntade
anslutningen från borgerskapet i Trier uteblef,
och Luther tog afstånd. De tyske furstarna
(framför allt Filip af Hessen och kurfursten
af Pfalz), som sågo sina lifsintressen hotade,
kommo den anfallne till hjälp. "Riksregementet"
förklarade S. i akt. Lämnad allena af sina vänner
och meningsfränder, belägrades han på sin borg
Landstuhl; sårad tvangs han att kapitulera och
dog s. d. Därmed var upproret misslyckadt och det
tyska riksridderskapets politiska roll utspelad. "I
F. v. S. sågo vid denna tid vida kretsar af tyska
folket den handlingens man, som man behöfde för de
nationella uppgifternas genomförande. I själfva
verket har han timrat mest på sin egen storhets
byggnad." I detta omdöme af Ulmann ("F. v. S.", 1872)
instämmer i allmänhet den historiska forskningen. Af
S:s ättlingar, som 1773 upphöjdes i riksgrefligt
stånd, fortlefver den katolska grenen S.-Hohenburg.
N. H-tz.
Sickingia Willd., Araribá, bot., ett släkte
af träd och buskar, hörande till fam. Rubiaceæ,
underfam. Cinchonoideæ, och förekommande i tropiska
Syd-Amerika. Barken af flera arter innehåller ett
intensivt rödt färgämne och har medicinsk användning.
G. L-m.
Sickla, Stora, 1 mtl frälseskatte i Nacka socken,
Stockholms län, vid östra sidan af Hammarbysjön
och det sund, Pålsundet, som förenar denna sjö
med Järlasjön. Tax.-v. 105,000 kr. (1915). Det är
ett f. d. Danvikshemman, bebyggdt med ett stort
tvåvånings trähus från början af 1800-talet. Bland
senare egare märkas på 1860- och 1870-talen kaptenen
och Första-kammarledamoten Ad. Kr. Raab och hans
son, generalstabschefen H. Raab. 1892 köptes
S. af järnvägsaktiebolaget Stockholm-Saltsjön (se
Saltsjöbaden). Redan förut hade afsöndringar från det
vidsträckta området gjorts för all framtid eller för
vissa år, och dylika försäljningar ha sedan fortsatts
af nuv. egaren, som för detta ändamål köpte egendomen,
medan järnvägen var under byggnad. Så har i stort
antal en mängd egna hem uppstått såväl utmed järnvägen
som på större afstånd därifrån samt utmed Saltsjön,
och äfven flera stora industriella anläggningar ha uppstått,
bl. a. A.-b. Diesels motorers stora verkstäder
(tax.-v. 1,478,600 kr.), Kåbergs nya tapetfabrik
(tax.-v. 150,000 kr.), Bageriidkarnas jästfabrik
(tax.-v. 176,000 kr.), alla nära Sickla station
vid nämnda järnväg, A.-b. Svenska sodafabrikernas
anläggning vid Nacka station (tax.-v. 53,000
kr.) och J. V. Svenssons motorfabrik vid Saltsjön
(Augustendal; tax.-v. 750,000 kr.).
Sicklaö, f. d. socken i Stockholms län, begränsad af
Saltsjön och Skurusund i n. och ö. samt Järlasjön i
s., är sedan 1 maj 1887 i kyrkligt och 1 jan. 1888 i
kommunalt hänseende förenad med Nacka och Erstaviks
kapell till Nacka socken.
Sicklingsudds skans, på Gottland, s. om Klintehamn,
byggdes redan under danska tiden, men fick sedermera
förfalla. I maj 1713 byggdes på Sicklingsudd ett
batteri för 8 kanoner mot inloppet och redden samt för
flankering af skansen Stålhatten (se d. o.). Batteriet
underhölls sedan några år, men lämnades därefter åt
sitt öde. L. W:son M.
Sicksack (fr. zigzag), en följd af linjer, som
bilda vinklar med hvarandra, hvarannan utstående och
hvarannan inåtstående; kors och tvärs.
Sicksackharf, landlbr. Se Harf, sp. 1466.
Sicksackknippe, bot. Se Blomställning, sp. 765.
Sicksacknitning, skpsb. Se Nitning.
Sicoris, lat. Se Segre.
Sic transit gloria mundi, lat., "så förgår världens
härlighet", början af en latinsk kyrklig sång, plägar
tillropas en ny påfve före kröningen, under trefaldig
uppbränning af blåner.
Sicula (Sikula), paleont. Se
Graptoliter, sp. 142.
Siculus, lat. ("sicilianaren"’), tillnamn på Diodoros
(se d. o., sp. 454).
Sicut cadaver, lat., som en död kropp. Se Jesuitorden,
sp. 339.
Sic voio, sic jubeo, sit (stat) pro ratione
voluntas. Se Hoc volo, sic jubeo etc.
Sic vos, non vobis, lat., enligt Donatus ("Vita
Vergilii", 17) början af en pentameter af Vergilius:
således ej för Eder själfva, d. v. s. I arbeten,
och andra taga lönen.
Sicyon, lat. Se Sikyon.
Sicyos L., bot., ett släkte af 40 klättrande,
enåriga örter, hörande till fam. Cucurbitaceæ,
af hvilka de flesta förekomma i Amerikas varmare
trakter. Bladen äro kantiga eller flikade, blommorna
monoika, små, hvita eller gröngula, ståndarsträngarna
äro sammanvuxna till en pelarlik bildning, frukten är
liten, taggig eller hårig, sällan glatt. S. angulatns,
hårgurka, inhemsk i Nord-Amerika, förvildad och
naturaliserad i Öst-Europa, är en mycket snabbväxande
klängväxt, som odlas till beklädnad af väggar o. s. v.
G. L-m.
Sida L., bot., ett artrikt släkte af sega örter
och halfbuskar, hörande till fam. Malvaceæ, till
största delen förekommande i Amerika. Blommorna
sakna ytterfoder, frukten är klyffrukt med enfröiga
delfrukter. S. retusa odlas i Indien, Australien och
Amerika för de sega fibrernas skull, som användas till
tåg, rep och väfnader. I Australien, där de kallas
Queenslandhampa, användas de äfven till framställning
af papper. Bladen af samma Sida användas som te.
G. L-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
